Norr om Stockholm byggs ett nytt bostadskvarter invid en järnvägsstation, vilket har fått namnet "Station 1901". Så långt allt väl... men av någon anledning fånar sig byggherren sedan med devisen "Not New York, Not London... men så, Halleluja, Nicht Berlin... skrivet just så!

Inte för att jag anser att varken Berlin, New York eller London har ett dyft med detta kommande kvarter än att göra. Det var bara så befriande att se något annat än anglofila influenser... även om det inte var svenska.

Mer av denna vara.... mycket mer! Danke Schön!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Benny Anderssons Orkester, Helen Sjöholm - Du är min man

Söndagens svenskspråkiga dikt

Till min älskade

Det var som högsta vinsten

i ett gratislotteri

när jag fick möta dig

och du och jag blev ”vi”.

Av alla dessa mänskor

är du just den jag vill ha.

Du ger mig ljus och glädje,

du får mig att må bra.

Ja, för allt min kärlek rymmer

finns inte nog med ord.

För att älska och att älskas

är det största på vår jord.

Och allt du är för mig

vill jag för dig få vara

för kärleken i mig

finns till för att besvara.

Siv Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henry Söderström skriver på Språkförsvarets vänner:

Jag tänker härmed dela med mig av tvenne helt autentiska berättelser från mitt yrkesliv på ett stort svenskt statligt bolag.  Ni kommer att förstå att det var en plågsam upplevelse att bevista dessa sammankomster som ägde rum vid två tillfällen hösten 2017:

”Idag har jag varit på utbildning i ärendehanteringssystemet och vi skulle bl.a titta på hur den nya dashboarden ser ut, men vi gick också igenom lite annat smått och gott, som hur det ser ut för dem som dispatchar ärenden innan vi assignar dem till oss, något man förstås måste göra innan man kan resolva dem. Om man vill ha ett filter i systemet får man vända sig till key user som också är den som kan skapa en change request. En sådan är på gång när det handlar om ärenden som skapats via supportformuläret. Som det ser ut nu måste man tänka på att kopiera in länken istället för att infoga en attachment (eller attacha en fil).

Ja, det var alltså en mycket matnyttig kurs.”

”Idag har vi varit på informationsmöte om den förestående outsourcingen. Innan man går in i retained organisation gäller det att hitta rätt med sizingen när man staffar. Det ör förstås också viktigt att monitorera att providern gör vad som scopats i det signade kontraktet. Det var väl något av allt man gick igenom under förmiddagens road-show.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars Steensland har kommit ut med ytterligare en ordbok, som blir ”kronan på verket” i ett 60-årigt intresse och engagemang för det älvdalska språket. En milstolpe för älvdalskan som kämpat länge för att överleva – mot alla odds.

-  Det är ett eget språk. Att älvdalskan är ett annat språk än svenskan har stått klart för mig länge. Jag har i olika sammanhang, i tal och skrift, ingående argumenterat för det. Att det borde erkännas som ett eget språk är självklart.

Lars Steensland har samlat på älvdalska ord i sextio år och allt detta ideella arbete har nu resulterat i ”kronan på verket” , den stora ordboken på 722 sidor.

Ända sedan Lars Steensland var liten har han varit intresserad av älvdalskan i olika grader. Hans mormor och morfar fotvandrade som turister i Älvdalen en gång 1913. Då knöts familjens band med Älvdalen. Därför kom nästa generation med mamma och lille Lars och hans bror, att tillbringa många somrar i Brindbergs fäbodar norr om Älvdalens kyrkby.

- Folket där pratade ofta med oss på sitt språk – älvdalska.

- Som ung språkstuderande kom jag senare att tillbringa flera sommarlov i Älvdalen och då började jag anteckna olika ord och uttryck – och sedan dess har jag hållit på.

- Språket är så fascinerande i sig och så var det så hårt knutet till den miljö där jag upplevt min barndoms lyckligaste somrar, berättar Lars Steensland.

- Det var också spännande att på egen hand försöka att tränga in i och beskriva ett språk utan läroböcker eller annat studiematerial än de levande människorna.

Det som från början var ett fritidsintresse växte allt mer i omfattning och tangerade andra av hans intressen. Det ledde till ett par böcker älvdalstema: ”Älvdalska växtnamn”  och ”Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen med omnejd”.  

Så småningom kom också boken ”War åvå dier ferið” som handlade om älvdalska namn på orter utanför Älvdalen.

Redan 1986 hade han gett ut en mindre ordbok med svenska och älvdalska som uppslagsord. 2010 kom hans nästa ordbok med 16 000 svenska uppslagsord och 21 000 ord, fraser och uttryck på älvdalska ut.

När ordboken var klar fick han ”lust att göra något annat med anknytning till älvdalskan”. Efter att tidigare ha översatt Bibelns Johannesevangelium till älvdalska drev kärleken till detta unika språk honom att översätta också de tre övriga evangelierna: Lukas, Markus och Matteus.

Under alla år hade han fortsatt att samla ord och fraser och tyckte att det skulle behövas en ännu större ordbok.

Nu har Lars Steensland kommit ut med sin stora ordbok på 722 sidor och ordbok. Ett mastodontverk som kommer att få stor betydelse för älvdalskans överlevnad.

Våren 2017 satte han igång och jobbade flera timmar varje dag. Dels utgick han från sina egna samlingar och dels kommunicerade han med många älvdalsktalande och den nya ordboken växte fram. Men 60 års samlande får knappast plats i en enda bok. Därför var han tvungen att göra ett urval i det stora materialet. De ”moderna” ord som är inlånade från svenskan måste vara med för att man måste kunna diskutera också nutidens företeelser på älvdalska.

- Men orden böjs, stavas och uttalas enligt det älvdalska språksystemet, säger Lars Steensland.

- Men, jag har med många gamla ord också, vilket jag vet att många uppskattar.

- I den nya ordboken finns också många exempelmeningar där man ser hur de älvdalska orden fungerar i praktiken, säger Lars Steensland.

Lars Steensland har, liksom med alla andra böcker han skrivit, gjort sin arbetstid helt ideellt. Inte en krona har han velat ha för sitt mångåriga jobb. Tryckningen av den nya ordboken finansieras av föreningen Ulum Dalska och några företag i Älvdalen och finns nu till försäljning genom ulumdalska.se och i butiker i Älvdalen.

- Jag hoppas att den här ordboken ska bidra till språkets överlevnad, säger Lars Steensland och tillägger:

- Det är inte utan att det ska kännas skönt nu att kunna ta lite ”ledigt” några dagar och ägna sig åt annat.  

- Han kan ta ledigt med gott samvete. Han har gjort så mycket för älvdalskan under så många år och den här ordboken blir ett viktigt bidrag till älvdalskans överlevnad, säger föreningen Ulum Dalskas vice ordförande Peter Folkesson.

Text: Björn Rehnström

Foto: Lena Stenson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johan Klintberger har löpande publicerat ett ersättningsord till ett engelskt låneord, vanligtvis inlånat rakt av, i Språkförsvarets vänner. Här avsnitt 30:

”Finns det ett svenskt ord för GREENWASHING? Svar ja: gröntvättning. Ordet innebär att i kommunikation och marknadsföring få ett företags verksamhet att framstå som mer miljövänlig än vad den är. Gröntvättning blir vanligare och vanligare. Genom att göra en direkt översättning från engelskan - tack engelskan! - får vi ett behändigt svenskt ord. Det går också att böja. ’Han ägnade sig åt att gröntvätta sitt företag men miljörörelsen genomskådade försöket.’ Naturligtvis ska vi låna ord från andra språk - men undvika o n ö d i g a lån när det redan finns bra svenska ord.”

