Om den göteborgska utsmyckningen av en järnvägsstation på Västlänken har det skrivits en del om, se t.ex http://www.gp.se/ledare/ingen-skatt-till-konstiga-utgifter-1.4771024

Intressant i sig, men vad som inte verkar ha berörts hittills är den engelskspråkiga benämningen på konstverket i fråga: "Eternal employment".

-cj

P.S I engelskspråkiga länder är det kutym att skriva "Eternal Employment". Men nu är vi ju inte i något engslakspråkigt land...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den här gången har den så kallade varumärkesstrategen, Julian Stubbs, också skapare av ”Sigtuna – where Sweden begins”, enligt DN idag fått i uppdrag att profilera Djurgården i Stockholm. Beställare är stiftelsen Kungliga Djurgårdens intressenter, en intressegrupp för näringsidkare i området. Folk från bland annat Skansen, Gröna Lund, Abbamuseet och Vasamuseet sitter i styrelsen.

Och vad ska varumärket heta då? ”Scandinavia´s #1 attraction”!

Kan man inte slå på den tomma trumman ännu mer, när man ändå är i farten? ”Europe´s #1 attraction” eller ”The World´s #1attraction”…

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademien har skapat en webbportal Sök i tre ordböcker på en gång: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Den förstnämnda är en koncentrerad ordlista med 126 000 ord, SO innehåller 65 000 ord med ingående beskrivningar och SAOB är en historisk ordbok innehållande 500 000 ord. Den senare, vars första band utkom 1898, har kommit fram till ordet vret. Något eller några band återstår.

Igår skrev Lars-Gunnar Andersson en läsvärd artikel i Göteborgs-Posten om denna webbportal, vilken rekommenderas.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I svenska företag i Sverige finns det numera en uppsjö av anställda med titlar som Head of Public Relations, Marketing Communications Manager, Key Account Manager, Partner Account Manager, Human Resources Officer och Director of Finance. En del av de personer som bär dessa titlar uppges rådfråga Språkrådet om vad titeln egentligen betyder. Professor Mats Alvesson vid Lunds universitet skrev för ett tiotal år sedan boken Tomhetens triumf i vilken han beskriver vår tid som den grandiosa självbeskrivningens ständiga jakt på det flotta och statusfyllda vilket återspeglas i språkets förflackning. Karin Helgesson är doktor i svenska språket vid Göteborgs universitet och har undersökt hur platsannonser utformats mellan 1955 och 2005. Hon konstaterar att engelska anses vara ett ”högstatusspråk” i dagens Sverige, på samma sätt som franska var det på 1700-talet och tyska på Medeltiden. Hon drar slutsatsen att en organisation som vänder sig till en bred, svenskspråkig allmänhet och därvid använder sig av ogenomskinliga titlar skapar mer problem än klarhet. Alvesson påpekar att vad han kallar grandiositeten - anammandet av tjusiga tecken på framgång och märkvärdighet utan substans - fortsätter att eskalera.

Och bortsett från engelska titelsjukan:

Vi som åker tåg ibland har nog sett hur ”komfortoperatörerna” plockar skräp, sopar grus och fyller på papper på toaletterna och tömmer papperskorgarna. Och vet ni vad en ”internservicemedarbetare” är för någonting? Jo, ”vaktmästare”. Jag misstänker att det kommer att gå inflation också i alla dessa låtsastitlar.

Om detta och annat kan man läsa i en artikel  av David Österberg (”Det ska låta tjusigt värre”) i novembernumret av Unionens tidning Kollega.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

Shit!!! Nu exploderar språket =) Det är rubriken för ett panelsamtal om högt och lågt i svenska språket i Göteborg onsdagen den 15 november klockan 18. Inträdet är fritt!

Medverkar gör Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och expert i Språket i P1, och Kristian Blensenius, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Kvällen är en del av Språktidningens tioårsfirande. Evenemanget görs i samarbete med Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.

Samtalet är på Göteborgs litteraturhus, Heurlins plats 1, Göteborg. Det är ingen föranmälan, men antalet platser är begränsat så kom gärna i god tid!

Här kan du läsa mer om evenemanget.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har tidigare uppmärksammat detta röstöversättningsprogram i denna nätdagbok den 27 maj 2016 och den 30 augusti 2017.

