Lena Lind Palicki kommenterar i en artikel idag i Svenska Dagbladet svarsresultatet av den enkät till riksdagspartierna som Språkrådet har genomfört:

”Störst enighet råder när det gäller vikten av att främja våra nationella minoritetsspråk och det svenska teckenspråket, och beträffande engelskans inflytande. Inget av partierna svarar ja på frågan om engelskan tar för stor plats i samhället (vår fetstil), och bara SD svarar ja på följdfrågan om engelskan dominerar på ett sätt som hotar svenskan.”

Även Språkförsvaret har genomfört en enkät riktad till riksdagspartierna - svaren ligger här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som råkar passera förbi Stadsbiblioteket i Stockholm kan väl höra av sig? Det verkar dock inte vara samma byggnad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Johan Eriksson - Ingenting som förut

Söndagens svenskspråkiga dikt

Om livet och döden

Vi hade en pratstund om livet och döden

och ”vi” det var jag och en tvivlande vän,

han tyckte att vägen från vaggan till graven

den vet man en del om, men vad händer sen?

Min vän sa han tror inte alls nånting händer

för lågan försvinner när ljus brinner ut,

av jord är man kommen, och jord blir man åter

så hade han hört att så blir det till slut.

Jag vet inget, sa jag, det gör knappast någon,

men tro kan man göra så barnsligt som jag:

jag tror att till slut gäller olika vägar

för mej och min kropp på min yttersta dag.

Jag tror att då fortsätter själen att färdas,

min resa blir gränslös, jag känner mej fri,

jag tror att då flyger jag uppåt mot himlen

så lycklig en människa nånsin kan bli…

Så drömlikt det låter, så sa gode vännen,

men lätt är det inte att tro likadant.

Då sa jag så här, för vad kunde jag annat:

Det finns faktiskt dom som ibland drömmer sant…

Men låt mej få ge dej det rådet på vägen

ifall att du inte kan tro på mitt sätt:

Var ändå beredd på en underbar flygtur,

för tänk om din vän kanske råkar ha rätt…

Jag tror att den resan en gång blir en glädje,

så stor att ditt tvivel förvandlas till tro:

för vem utom Gud kan väl ge dej dom vingar

som bär till en himmel där du ska få bo…

Ja, tvivlande vän, säj var är dina tvivel,

när en gång du lycklig och fri ger dej av

och vet att den innersta hemortsadressen

är alltid Guds himmel, men aldrig en grav...

Atlas Burman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inget av våra riksdagspartier visar något intresse för att ta strid i språkfrågan. Inget av våra partier vill försvara det svenska språket mot den engelska invasionen. Men utgör verkligen engelskan ett hot? Absolut. Man måste vara blind eller syssla med avancerat självbedrägeri om man inte ser och hör hur engelskans inflytande sakta men säkert ökar i vårt språkbruk.

På så sätt är språkfrågan påfallande lik klimatfrågan, som få politiker verkar ta på riktigt allvar. Det upplevs inte som något omedelbart hot. När det i framtiden blir helt uppenbart att det svenska språket håller på att förtvina, ja då får väl den dagens politiker hantera frågan.

Ingen kan väl begära att dagens politiker ska ta ansvar för svenska språket i dag, när det finns så många andra kritiska frågor. Jo, det är precis vad jag begär, därför att det är uppenbart för mig att det svenska språket kommer att vara en spillra om ett par generationer, om inget aktivt görs redan nu. Engelskans inflytande i vårt samhälle ökar i allt snabbare takt.

Jag tycker att riksdagen ska sätta ihop en utredning som arbetar fram bindande lagar i språkfrågan. Vi har ju en språklag sedan 2009, men den är till intet förpliktigande för någon, och har visat sig synnerligen tandlös.

Åtminstone tre saker ser jag som centrala:

• Ordentliga kunskaper i svenska för att få svenskt medborgarskap.

• All undervisning i skolor som bekostas av svenska skattepengar ska ske på svenska, med svenska läromedel, upp till grundexamen på högskola.

• All information på varuförpackningar som säljs i landet ska vara på svenska.

Det är inte med någon glädje och stolthet jag ser fram emot valdagen. Vad är vår demokrati värd, om inget parti vill kämpa för vårt eget språk? Jag hoppas på en helt annan inställning i framtiden.

