Direktlänk till inlägg 19 mars 2021

60 års intresse för älvdalska blev en ordbok på 722 sidor

Lars Steensland har kommit ut med ytterligare en ordbok, som blir ”kronan på verket” i ett 60-årigt intresse och engagemang för det älvdalska språket. En milstolpe för älvdalskan som kämpat länge för att överleva – mot alla odds.

-  Det är ett eget språk. Att älvdalskan är ett annat språk än svenskan har stått klart för mig länge. Jag har i olika sammanhang, i tal och skrift, ingående argumenterat för det. Att det borde erkännas som ett eget språk är självklart.

 

Lars Steensland har samlat på älvdalska ord i sextio år och allt detta ideella arbete har nu resulterat i ”kronan på verket” , den stora ordboken på 722 sidor.


Ända sedan Lars Steensland var liten har han varit intresserad av älvdalskan i olika grader. Hans mormor och morfar fotvandrade som turister i Älvdalen en gång 1913. Då knöts familjens band med Älvdalen. Därför kom nästa generation med mamma och lille Lars och hans bror, att tillbringa många somrar i Brindbergs fäbodar norr om Älvdalens kyrkby.

- Folket där pratade ofta med oss på sitt språk – älvdalska.

- Som ung språkstuderande kom jag senare att tillbringa flera sommarlov i Älvdalen och då började jag anteckna olika ord och uttryck – och sedan dess har jag hållit på.

- Språket är så fascinerande i sig och så var det så hårt knutet till den miljö där jag upplevt min barndoms lyckligaste somrar, berättar Lars Steensland.

- Det var också spännande att på egen hand försöka att tränga in i och beskriva ett språk utan läroböcker eller annat studiematerial än de levande människorna.


Det som från början var ett fritidsintresse växte allt mer i omfattning och tangerade andra av hans intressen. Det ledde till ett par böcker älvdalstema: ”Älvdalska växtnamn”  och ”Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen med omnejd”.  

Så småningom kom också boken ”War åvå dier ferið” som handlade om älvdalska namn på orter utanför Älvdalen.

Redan 1986 hade han gett ut en mindre ordbok med svenska och älvdalska som uppslagsord. 2010 kom hans nästa ordbok med 16 000 svenska uppslagsord och 21 000 ord, fraser och uttryck på älvdalska ut.

När ordboken var klar fick han ”lust att göra något annat med anknytning till älvdalskan”. Efter att tidigare ha översatt Bibelns Johannesevangelium till älvdalska drev kärleken till detta unika språk honom att översätta också de tre övriga evangelierna: Lukas, Markus och Matteus.

Under alla år hade han fortsatt att samla ord och fraser och tyckte att det skulle behövas en ännu större ordbok.


 


Nu har Lars Steensland kommit ut med sin stora ordbok på 722 sidor och ordbok. Ett mastodontverk som kommer att få stor betydelse för älvdalskans överlevnad.

 

Våren 2017 satte han igång och jobbade flera timmar varje dag. Dels utgick han från sina egna samlingar och dels kommunicerade han med många älvdalsktalande och den nya ordboken växte fram. Men 60 års samlande får knappast plats i en enda bok. Därför var han tvungen att göra ett urval i det stora materialet. De ”moderna” ord som är inlånade från svenskan måste vara med för att man måste kunna diskutera också nutidens företeelser på älvdalska.

- Men orden böjs, stavas och uttalas enligt det älvdalska språksystemet, säger Lars Steensland.

- Men, jag har med många gamla ord också, vilket jag vet att många uppskattar.

- I den nya ordboken finns också många exempelmeningar där man ser hur de älvdalska orden fungerar i praktiken, säger Lars Steensland.


Lars Steensland har, liksom med alla andra böcker han skrivit, gjort sin arbetstid helt ideellt. Inte en krona har han velat ha för sitt mångåriga jobb. Tryckningen av den nya ordboken finansieras av föreningen Ulum Dalska och några företag i Älvdalen och finns nu till försäljning genom ulumdalska.se och i butiker i Älvdalen.

- Jag hoppas att den här ordboken ska bidra till språkets överlevnad, säger Lars Steensland och tillägger:

- Det är inte utan att det ska kännas skönt nu att kunna ta lite ”ledigt” några dagar och ägna sig åt annat.  

