Veckans språkfrågor i programmet Språket:

Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?

Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? 

Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?

Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?

Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?

Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?

Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Se länk!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Sayragul Sauytbay, kazak, som numera lever i Sverige, bedriver den kinesiska centralregeringen ett språkligt förtryck I Xinjiang:

”Sauytbay är kazak. Regionen där hon växte upp, tidigare kallad Östturkestan, annekterades av Kina 1949 och fick namnet Xinjiang. Officiellt garanteras självständighet, men ’inofficiellt däremot behandlar regeringen oss som en slavkoloni.’ De senaste årtiondena har koloniseringen intensifierats dramatiskt, berättar Sauytbay.

Allt fler kineser flyttar in, och skyltar på andra språk än kinesiska tillåts inte. Traditionella högtider är förbjudna. Inför bröllop eller fest måste en gästlista lämnas till myndigheterna i förväg. Begravningsplatser förstörs med grävmaskiner. Samtliga invånare har beordrats inställa sig till en ’hälsokontroll’ som syftade till att samla in biometriska data, inklusive röstprov. Säkerhetskontroller införs i trafiken: alla bilar stoppas och samtliga ansikten scannas. Barnen får enbart tala kinesiska i skolan; hennes son fick sin mun övertejpad som straff för att han talade kazakiska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en jätteskylt i Slussens tunnelbanestation i Stockholm ställs frågan ”SPRIDS DINA NUDES?”. Varför används det engelska ordet ”nudes” här och inte det svenska ordet ”nakenbilder”? Varför blandas svenskan med engelskan, vilket i dag snarast är en regel än ett undantag? 

Substantivs pluraländelser i obestämd form i svenskan är följande sex:

1. -or. En-ord som slutar på -a får ändelsen -or (kvinna - kvinnor).
2. -ar. Många enstaviga en-ord som slutar på konsonant får ändelsen -ar (vår- vårar).
3. -er. En-ord som har betoningen i slutet av ordet får ändelsen -er (kind - kinder). 
4. -r. En-ord som har betoningen i slutet av ordet får ändelsen r (ko - kor). 
5. -n. Ett-ord som slutar på vokal får ändelsen -n (äpple - äpplen). 
6. - ∅ (ingen ändelse) (löv - löv).

Det finns dessutom ett antal ord med oregelbunden böjning, exempelvis mus - möss, gås - gäss, man - män. 

Somliga låneord böjs med etymologisk plural, vilket innebär den pluralböjning som används i originalspråket. Det gäller latinska (faktum - fakta) och grekiska (schema - schemata) lån samt lån från språk där -s är vanlig pluraländelse, som engelskan (fan - fans) men också spanskan (tortilla - tortillas). ”Svenska Akademiens ordlista” rekommenderar en annan plural som förstahandsalternativ eller som enda alternativ vad gäller låneord med s-plural. Även  Språkrådet avråder från s-plural. ”Svenska Akademiens grammatik” anger dock s-plural som ett av alternativen i svenskan - "sjunde deklinationen" - trots att s-pluralen är svår att kombinera med ändelserna för bestämd form plural: -na och -en.

Utfasningen av svenskan och det gradvisa införandet av engelskan sker enligt den kokta grodans princip. Denna princip innebär att om man lägger en groda i kokande vatten hoppar den direkt ur kastrullen, men om man lägger en groda i en kastrull med kallt vatten som sakta värms upp märker inte grodan någon skillnad utan stannar kvar i kastrullen. 

Är tanken att vi svenskar sakta men säkert ska vänja oss vid engelskan på samma sätt som grodan vänjer sig vid vattnet som blir allt varmare? Finns det en plan att engelska ska bli det officiella språket i Sverige och kanske också EU  - trots att Storbritannien nu har lämnat unionen? Varför syns och hörs engelska så mycket i det offentliga rummet i Sverige? Varför är tv-programmen och filmerna som visas i Sverige i stort sett bara på engelska? Varför tillåts privatägda engelskspråkiga skolor att skölja över Sverige i tsunamivåg efter tsunamivåg som dränker de svenskspråkiga kommunala skolorna och på sikt också det svenska språket? Varför går universiteten och högskolorna alltmer över till engelska? Varför tar inga politiker och massmedier upp att vårt svenska språk lever farligt? Svenskans överlevnad är en viktig valfråga. Varför denna dödstystnad?

Det påstås emellertid att det här med den kokta grodans princip inte stämmer. I genomförda test sägs grodorna hoppa ur vattnet när det blir för varmt. Det är bara att hoppas att vi svenskar också gör det innan vi står med rumpan bar och har förlorat vårt modersmål.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Marie Götze & Torsten Sjögren - Små nära ting

Söndagens svenskspråkiga dikt

Små ting

Orkar du inte ett steg mer,

inte lyfta ditt huvud,

dignar du trött under hopplös gråhet –

tacka då nöjd de vänliga, små tingen,

tröstande, barnsliga.