Nu aviserar Waverly Labs att Pilot Speech Translator ska släppas under november månad.

Pilot Speech Translator är en app, som laddas ner till en mobiltelefon, och som kombineras med hörsnäckor. Appen tillåter användarna att översätta mellan språk på två sätt: tal eller textning, beroende på språk. Användare väljer källspråk och målspråk. Om källspråket inte understödjer röstigenkänning, dyker ett tangentbord upp för inskrivning av orden eller frasen. Om ens källspråk understödjer tal, trycker man helt enkelt på mikrofonen och börjar tala. Översättningen sker strax därefter.

I första omgången tycks Pilot endast understödja röstöversättning mellan engelska och franska, spanska, portugisiska och italienska.  Den understödjer översättning till text på arabiska, hindi, japanska, koreanska, mandarin, ryska och tyska.

Men Pilot har fått konkurrens av Google, som har släppt hörlurar som kan översätta mellan 40 språk i realtid.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inte mindre än 54 elever på högstadiet i Älvdalen hade valt det urgamla och hotade lokala språket  älvdalska för läsårets ”Elevens val”. Det är en riktigt glädjande siffra för de som kämpar för detta urgamla språks överlevnad.

- Ja, det är väldigt roligt att så många vill lära sig mer om älvdalska.

Det säger Ulla Schytt, en av de två personer från föreningen Ulum Dalska som arbetar helt ideellt för att eleverna ska få chansen att lära det de vill: älvdalska. Detta genom "Elevens val" i skolan, där eleverna får välja mellan flera olika ämnen.  

- Eleverna läser älvdalska under sex lektioner, alldeles för lite för att de ska hinna med att lära sig språket förstås, men de kommer att få mer material som vi och läraren Stefan Jacobsson Schulstad har tagit fram, säger Ulla. Förhoppningsvis kan vi inspirera några av dem till att börja prata eller förkovra sig ännu mer i älvdalska, säger Ulla Schytt.

De många eleverna fick delas upp i tre olika grupper för att undervisningen skulle bli så bra som möjligt.

Ulla Schytt är pensionerad från sitt arbete som specialpedagog vid Älvdalsskolan och har stor erfarenhet av lärarjobbet. Björn Rehnström, som är den andre som arbetar på ideell basis med detta projekt, är pensionerad efter 37 år på Mora Tidning i Älvdalen.

Gösta Larsson, tidigare ordförande i Ulum Dalska, numera avliden, gjorde  tillsammans med Bengt och Ulla Welin 2008 en undersökning av antalet talare av älvdalska.

Undersökningen visade att enbart 45 barn under 15 år då pratade älvdalska samt att cirka 1700 boende i socknen kunde tala älvdalska, vilket är cirka 34 % av befolkningen.

Intresset för det älvdalska språket och talandet har stadigt ökat sedan föreningen Ulum Dalska bildades 1984 efter att ha minskat under många år.

 I dag har intresset spritt sig till stora delar av forskarvärlden och i datapelsvärlden; ett av världens största dataspel, Minecraft, håller nu på att göras på älvdalska i en äventyrsvärld där Älvdalens kyrkby i första hand byggs upp i spelet och senare även omgivande byar och terräng.

Nyheten om detta spreds över världen för några veckor sedan. Nyhetsartikeln kom in i media från USA, Holland, Kina, Polen och både tv, radio och tidningar och nätmedia också i Sverige.

Om cirka ett år beräknas detta helt kostnadsfria spel vara tillgängligt att ladda ned.

- Det är ett roligt och effektivt sätt att lära sig älvdalska, berättar initiativtagaren Christoffer Pennington, som växt upp i USA och nu leder detta internationella projekt.

Sedan tidigare finns den världsberömda boken ”Lille Prinsen” översatt till älvdalska, liksom Kerstin Ekmans ”Hunden”. Inom ett år kommer ytterligare en kultförklarad och världspridd bok, namnet är än så länge hemligt. En äventyrsbok och flera sagoböcker, liksom skolmaterial och sällskapsspel är också på gång. Ulum Dalska hoppas att allt detta kommer att öka intresset för älvdalska ännu mer och att ännu fler ungdomar vill lära sig älvdalska.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)