Jag tycker det är märkligt att Sveriges Riksdag har en länk på hemsidan som heter Other Languages, när de flesta språk där inte är engelska.

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hemkommen från Bokmässan i Göteborg, kan jag berätta att hotellets – Riverton – anvisningsskyltar på rummet enbart har engelsk text.

Korkat, eftersom det skulle kunna vara till såväl gästens som hotellets nackdel.

Hälsning från

Ingvar

Katrineholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår publicerade Svenska Dagbladet en viktig artikel av Helena von Schantz, Kent Fredholm och Sven Jungerhem på temat att det inte räcker att svenska elever bara kan engelska som främmande språk. Denna linje har Språkförsvaret drivit alltsedan nätverkets bildande 2005. Författarna skriver bland annat:

”Skolspråken är i kris i Sverige. Svenska elever kan engelska, men kunskaperna i andra språk har sjunkit under flera decennier. Europeiska undersökningar visar att svenskar värdesätter flerspråkighet lägre än andra européer och att svenska språkelever når en lägre nivå än övriga. Det här är inget nytt. Larmrapporterna har haglat under hela tvåtusentalet. Hur kommer det sig att det väcker så ljummet politiskt intresse att vi på några decennier har gått från att vara ett land med god språklig kompetens till ett språkligt u-land?

Under tiden betalar vi dyrt för språkens kräftgång. Vi betalar med sämre konkurrenskraft, lägre BNP, lägre livslön, försämrad rörlighet och mycket mer. Antagligen betalar vi även med sämre kunskapsresultat i skolan.  Språkfrågan måste upp på agendan, och det brådskar. Vi föreslår både en långsiktig språkstrategi, och en ordentlig översyn av språkens ställning och villkor i skolan och i samhället."

I sektionen Moderna Språk på Språkförsvarets webbplats har vi samlat artiklar på detta tema.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norrtelje Tidning uppmärksammade den 27/9 EU-projektet S:t Olav Waterway.  Projektet presenteras också på denna webbsida:

”St Olav Waterway är ett unikt internationellt projekt som har som mål att märka ut den första pilgrims- och vandringsleden i världen mellan öar och över vatten. Projektet har nyss startat och vandringsleden skall vara skyltad och klar senast 31.8.2019 då projekttiden tar slut.

Leden St Olav Waterway är tillägnad Olav den Helige och är tänkt att gå från Åbo via historiskt intressanta knutpunkter i den finska och åländska skärgården, till Hudiksvall i Sverige. Och knytas ihop med en existerande pilgrimsled S:t Olavsleden i Sverige och Norge, som har som huvudmål Nidarosdomen i Trondheim.”

Men vem har bestämt att vattenvägen ska ha ett engelskt namn? EU, Interreg, Egentliga Finlands förbund eller Ålands landskapsregering? Svensk EU-samordnare är Östhammars kommun. Vad är det för fel på S:t Olavs vattenväg på svenska? Det naturliga vore att ge den ett svenskt, finskt och även ett norskt namn, eftersom slutstationen är Trondheim.  Sedan kan namnet översättas till engelska och andra språk för turismens skull.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Se också föregående artikel)

För närvarande består gruppen som jobbar med att bygga upp Älvdalen i Minecraft av ett fåtal personer. Det är projektledaren Christoffer Penningston och hans hustru Emilia Stjernfelt. Dessutom tre kvinnor från USA och en ung pojke från Västerbotten. Alla med stort språkintresse och kunskap i att bygga i Minecraft. 

Älvdalens kyrka håller på att byggas upp i Minecraft. Här är tornet, men resten av kyrkan är inte färdig.

- Men nu behöver vi fler som hjälper till med byggandet, säger Emilia. Det är ju mycket som ska göras och för att det ska kunna bli klart inom rimlig tid hoppas vi att få hjälp från många duktiga personer.

- Spelar du själv eller känner du någon spelar Minecraft mycket, tycker om att bygga saker i spelet och kanske till och med förstår kommando-blocken och Redstone, så är du välkommen att hjälpa till, säger Emilia. 

- Om du vill vara med och tror att du kan  hjälpa till så gå in på internetadressen biwårå.nu och fyll i ansökan där, så återkommer vi till dig.

På den internetadressen finns ansökningsformulär med text både på engelska, svenska och – självklart - älvdalska. Nu hoppas Chris och Emilia att många vill hjälpa till att bygga upp Älvdalen i det världsberömda spelet Minecraft.

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det urgamla och mycket hotade språket i de mörka skogarna i Älvdalen, Dalarna – älvdalskan - har redan erövrat stora delar av vår värld. Nu introduceras Älvdalen och dess hotade vikingaspråk i datavärlden för att rädda språket.

Älvdalens kyrkby med omgivningar byggs nu upp i det världskända spelet Minecraft och all text och allt tal blir på älvdalska. Kyrkan och en del annat är redan klart, men än återstår mycket jobb som initiativtagarna vill ha hjälp med.

Här är en bild ur det kommande spelet i världen Älvdalen i datatspelet Minecraft. Texterna läses också upp på älvdalska

Nästa höst kan spelet vara färdigt om allt går som det ska.  

 -Vi vill hjälpa till att rädda språket , säger initiativtagaren Christoffer Pennington, 25 år,  som nu flyttat till Åland med sin nyblivna hustru och lika intresserade Emilia Stjernfelt.

Christoffer Pennington och hans fru Emilia Stjernfelt ska skapa världens första dataspel på älvdalska i Minecraft. Nu vill de ha hjälp av många frivilliga att bygga Älvdalen i datorvärlden.

