Om mig:

Elev, gått på skolan sedan 8:an och går nu sista året i 9:an.

Väldigt engagerad personal. Både lärare och rektor är genuint intresserade av att utveckla eleverna till att nå sin fulla potential. Jämställda och rättvisa värderingar och mycket fokus på allas lika värde, men dock ett onödigt massa tjat om ”respect” vilket är en av Engelska skolans ”core values”. Till följd av detta har ordet respekt förlorat hela sin innebörd för alla som tvingats lyssna på den oändliga predikan om ordet och dess mening.

Regelmässigt är skolan en katastrof i vissa lägen eftersom majoriteten av reglerna endast fungerar i teorin eller är rent ut skrattretande jämfört med kommunala skolor. Till exempel infördes en regel under skolåret 2018 att hjälm krävdes för att elever skulle få vistas i det lilla skogsparti som finns på skolgården. Vilken sund vuxen tvingar sitt barn att ha hjälm på sig för att hen ska leka i en pytteliten skogsdunge, mitt på en skolgård? Detta ställer ju frågan om vem som ens införde denna regel från början, och vad som gick igenom hens huvud vid tillfället. Sen finns det också andra regler som kan ifrågasättas, som till exempel att eleverna jämt och ständigt behöver rada upp sig i ett unisont led så fort de ska in i klassrummet eller matsalen. Påpeka att detta gäller oavsett om man går i 4:an och är 10 år gammal eller går i 9:an och är 16 år gammal.

Ett vanligt förekommande tema inom ledarstaben är att basera regler och beslut genom att alltid förutse den värsta möjliga händelsen. Om vi som elever (i 8:an!) till exempel ifrågasätter varför vi inte får korsa bilvägen som leder till ett villaområde en bit ifrån, det vill säga en inte så vältrafikerad väg, för att hämta en utsparkad fotboll får vi svaret från rektorn att vi ”skulle kunna bli påkörda och dö,” och att skolan då drabbas eftersom vi är deras ansvar. Samma gäller när vi frågar varför vi som elever i nian inte får lämna skolområdet under rasterna, och då får vi svaret ”ni skulle kunna bli våldtagna” vilket uppmärksammar det bakåtvända tankesättet hos ledningen. Meningen med att säga detta till eleverna är såklart för att belysa deras säkerhet, men det görs på ett sådant sätt som leder till att man skrämmer upp eleverna istället för att kanske uppmuntra kunskap om trafiksäkerhet och trafikregler eller understryka vikten av att ha bra kommunikation med klasskompisar när man rör sig utanför skolområdet. Engelska skolans lagar utgår ifrån själva principen om regler, det vill säga att de är något som ska följas till punkt och pricka och utan invändningar eller förändring.

Det som ni har hört om andra engelska skolor stämmer nödvändigtvis inte in på IES Länna då värderingar och regler tycks skilja sig markant mellan olika engelska skolor. Till exempel har IES ett gott rykte om arbetsro på lektionerna, och detta stämmer väl överlag, men om det finns en stökig klass (som till exempel min klass 9A), har skolan inget utpräglat sätt att hantera det på. Detta beror huvudsakligen på att de flesta lärare är nyutbildade/pluggar fortfarande och tillhör en yngre åldersgrupp, så att skapa effektiv arbetsro i klassrummet är ett helt nytt koncept. Som lösning på detta har vi elever själva föreslagit att avlägsna de få i klassen som faktiskt skapar dålig arbetsro från lektionen, men detta är tyvärr inte möjligt eftersom det tydligen ”bryter mot skollagen”. Till följd av detta råder konstant dåligt fokus på vissa av våra lektionern där ironiskt sett de skötsamma eleverna drabbas eftersom de jämt får ta del av skäll och tillsägelser då man adresserar problemet i helklass och inte med individe(n)/(rna) som faktiskt orsakar problemet.

En annan sak att tillägga om lärarna är att de oftast tjänar mindre än lärare på kommunala skolor (pga IES är ett aktiebolag som därav behöver göra vinst), men ändå är tio gånger mer engagerade och oftast bättre på att lära ut.

IES Länna en väldigt regelstyrd och principiell skola, precis som alla andra Engelska skolor. Styrelsesättet är väldigt amerikanskt och annorlunda jämte den svenska kulturen, och man jobbar som sagt mycket med sina ”core values” och termen respekt. Det finns väldigt lite stöd för särbegåvade elever, det vill säga de som ligger lite längre fram, men enormt med stöd för de som ligger lite efter med E eller F i betyg. Till miljön känns skolan väldigt liten och trång, nästan klaustrofobisk, och skolgården erbjuder inte särskilt många aktiviteter förutom fotboll för de äldre årskurserna. Fram tills nyligen har det inte funnits bänkar för oss elever att sitta på under våra raster eftersom några elever ur min klass förstörde bänkar i 8:an. Ett prima exempel på kollektiv bestraffning eftersom någonstans att sitta under rasten inte är ett privilegium. Nu har vi i alla fall en bänk med plats för fyra personer av tjugonio under rasterna.

Visst, den här skolan kan garanterat hjälpa dig på vägen till att nå bättre betyg, men i slutändan är det ändå individen som påverkar sina egna studieresultat. Om jag kunde välja att gå på IES Länna eller en kommunal skola skulle jag helt klart ha valt den kommunala i dagsläget eftersom friheten är obeskrivligt mycket större och mer lik gymnasiet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättade igår:

”Ikea ska bli ännu mer internationellt – genom att bli ännu mer svenskt. Nu ska alla nya produkter bara ha svenska namn, helst med massor av å, ä och ö.”

