(Texten är hämtad från Gutamålsgillets webbplats)

Gutamålsgillet bjuder på söndag 5 november in till den elfte upplagan av Gutamålets Dag, som bjuder på både traditionella och nya inslag.

Även om gutamålet står i centrum så tar man upp den gotländska dialekten som tappar alltmer mark hos öns yngre befolkning. Man kan se fram emot hela andra akten av sommarens teatersuccé Kum ihåg snapen på Bottarveteatern liksom en ny filmbearbetning signerad Mats Ahlby. Vad vi bevarar för framtiden är ett annat av dagens ämnen. Allt blandas med språktest, gutamålsgrajar och andra muntrationer. Här nedan annonsen till söndagens gutniska eftermiddag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med att Språkförsvarets styrelse publicerade ett rundbrev, i vilket vi uppmanade medlemmar och sympatisörer att nominera kandidater till Årets anglofån och Språkförsvarets pris fick vi följande brev från en språkvän i Finland:

”Esbo är en stad och förort väster om Helsingfors. Ännu i min barndom på 1950-talet - då jag bodde där – var Esbo – då en landskommun - en nästan fullständigt svenskatalande ort, där både de lokala jordbrukarna och den urbana befolkningen talade svenska eller var i varje fall tvåspråkiga i svenska med finska som andra språket.

Från 1960-talet utvecklades Esbo som en förstad till Helsingfors, vilket medförde en massiv finsktalande inflyttning från östra och norra Finland, till en del också från Helsingfors. Denna utveckling ledde till en förfinskning av orten. På 1970- och -80-talet började en ny invandring, denna gång av utlänningar – mest muslimer – som nu bildar en betydande del av den lokala befolkningen i många delar av Esbo.

I år har Esbo stad beslutat att införa engelskan som det officiella språket i sin administration. Detta betyder att både svenskan och finskan marginaliseras och det fullständigt främmande engelska språket - som inte är ens de utländska inflyttarnas modersmål – kommer att dominera. Helt galet, men förslaget har på många håll mottagits positivt – engelskan räknas ju allmänt som ett tecken på framgång och modernisering – tillsammans med USA, England och NATO. ”

I Danmark har Radikale Venstre (motsvarar ungefär Liberalerna i Sverige) tidígare föreslagit att engelska skulle det andra officiella språket. I Tyskland har Freie Demokratische Partei (FDP), också ett liberalt parti, propagerat för att engelska ska bli ett administrativt språk i allt fler sammanhang. Så långt har det inte gått i Sverige än, även om flera partier, regering, myndigheter och företag i praktiken behandlar engelskan som om det vore det andra officiella språket i Sverige.

Det ringde till exempel ingen klocka, när den svenska regeringen förärade Finland en staty/springbrunn med namnet ”Free fall” i samband med Finlands 100-års jubileum som självständig stat.

Observatör

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ordförande i Den Danske Sprogkreds, Lise Bostrup, skriver på Facebook:

"Bogforum finder i år sted fra den 10. til den 12. november, - og Den Danske Sprogkreds har en stand, hvor alle med interesse for dansk sprog kan høre om, hvad vi vil, kan og håber, vi kan komme til at gøre i fremtiden. Vores standnummer er C3-032."

Förutom att boken "Er dit modersmål okay?" presenteras under Bogforum, organiserar också Den Danske Sprogkreds debatter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Konungariket Sveriges regering har förärat Finland inför republikens 100-årsjubileum

en staty/springbrunn, som heter

”Free fall”

Det enda land i världen, där svenska är huvudspråk, ger alltså det enda tvåspråkiga

land i världen, där svenskan är det ena språket, en gåva som har namngetts

på engelska.

Finska och svenska är nationalspråken i Finland – inte engelska.

Mer om detta kan man läsa på den svenska regeringens webbplats  - på svenska och engelska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika på DN:s Namn och nytt igår beklagade Lotta Olsson att ”att” verkar vara på fallrepet:

”Det lilla ordet ”att” verkar också vara på fallrepet, vilket i viss mån är logiskt. Det har länge varit knappt hörbart i talspråk, så varför skulle det finnas kvar i skrift?

Men sorgligt är det. Utvecklingen är bara acceptera, antar jag man skulle säga i dag (detta var en mening som saknar två att, anser jag, men i modern svenska är det nog bara ett som uppfattas som borttappat).

Moderna böcker är, bildligt talat, helt renons på ”att”, jag sitter ilsket och muttrar attattattatt medan jag läser och drömmer om en liten trebokstavskulspruta som jag ska gå upp på förlagen med. Attattatt på er!”

Nätdagbokens läsare ser säkert vilka ”att” som har försvunnit från hennes exempelmening.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sedan 2014 har Språkförsvaret delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Stockholms stad utnämndes till Årets anglofån 2014, medan Pehr G Gyllenhammar erhöll Språkförsvarets pris. 2015 tilldelades Tele2 priset som Årets anglofån och Anders Q Björkman fick Språkförsvarets pris. 2016 blev SVT Årets anglofån och Theodor Kallifatides  fick Språkförsvarets pris.

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 30 november. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater fram till 30 december. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.

Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fackförbundet ST, som har 95 000 medlemmar inom statlig verksamhet, genomförde en extrakongress den 24 oktober för att diskutera ett namnbyte till Sterka. Men förbundsstyrelsen åkte på stryk på extrakongressen och namnfrågan återremitterades.

Nätdagboken har tidigare rapporterat om förbundsstyrelsens förslag.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag tycker ni borde inge ett remissvar avseende SOU 2017:79 eftersom utredningen föreslår att begreppen radio- och tv-avgift ersätts med public service-avgift, vilket jag anser vara opassande.

Med vänlig hälsning

Michael D.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)