Du har ett äpple i fickan,

en bok med sagor där hemma –

små, små ting, föraktade

i den tid, som strålade levande,

men milda fästen under de döda timmarna.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"'Alle har rett til å bruke svensk eller dansk i kontakt med offentlege organ', heter det i den nye norske språkloven. Foreningen Norden er godt fornøyd med loven, som trådte i kraft 1. januar i år.”

Den svenska språklagen, som antogs 2009, nämner inte den mellannordiska språkförståelsen. Språkförsvarets utkast till språklag från 2006 nämner däremot den mellannordiska språkförståelsen på två ställen, i paragraferna 7§7 och 8§3.

Läs vidare i Föreningen Nordens meddelande här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall behandlar frågan i artikeln ”Det delar svenskan med mongolspråk” (just nu bakom betalmur) i Svenska Dagbladet den 4 januari:

”Det är (av en mängd skäl som skulle ta för mycket utrymme i anspråk att gå in på här) svårt att veta exakt, men både jag och de flesta av mina kollegor tror nog det, även om det inte är svårt att hitta flera generationer gamla brott mot principen. (För den med tillräckligt starkt hjärta som vill ta del av ett ungdomligare språkbruk kan rekommenderas P3:s topplisteprogram ’Digilistan’ där det är vanligt att ’Hon har nyligen gett ut hennes senaste album’).

Orsaken då? Ja, den här åtskillnaden (’reflexiv possessiv’ om man vill ha en benämning på sin-formen) som skandinaviska språk traditionellt gör förekommer nog i en minoritet av världens språk, även om den inte är helt ovanlig i Nordamerika och Asien. Liknande fenomen kan hittas i bland andra mongolspråk och slaviska språk (och esperanto!), och har en gång varit allmängermansk.

Dessa kommer dock en modern svensk inte i kontakt med dagligdags. Visserligen har runt en femtedel av oss numera ett annat modersmål än svenska, men för de resterande 80 procenten existerar i princip bara ett annat språk. Och som bekant har inte engelska någon särskild reflexiv possessiv.

Det är med andra ord inte alldeles långsökt att söka orsaken i engelskt inflytande. Samtidigt bör man aldrig glömma att förändringar inte måste bero på kontakt – språk är fullt kapabla att förändra sig för egen maskin, och om nu svenskans eventuella förlust av reflexiva possessiva pronomen diskuteras i framtiden torde det vara i princip omöjligt att med säkerhet avgöra vad det hela berodde på.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

, Nordman!

Nåväl, det är svenska i alla fall.

Humor

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Ulf,

Tack för ditt mail. Vi är ett relativt litet företag som verkar för att leverera fantastisk whisky men också generera vinst.

Dessutom vill vi att våra kartonger/förpackningar ska vara snygga.Därför måste vi ibland göra vissa val och i det här fallet har vi valt att ha engelsk text på våra kartonger. Tråkigt om du uppfattar det som ”arrogans” och annat men så är alltså inte fallet. 

Du kan hitta all info på svenska på vår hemsida (https://highcoastwhisky.se/produkter/). Hoppas du hittar bra whisky att njuta av som har svensk text på kartongerna om det är det viktigaste för dig. 

Gott nytt år! 

Med vänliga hälsningar/Best regards

HENRIK PERSSON

CEO

HIGH COAST WHISKY

Sörviken 140, SE-872 96 Bjärtrå, Sweden 

Phone: +46 (0)70 552 02 72 

Web: highcoastwhisky.se
Instagram: @highcoastwhisky

Visiting address Stockholm Office: 

Östgötagatan 23A, SE-116 25 Stockholm

Skickat: Saturday, January 1, 2022 4:14:57 PM
Till: Bo Eng <bo.eng@highcoastwhisky.se>
Ämne: Kartonger bara på engelska

Jag må ha skrivit om detta förut. Men jag vill ändå återigen påtala er totala arrogans mot vårt eget svenska språk. På kartongerna är det bara text på engelska. Jag har bott i Sollefteå och H-sand, har besökt ert destilleri och skullegärna vilja köpa er whisky. Men det gör jag inte, så länge ni inte orkar ha kartongtext (även) på svenska.

Det måste gå att ha två uppsättningar (en för Sverige o Norge). Annars finns det plats på kartongerna för att ha både på svenska o engelska. Det gör inget om man också i andra länder ser även den svenska texten.  Jag har sett franska viner på Systembolaget som har sina etiketter på både franska och engelska. Jag har även sett tyska ölsorter med svenskspråkiga etiketter. Rålunds viner har på både svenska o engelska. T. ex den svenska whiskyn Agitator har text på svenska. Varför pissa på vårt svenska språk?

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)