- Han kan ta ledigt med gott samvete. Han har gjort så mycket för älvdalskan under så många år och den här ordboken blir ett viktigt bidrag till älvdalskans överlevnad, säger föreningen Ulum Dalskas vice ordförande Peter Folkesson.


Text: Björn Rehnström

Foto: Lena Stenson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Annika

20 mars 2021 20:01

Minst sagt imponerande! Synd att något likande verk inte finns för Moramål och Orsamål.

 
Ingen bild

Bengt Lidal

22 mars 2021 12:27

Förlåt en okunnig fråga - är Moramål och Orsamål också egna språk eller svenska dialekter?

 
Ingen bild

Utomstående observatör

22 mars 2021 14:28

Svar till Bengt:

Tveklöst dialekter!

Jag anser f ö att även älvdalska är ett gränsfall... men låt gå!

Att tornesdalsfinska, enkom benäms just så fofficiellt är ett fall av "PK-sjukan"... för mig är det mer logiskt att säga just... tornedalsfinska... på svenska, vilket jag kommer att fortsätta med.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

22 mars 2021 16:08

Jag har aldrig specialstuderat moramålet eller orsamålet, men en sak vet jag: älvdalskan är den mest särpräglade språkvarieteten ovan Siljan. Älvdalskan uppfyller alla lingvistiska kriterier på att vara ett eget språk. Detta är belagt i en rad vetenskapliga undersökningar – se Språkförsvarets omfattande arkiv: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1412. Språkförsvaret har också tidigare argumenterat för att älvdalskan är ett eget språk: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1380. Både Europarådet och SIL betraktar älvdalska som ett eget språk.
En viktig aspekt, nästan avgörande, i detta sammanhang är vilken inställning som älvdalingarna själva har till sin språkvarietet: de ser den som ett eget språk och är dessutom stolta över språket och kämpar för att bevara det – se Ulum dalska. Motsvarande rörelse finns inte i Mora eller Orsa. På ett möte en gång i Älvdalen pratade jag med en kvinna från Orsa, som sade att hon skulle flytta till Älvdalen om orsamålet dog ut! Hon missunnade inte älvdalingarna den uppmärksamhet som deras språkkamp har fått utan såg den tvärtom som ett föredöme. En språkvarietet kan inte bevaras, om talarna själva successivt överger den eller skäms för den.
Det är enkelt att förvissa sig om att rikssvenska och älvdalska är två sinsemellan oförståeliga språk genom att besöka facebookgruppen Älvdalska som minoritets-/landsdelsspråk - https://www.facebook.com/groups/dalskum - där älvdalingar skriver på älvdalska.

 
Ingen bild

Utomstående observatör

22 mars 2021 16:48

Jag syftade, förstås, på meänkieli!

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

23 mars 2021 21:24

Utomstående observatör tycks vara tvärsäker vad gäller moramålets och orsamålets status. Ska detta tolkas som att du har ingående kännedom om dessa mål genom att du har bekantat dig med dem i levande livet? Du har inte haft några problem att förstå dem som talar genuint mora- eller orsamål? Själv har jag bara läst en vetenskaplig uppsats om orsamålet. Så länge företrädare för moramålet och orsamålet inte själva driver frågan om att respektive mål ska erkännas som språk, så behöver frågan egentligen inte ens diskuteras. Den är akademisk. Beteckningen språk är ingen medalj som lättvindigt ska utdelas.
Vad menas med att älvdalska skulle vara ”ett gränsfall”? Vilken definition har du i så fall på språk?
Meänkieli (”Vårt språk”) benämns säkert så av aktivisterna för att markera skillnaden gentemot riksfinskan. Många folk i världen har egenbeteckningar, som egentligen betyder ”människor”. Den finska regeringen var f.ö kritisk mot att meänkieli fick minoritetsspråksstatus i Sverige. Numera tycks dock karelskan ha fått minoritetsspråkstatus i Finland. Jag använder beteckningarna meänkieli och tornedalsfinska om vartannat beroende på sammanhang. Jag håller inte alls med om att allt som är politiskt korrekt alltid är politiskt inkorrekt; det kan lika gärna vara just – politiskt korrekt. Det kan bara avgöras genom en sakdiskussion!

 
Ingen bild

Utomstående observatör

24 mars 2021 08:45

Svar till Per-Åke:

För mig avgörs gränsen mellan dialekten och språket vid graden av förståelighet.