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd för Centerpartiet i Stockholms stad, frågar i sitt svar (den 8 mars 2021) på min insändare ”Följ språklagen och använd svenska namn” (den 4 mars): ”Vem vill i dag byta ut namn som Frescati, Bellevueparken eller Turning Torso?”

Dessa utländska namn, som gavs innan språklagen fanns, representerar tre olika språk: ”Frescati” är italienska, ”Bellevue” franska och ”Turning Torso” engelska. I dag är nästan alla utländska namn på nya byggnader och projekt engelska, trots att språklagen kom 2009.

Med språklagen i åtanke har Naddebos jämförelse med förslaget att kalla den planerade parken vid Årstaviken för ”Stockholm Low Line” juridiskt sett ingen relevans. I alla tider ska maktutövare i sitt värv följa de vid tidpunkten aktuella lagarna.

Jag skulle vilja fråga Naddebo hur han som politiker ser på den svenska språklagen. Behöver inte han följa de lagar som riksdagen har beslutat om?

De namn som han ger exempel på kom till i en annan tid när svenskan var självklar på ett annat sätt och inte hotad som den är i dag, inte minst på grund av alla engelskspråkiga skolor som växer upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Det är ju också för att skydda svenskan som vi har språklagen.

Enligt Språktidningens blogg den 8 mars 2021 känner bara var fjärde till språklagen som kom 2009 och som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Hur kommer det sig att inte alla känner till denna viktiga lag?

Ansvaret för detta vilar tungt på regering och riksdag som borde ha implementerat språklagen i samhället och sett till att den tillämpas och efterlevs. Språkförsvaret började driva frågan om en svensk språklag 2005 och skrev ett eget utkast till språklag året därpå.

Avslutningsvis är det positivt att Naddebo har kommit till insikt om följande: ”Vad namnet beträffar har vi sagt att ett svenskt namn säkert kommer att fungera bäst och vi tar gärna emot förslag.” Förhoppningsvis skrotas Naddebos namnförslag ”Stockholm Low Line” som Naddebo kallar ”det kreativa namnet”. Det finns inte ett enda sakligt skäl varför en park över ett nedlagt järnvägsspår ska ha ett engelskt namn. Syftningen på New York High Line är mycket långsökt. Inte ens de flesta amerikaner känner till New York High Line.

Dessutom planerar New York en ny egen Low Line. Det vore fint om gångstråket och parken vid Årstaviken får ett vackert svenskt namn som exempelvis ”Spårpromenaden”. Detta namn har fått överlägset flest röster så här långt i Språkförsvarets omröstning.

Christina Johansson

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheters nätversion den 14 mars och i pappersupplagan den 16 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fredrik Vrang skriver i facebookgruppen ”Språkförsvarets vänner” :

Några tankar från mig efter en diskussion i gruppen nyligen om onödig engelska:

Det ÄR en god idé att i möjligaste mån använda svenska ord när man kommunicerar på svenska. Det finns en anledning till att vi fått ett språk med modersmjölken som fungerar ypperligt i de flesta sammanhang.

Jag jobbar själv dagligen aktivt med språket (svenska och engelska). Jag har en rätt avslappnad inställning till detta att slänga sig med främmande (läs: engelska) uttryck till vardags, och jag gör mig skyldig till det stup i kvarten. Men när jag kommunicerar å yrkets vägnar har jag en helt annan inställning, antagligen just därför att jag är en avancerad språkbrukare! Ta därför detta som ett professionellt och välmenat råd: tala precis hur du vill med dina nära och kära, men visa respekt och prioritera att bli förstådd när du talar med och skriver till främlingar!

Den här gruppen är för övrigt i hög grad associerad med föreningen Språkförsvaret, som har som en av sina huvudfrågor att undvika onödig engelska. Alla kan ta del av allt det intressanta innehållet på språkförsvaret.se – helt gratis! Anser du att föreningens arbete är behjärtansvärt kan du även bli stödmedlem.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

.