Nu arbetar Christoffer på heltid med projektet med att göra en egen äventyrsvärld i Minecraft för Älvdalen och älvdalskan.  Redan då Chris, som han kallas i vardagslag,  bodde hemma på farmen i Tennesee, USA och Emilia hos föräldrarna i Stockholm så hade han upptäckt älvdalska och konstaterat att det var ett fint – och utrotningshotat språk. Och eftersom han och Emilia ofta spelade Minecraft så dök tanken upp att använda just Minecraft när det gällde att försöka hjälpa till att få älvdalskan att överleva.

- Vi vill göra det intressant och roligt för barn att lära sig älvdalsk grammatik, områdets historia och kultur genom att använda ett medel som barnen redan känner till – miljontals barn över hela världen spelar Minecraft- berättar Emilia.

 I somras besökte Chris och Emilia Älvdalen och deltog i årets Sommarkurs i älvdalska och fick lära sig mycket mer om Älvdalen och om språket.

I dag har gruppen kommit så långt att man börjat bygga upp Älvdalen i Mine Craft och går ut offentligt med att projektet är på gång.   

- Den färdiga produkten kommer att vara en fil som vem som helst kan ladda ned och sedan ladda upp i en-spelarläge i sina enga spel, berättar de två.

- Spelet kommer att vara frågebaserat, berättar Chris.

- Meningen är att det ska användas tillsammans med en lärare eller föräldrar, men det går också bra att spela själv.

Genom att spela det världsberömda dataspelet Minecraft kan barn i Älvdalen nu alltså också lära sig älvdalsk grammatik, ord och uttal men också älvdalska kultur och historia finns med.

- Minecraft tillåter att man gör på detta sätt, förutsatt att man inte tjänar pengar på det, berättar Chris. Spelet kommer alltså att bli kostnadsfritt att använda när det gäller den älvdalska varianten.

Nu pågår alltså uppbyggnaden av Älvdalen i Minecraft. Kyrkan har byggts och i första skedet ska Kyrkbyn byggas upp så detaljerat man bara kan i denna värld som består av fyrkantiga block. Under andra halvan av nästa år kan spelet lanseras. Och så hoppas man senare kunna bygga upp även de omgivande byarna i Älvdalens socken.

Under andra halvan av 2018 ska Minecrafts äventyrskarta med Älvdalen kunna finns för nedladdning hoppas Chris och Emilia.

- Det är så viktigt att bevara språket. Genom språket får man starkare band till familjen, gruppen och kulturen, berättar Chris.

När projektet med Älvdalen i Minecraft är färdigt så hoppas och tror Chris och Emilia att de kanske kan hjälpa andra utrotningshotade språk med de erfarenheter de får av detta projekt.

Ulum Dalskas ordförande Funk Emil Eriksson är mycket förväntansfull när det gäller Minecraft på älvdalska.

- Ja, det är helt enkelt revolutionerande. Otroligt roligt. Det blir också otroligt bra reklam för Älvdalen.  

- Det kommer att intressera de yngre, som lever i en värld där datorer och dataspel är viktiga. Och de får chansen att spela ett roligt spel samtidigt som de lär sig bra älvdalska. Helt fantastiskt.

Kommunalrådet Peter Egardt är också entusiastisk inför det första dataspelet på älvdalska

- För att rädda det älvdalska språket måste vi vara många som hjälps åt och vi måste attrahera våra barn och ungdomar och få dem att känna att det är häftigt att prata älvdalska. Därför är det här projektet oerhört viktigt eftersom det ger just de effekterna, säger han.

­ - Jag ser projektet som en mycket viktig del i arbetet med att rädda det älvdalska språket och jag är oerhört glad över det här initiativet från Chris och Emilia.

Peter Egardt, kommunalråd i Älvdalen, blir varm om hjärtat då han får höra talas om projektet.

- Det är så roligt att se engagemanget långt, långt utanför Älvdalen för vårt unika språk! Det värmer i hjärtat!

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I förrgår publicerade Aftobladet en artikel, som behandlade det ständigt föränderliga ungdomsspråket. Det hette inledningsvis:

"Fett sjukt eller sjukt fett? Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. De ungas uttryck ställer ofta vuxenvärlden helt offside - vilket naturligtvis är precis som det ska vara. För att minska glappet mellan generationerna finns nu ändå en brygga att lägga ut.

– Så fort vi vuxna går in i ungdomarnas värld försvinner de därifrån. När vi började använda Facebook gick de vidare till Instagram och när vi kom in på Instagram fortsatte de till Snapchat, säger författaren och illustratören Louise Wester som tillsammans med Johanna S Remgard ger ut Ungdomsvärldens uttryck - handbok för vuxna."

Problem med handboken är naturligvis att den kan bli överspelad tämligen snabbt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en språkkrönika den 4 december 2015 i Hela Hälsingland berättar Alexander Katourgi:

"Sedan en tid tillbaka finns jag på Twitter (@Eliderad, för den som är nyfiken). Till en början var det mest ett sätt att kunna snoka på folk utan att behöva fråga först, men sedan upptäckte jag andra kvaliteter med forumet: jag blev bättre och bättre på att fatta mig kort!"

Det är naturligtvis i de flesta fall fördelaktigt att vara kort och koncis. Språkförsvaret finns också på Twitter, för den som vill veta. Men vi använder Twitter mest för envägskommunikation. Det korta formatetet inbjuder inte till sakdiskussion precis.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)