Bernt Abrahamsson, Ludvika

(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 10/9 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Myter och ”sanningar” om vuxen språkinlärning och flerspråkighet
Datum: 2022-09-14
Tid: 18:00 - 19:00
Adress: Lilla Frescativägen 4A, 114 18 Stockholm, Sverige
Lokal: Beijersalen
Platser kvar: 17
Sista anmälningsdatum: 2022-09-13 23:00

Akademiföreläsning med Marianne Gullberg, Kungl. Vetenskapsakademien

Språkinlärning och flerspråkighet är en central del av vår vardag. Vi har alla erfarenhet av att lära oss nya språk och många använder dagligen olika språk för arbete, nöjen, religionsutövning, o.s.v Denna föreläsning behandlar och punkterar några vanliga “sanningar” om inlärning och flerspråkighet. Är det sant att vuxna är dåliga inlärare (och sämre än barn)? Är vuxna hjärnor mindre mottagliga för språkinlärning? Beror vuxnas bristande framgång på modersmålet? Spelar det någon roll vilka språk som är inblandade (t.ex. lika/olika)? Är flerspråkighet en belastning?
Marianne Gullberg är professor i psykolingvistik vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om relationen mellan språk, tanke och hjärna med fokus på språkinlärning och flerspråkighet, språkbruk i realtid, och språkets multimodala natur (samspelet tal och gest). Marianne är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien.

Fotograf: Nadia Frantsen
Deltagandet är kostnadsfritt och öppet för allmänheten. Föranmälan krävs.
Obs, anmäl dig endast om du vill komma och se föreläsningen på plats. Vi kommer också livesända föreläsningen på den här webbsidan, se ovan. För att titta på streamen behövs ingen anmälan.

När du anmäler dig till något av Vetenskapsakademiens evenemang kommer Akademien att behandla dina angivna personuppgifter för att planera och genomföra detta. Läs mer i Akademiens Integritetspolicy.
Vetenskapsakademien fotograferar och filmar under ett flertal av sina evenemang. Foto- och videomaterial kommer att behandlas av Akademien och lämnas till tredje part för bearbetning. Materialet kan också komma att användas i kommande kommunikation för att informera om Akademiens verksamhet i någon av Akademiens digitala och/eller tryckta kanaler. Om du inte samtycker till detta eller har frågor angående vår behandling av personuppgifter kan du kontakta oss per telefon 08-673 95 00, eller e-post kva@kva.se

Läs mer om hur Akademien behandlar dina personuppgifter
Kontakt: Peter Brandén
E-post: program@kva.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en stort uppslagen helsidesannons i Svenska Dagbladet idag publicerar Bokmässan i Göteborg en iögonfallande text på engelska:

” The more sparks the fire has, the brighter it will burn.

I invite you to add your spark.

Are you ready to change it all?”

Längst ner på sidan återfinns en kort information på svenska om Bokmässan.

Man undrar varför Bokmässan, med benäget bistånd av en annonsbyrå förmodligen, publicerar denna engelska text.

Kommer majoriteten av publiken ha engelska som modersmål och de svenska modersmålstalarna enbart bestå av en ynka minoritet? Eller kommer besökarna att bestå av svenskspråkiga dumbommar, som anser att engelskan har magiska egenskaper och som kommer att lockas till bokmässan just på grund av detta språkval? Eller hittade Bokmässan och annonsbyrån ingen översättare? Eller har engelskan enbart en dekorativ funktion i sammanhanget? Frågan är vilka som egentligen är de största dumbommarna.

Det vore intressant att veta vilka rationella överväganden som Boksmässan och dess annonsbyrå har gjort. Det borde de väl kunna svara på? Jag tror att jag skriver till dem.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ä:et i trä blev i misstag ett e i försäkringsbolaget Varmas reklam vid deras byggnadsprojekt på Skatudden i Helsingfors.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Engelska skolan i Sundsvall har drygt 1 200 elever i årskurserna 3-9. När Svenskt Näringsliv kommer på besök väcker klädseln i korridorerna viss förundran. Det visar sig att det är pyjamasdag, en klädkod som även rektorn Pascal Brisson anammat och han ber därför att få dressa om ifall en bild ska tas. 

Frånsett detta finns inte mycket som kan locka fram ett leende på denne profil i den lokala friskoledebatten. 

– Under mina 14 år som rektor har jag aldrig upplevt oss så ifrågasatta som nu. Även om jag är otroligt stolt över det vi byggt upp här, och över den nytta vi gör i samhället så tar det mycket energi att hela tiden behöva försvara vår existens, säger han. 

Bakom hans uttalande ligger regeringens förslag att sänka skolpengen till friskolorna med 8-10 procent, samt slopa kösystemet inom skolan. Pascal Brisson menar att kritik i olika former mot friskolorna alltid funnits, men att det de senaste månaderna varit fokus på två frågor. 

– Det är pengarna och segregationen det handlar om. I båda fallen är det som att de styrande politikerna skyller den kommunala skolans problem på friskolorna, som om svåra utmaningar skulle bero på oss, säger han. 

– En sänkning av skolpengen enligt förslag skulle leda till att vi försvann, det skulle vara mycket orättvist mot de elever som valt att studera i vår skola. Jag tror inte de styrande tänkt igenom konsekvenserna.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)