Kursändringen skedde den 1 december:

”Inga Brita Bayleys namngivningssystem har levt sedan 1980-talet – svenska sjöar för badrumsprodukter, norska städer för sängar och danska städer för mattor etc. Men nu blir det ändring på det. Från den 1 december i år får alla nya produkter bara svenska namn.

– När Ikea expanderade snabbt var det en pragmatisk lösning att använda namn från våra grannländer, men nu vill tillbaka till rötterna på riktigt. Det är en uttalad strategi att vara stolt över det svenska, det som format vårt företag. Det är ingen slump att våra varuhus är blågula, säger Åsa Nordin.”

Fortfarande finns det många företag och institutioner, t.o.m sådana som säger sig försvara svenska språket, som inte vågar ha å,ä och ö i sina webbadresser.

Artikeln ligger för närvarande bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I programmet Sverige! på SVT1 kl 19:00 den 12 december intervjuade Fredrik Önnevall den danska regissören Susanne Bier. En ganska lång intervju där Fredrik pratade svenska och Susanne danska! En eloge till Fredrik för språkvalet! Det gick ju hur bra som helst. Andra hade nog pratat engelska med Susanne.

Kl 21:00 på Kunskapskanalen gick ett program om ”Berlins vilda rävar”. Jätteintressant och imponerande med alla rävar runt Brandenburger Tor. Och kul också med ett program på tyska som omväxling till alla engelskspråkiga program! Eller vänta nu...nej, nej, tyska är lite av bannlyst så det tyska programmet var på engelska!

En teori jag har är att väldigt få, om ens någon på SVT förstår tyska vilket för med sig att förhandsgranskningen av program som skulle kunna sändas på tv (nästan aldrig) innefattar tyska program, för det är (nästan) ingen på SVT som begriper tyska!

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eva-Karin Gyllenberg skrev i Dagens Nyheter den 11/12 2020:

”Borde inte Stockholms namnberedning följa Språkrådets svenska skrivregler?

Frågan har ställts sedan Språkförsvaret (ett partipolitiskt obundet nätverk som arbetar för att stärka det svenska språket) uppmärksammat att Stockholms namnberedning inte tillämpar Språkrådets skrivregler utan skriver Torg i stället för torg, Park i stället för park etcetera.”

Upprinnelsen var ett öppet brev, "Borde inte Stockholms namnberedning följa Språkrådets svenska skrivregler?", som Språkförsvaret skickade den 23/10 2019.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På den här sidan återges tio omdömen om Internationella Engelska Skolan Länna. Omdömena är övervägande negativa.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet publicerade den 9/12 en artikel, ”Svenska ett krav – fast inte för eliten” av Mikael Parkvall, en artikel som innehåller en god portion läsvärd ironi:

”I den kinesiska provinsen Inre Mongoliet pågår i detta nu en språkstrid, där befolkningen protesterar för att få behålla sitt modersmål mongoliska som undervisningsspråk, medan regimen vill övergå till mandarin. Fallet är aktuellt, men ingalunda unikt, och det är mer regel än undantag att styrande olämpligförklarar minoritetsspråk.

I Sverige kämpar man samtidigt för det rakt motsatta, alltså för att slippa använda befolkningsmajoritetens språk i utbildningssystemet. I stora delar av den akademiska världen är svenska sedan länge utrangerat, och policyn tycks ha visst stöd även i bredare folklager – det ökande söktrycket på det växande antalet skolor med ”internationell” i namnet tyder på att en växande grupp föräldrar ogärna ser sina barn kontamineras av alltför mycket undervisning på svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Utbildningsminister Ekström och hennes företrädare borde ha dragit i såväl handbroms, tryckt på bromspedal samt motorbromsat för länge sedan.

Språkbytesskolorna skjuter upp som svampar ur jorden och bildar växande språkliga exklaver i vårt samhälle. Språkliga No go-zoner vad svenskan anbelangar! Dessutom i ett accelererande tempo. Så vad väntar hon på? 

Dessa skolor är dessutom inte tillåtna i något annat land - det borde mana till eftertanke hos våra folkvalda!

Jag uppmanar alla läsare av dessa dessa rader att agera: Skriv till politiker, skriv debattartiklar i tidningar, använd sociala medier, kontakta tv och radio. Debattera, framför er kritik, ifrågasätt och kräv svar av beslutsfattare och folkvalda.

Framförallt: Sitt inte och vänta på att "någon annan" ska göra något. Den dagen kanske aldrig kommer och då har "alla suttit och väntat på alla". "Nånannanismen" är en farsot i vårt samhälle och som vi måste få bukt med.

Vi måste sätta stopp för den skattefinansierade språkliga och kulturella suicudpolitiken i detta land - innan det är för sent!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret sedan start

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Så mörk är natten i midvintertid

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

I natten darra

de kalla väder.

Steg hör jag knarra

på vindens bräder:

i vita kläder

stod herrgårdsflickan,

med vaxljuskrona kring håret fäst,

nyss vid mitt läger och räckte brickan

lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman

i mörka tider!

Med tjärvedsflamman

Lucia skrider

i däld och lider.

I dörren gläntar

med morgonglöggen min muntre värd

och bringar bud, att ung dottern väntar

sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter

re’n snön är fallen,

och foten slinter

på frusna vallen,

och vit står tallen

som silverstaken

för månens prunkande högtidsljus,

och stjärnbloss brinna högt över taken

på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes

med fäll och täcken,

och selad ledes

från klöverhäcken

den raske skäcken.

Med fröjd vi glida

igenom sovande skogars skjul.

Ur huvan tindrar det vid min sida

som morgongryning till härlig jul.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)