När jag nyligen var på Cervera för att köpa ett bestickställ som inte fanns upptäckte jag några muggar som det gjordes reklam för i disken. På muggarnas sidor stod det ”BRAVE KIND STRONG”, och på muggarnas undersida kunde man läsa att de var tillverkade av ”Design House Stockholm” och att ”The Astrid Lindgren Company” hade copyright på dem. På muggarnas undersida var följande skrivet i en cirkel: ”2020 celebrating 75 years since Astrid Lindgren created the strong, brave and kind Pippi - today we support Save The Children, helping girls on the move.” På vänster sida undertill var det skrivet ”Pippi OF TODAY”, och på höger sida undertill stod det ”Save the Children”.

Det är ledsamt att ”Pippi OF TODAY” beskrivs på engelska trots att Pippi Långstrumps skapare Astrid Lindgren var svenska och skrev alla sina böcker på svenska.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En av våra stora dagstidningar tillkännagav ("annonserade" var nog deras ordval) för något år

sedan att man avsåg att ensidigt döpa om Vitryssland till Belarus på svenska. Anledningen sades vara att "många" vitryssar inte tyckte att deras land skulle kallas för Vitryssland i Sverige.

Hur många i absoluta tal? Hur många som relativ andel av befolkningen? Det framgick inte.

Hur är det med befolkningen i andra länder där landets inhemska benämning skiljer sig från den svenska? Vad säger folk i Tyskland? Vill allmänheten där att vi i Sverige ska börja kalla Tyskland för Deutschland på svenska?

Men har man i andra länder fått liknande krav på sig? Vad gäller Vitryssland konstaterar vi att landet ifråga har följande namn i några av våra grannländer:

Danmark Hviderusland

Finland Valko-Venäjä (betyder Vitryssland)

Island Hvíta-Rússland

Norge, bokmål Hviterussland

Norge, nynorsk Kviterussland

dessutom t.ex

Tyskland Weissrussland

Kroatien Bjelorusija (betyder Vitryssland)

Men den springande punkten är kanske att man säger Belarus på engelska!

I och med det så tror nog den svenska offentligenheten inklusive medievärlden att så ska det vara. Vetskapen där om att det finns andra språk än svenska och engelska är ju begränsad, och man vill ju gärna visa sig "internationell" för att inte säga "globaliserad"!

Och nu har Språkmedierådet, vad det nu är, också "annonserat" att man avser att följa exemplet.

Om Språkmedierådet avser en större genomgång av landsnamn på svenska framöver, rekommenderas också en diskussion om ett land på Balkan som inte borde få nämnas eller skrivas ut alls i Sverige, Monten****. Svartfjallaland heter det på isländska. Det kunde vara en idégivare.

-cj

Hej Charles Wade! 

Gällande Phil's Burger i Sundbyberg!

Jag vill börja med att ge er beröm för goda och prisvärda hamburgare samt luftiga och fräscha, trevliga lokaler.

Att restaurangen dessutom ligger centralt gör inte saken sämre.👍👍

Jag vill däremot ge ett stort ris för de i personalen som inte vill eller kan tala svenska och som dessutom har den märkliga inställningen att jag är jobbig som vill tala svenska i Sverige (blänger och muttrar).

Idag den 21/6 ledde detta beteende till att jag krävde att få tala med svensktalande personal, en trevlig ung tjej (som nu också tvingas att tala engelska med flera av sina kollegor - i Sverige!) Hur bakvänt är inte detta? 

Följden blev att kön sinkades. Ett äldre par bakom mig vände på klacken och tre unga ivandrartjejer tvingades hacka sig fram på dålig engelska. Både jag, det äldre paret och de tre invandrartjejerna talar dock alla god svenska.

Detta är usel service och dessutom nonchalant - anställ svensktalande personal!

Med förhoppningar och förväntningar om ett snabbt och klargörande svar.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ted Gärdestad - I den stora sorgens famn

Söndagens svenskspråkiga dikt

Arioso

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,

någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly

Någonstans

o någonstans 

har alla tågen gått och alla klockor stannat:

någonstans inom oss är vi alltid här och nu,

är vi alltid du intill förväxling och förblandning,

är vi plötsligt undrans under och förvandling,

brytande havsvåg, roseneld och snö.

Någonstans inom oss där benen har vitnat efter forskares och tvivlares nedsegnade törst

till förnekat glidande

till förseglat vikande

O moln av tröst! 

någonstans inom oss

där dessas ben har vitnat och hägringarna mötts 

häver fjärran trygghet som dyningarnas dyning 

speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning 

speglar jag vårt nära som stjärnans i en dyning

fäller drömmen alltid masken och blir du 

som i smärta glider från mig

för att åter komma åter

för att åter komma till mig

mer och mer inom oss, mer och mera du.

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Anna-Lena Laurén kommenterar på Twitter:

Lidl har öppnat i Pargas. Sloganen är det i sig inget fel på, men ingen i Pargas säger ”helt jees”. Jag har ett nytt förslag: ”Komin ti Lidl, he e saakelis billit! Ypit hela vikon! Komin å köp!”

P.S Pargas ligger i Finland och förslaget utgår från den lokala dialekten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Svenska, danska eller engelska?

Dplay:s språkförvirring i måndagskvällens allsvenska sändning kritiserades på sociala medier.

’Inte mitt beslut’, skriver programledaren Karin Frick på Twitter.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är ett pressmeddelande från Språktidningen)

För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.
”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”
”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni. Du kan läsa artikeln här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ulla Weidstam skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag tror dessa kex/kakor hade smakat lika gott om man tagit bort den engelska texten... Det står ju på svenska under vad det är.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)