Jag har befunnit mig på plats på alla tre orter × flera och har hört människor tala "sitt mål".

I Älvdalen har jag inte "hängt med" men i så väl Orsa som Mora har jag haft det mesta klart för mig.

Detta räcker som bevis för mig - man ska akta sig för att "överakdemisera" den språkliga diskussionen. Sunt förnuft räcker långt.

Om jag förstår det mesta av vad som sägs = dialekt.

Är jag mestadels på läktaren = språk.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

24 mars 2021 15:02

Men principen om ömsesidig förståelse räcker inte för att skilja mellan språk och dialekt. Svenska, norska och danska liksom serbiska, kroatiska och bosniska är sinsemellan förståeliga, men räknas ändå som språk, eftersom de har upphöjts till språk av politiska skäl.
När det gäller mora- och orsamålet har jag aldrig talat med någon som använt genuint mora- eller orsamål, så jag kan inte yttra mig om jag förstår deras mål eller inte. Dessutom måste man komma ihåg att dialekttalare anpassar sitt språk efter mottagaren, speciellt om vederbörande talar rikssvenska. Jag har själv varit med om att en järvsöbo inte velat prata sin dialekt med mig, när jag bad henne. Detta trots att jag påpekade att jag var född och uppvuxen i grannsocknen. Skillnaden mellan jarsemålet (järvsödialekten) och arbrådialekten (arbroska) kan illustreras med följande två meningar från min barndom:
Hä fjorta minuta kvör! (jarsemål)
Dä fjorten minuter kvâr (arbrådialekt – a-ljudet uttalas annorlunda än i rikssvenskan)
Sunt förnuft kan inte ersätta vetenskapliga undersökningar. Om sunt förnuft skulle vara utslagsgivande, så skulle många fortfarande tro att jorden var platt.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

26 mars 2021 14:20

Apropå skillnaden mellan moramålet och andra mål i Dalarna å ena sidan och älvdalska å den andra skriver Christian i sin blogg - http://firepath-art.blogspot.com/2014/11/harifran-till-evigheten-ett-spraks-dod.html:

”Just Dalarna är ett dialekts-lapptäcke men de flesta tyckte jag (när jag bodde tidvis i Mora 2000-2005) inte hade ett fullt utvecklat ’språk’. När jag påpekade det en gång i en bil på väg till jobbet jag hade då, började de från Dalarna i bilen genast breda på grovt med sitt dalmål. Men sanningen att säga hördes knappt 'dalska' på gator eller i affärer. Mer som en melodi med lite egna ord. Intonationen var ändå 'svensk', på något vis. Även när det var Morafestivalen och en viss Billy Opel uppträdde samtalade jag med några av arrangörerna och ingen av dem förstod Billys sånger (skrivna på genuint Moramål) trots att de var födda & uppvuxna i Mora med omnejd.”

” Men när jag besökte Älvdalen 2003, med syfte att undersöka dialekten, fann jag ett eget språk snarare än dialekt.”

” På samma sätt bör Älvdalska ha uppmuntrats redan i skolan, på jobbet & bland alla offentliga forum. Ulum dalska, föreningen för språkets bevarande, har till och med utvecklat en egen ortografi (standardiserat system ). Ett tag ville de ha egna radiosändningar och vägskyltar. Hur det gick med det vet jag inte. I vanlig ordning har dock svenska staten nog satt käppar i hjulen mer än en gång.”

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 april 08:00

Jag är väl inte direkt negativ till kundenkäter. MEN titeln på undertecknaren får min blodtryck att stiga påtagligt. Customer Insight Manager. Vattenfall är såvitt jag vet ett av svenska staten ägt aktiebolag, i det här fallet verksamt i Sverige. Och...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 april 18:11


"Lugnt och tryggt" i Karlstad noteras - Oj! Det gällde visst inte endast i Karlstad...        Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 april 17:00

För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag.   Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för fo...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 april 20:29


      Framförallt "stärker de" det svenska språkets ställning, vilket redan utan deras "hjälp" befinner sig i fritt fall.   "Tack" alla framsynta svenska politiker som möjliggör IES språkförstörelse och samtida (för närvarande lagliga ska ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 april 09:16

Barbara säger att hon vill väl,  kommunerna säljer sin språkliga själ.   "Hasse" han tjatar om kommunist, det finner många mer än trist.   Skolpengen flyr likväl.   Per-Owe Albinsson   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards