Som det ska vara i grundskola och gymnasium. Svenskan måste även vara fullt gångbar inom högskolan.

Inte en krona mer till amerikanskt riskkapital, om ni frågar mig. Svenska skattemedel (skolpengen) ska stanna i Sverige och gå till våra barns utbildning - ingenting annat!

"Uncle Sam" får snylta på någon annan!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkutbildningsföretaget EF redovisar årligen en sammanställning av testresultaten för deras eventuellt blivande elever – ”The World´s largest ranking of countries and regions in English skills”  ("Världens största rankning av länder och regioner i fråga om färdigheter i engelska”). 2020 års rankinglista bygger på testresultaten från 2, 2 miljoner vuxna från 100 länder och regioner. Rankinglistan för 2020 ser ut så här:

1. Nederländerna

2. Danmark

3. Finland

4. Sverige

5. Norge

6. Österrike

7. Portugal

8. Tyskland

9. Belgien

10. Singapore

11. Luxemburg

12. Sydafrika

Sedan 2011 har testdeltagarna från Sverige alltid hamnat bland de fyra främsta länderna. Det som är gemensamt för de sex första länderna är att de – med undantag för Finland, där majoritetsspråket är finska  – talar närbesläktade språk med engelska. Förklaringen till Finlands placering är förmodligen att deltagarna också läst svenska; de är trespråkiga. Intressant är att två länder, Singapore och Sydafrika, där engelska är officiellt språk, hamnar först på 10:e och 12:e plats. Det är rimligt att anta att andra språk interfererar med engelskan i dessa länder. I Singapore konkurrerar den officiella engelskan med olika kinesiska varieteter, malajiska och tamil. Det hjälper inte att Singapore placerar sig högt i PISA-undersökningar. Engelska är inte det största modersmålet i Sydafrika; zulu, xhosa och afrikaans är alla större som modersmål än engelska.

Observera att testresultaten inte bygger på ett statistiskt urval – det är fråga om genomsnittsresultaten för testdeltagarna från respektive land och sammansättningen kan ju variera något från år till år. Men hittills har alltid testdeltagare från Nederländerna och Norden belagt topplatserna; om Island funnes med bland deltagrna, skulle islänningarna säkert också hamna bland de 10 främsta.

Som kuriosa kan nämnas att den svenske grundaren av EF är miljardär.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför har böcker som är skrivna på svenska engelska titlar? Man tar sig för pannan.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jenny Maria Nilsson skrev i Aftonbladet igår bland annat:

”Kontrollinstanser och kunskapscentrum? Vi drunknar redan i sånt. IS-anhängare ingår i en mäktig dödskult som lär småbarn skära halsen av fångar men liberala svenskar tror inte de kan spela vårt system och få allt att se bra ut på papper vid en skolansökan? Hur mycket ska det kosta svenska folket att betala för ett skolsystem som lagts ut på entreprenad till kreti och pleti? Känner Säkerhetspolisen till att Skolinspektionen efter åtta månaders letande inte lyckats hitta Internationella engelska skolans ägare? Skolor startas och säljs vidare, idag finns inget som hindrar främmande och fientlig makt att shoppa upp delar av vårt skolväsende.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Lindquist går igenom Internationella Engelska Skolans remissvar till likvärdighetsutredningen och avslutar med orden:

”Om det är några som håller på med ett socialt experiment är det IES, de bedriver undervisning på engelska vilket får konsekvensen att eleverna får sämre språkutveckling i svenska språket, de lockar till sig lönsamma elever och ökar därmed skolsegregationen och de låter cirka 28.000 elever till stor del undervisas av utländska lärare utan svensk lärarlegitimation. De har inte bättre trygghet och studiero än de kommunala skolorna och de har fler elever per klass. Det om något är ett socialt experiment.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför har Expressen en översättning till engelska om en skogsbrand utanför Mora?

”Skogsbrand Bonäs/Våmhus

Brandkåren Norra Dalarna bekämpar just nu en större skogsbrand som sprider sig mot Norra Bonäs och Södra Kumbelnäs. Branden är inte under kontroll. 

Resurser från Mora, Orsa, Leksand och Rättvik arbetar just nu med branden, även helikoptrar är på väg och anländer cirka 19:00. 

...See More

Forest fire Bonäs / Våmhus The Northern Dalarna fire department is currently fighting a larger forest fire that is spreading against Norra Bonäs and Södra Kumbelnäs. The fire is not under control. Resources from Mora, Orsa, Leksand and Rättvik are currently working on the fire, even helicopters are on their way and arrive around 19:00. When we have new information, we will update here.”

Translated

https://www.expressen.se/nyheter/stor-skogsbrand-utanfor-mora-sprider-sig-snabbt/

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till Cecilia Eklund, Presschef, Helsingborgs stad med inlägget "Därför använder vi oss till en del av engelska", HD den 4 juni:

Det är ju bra att ni på kommunen följer språklagen från 2009. Glädjande är att ni också försöker vårda och utveckla det svenska språket. Presschef Cecilia Eklund skriver: "Exemplen i tidningen är hämtade från näringslivet och där finns väsentligt friare tyglar i förhållande till språklagen". "Vad privata företag väljer att döpa sina byggnader till har en kommun lite inflytande över". (slut citat)

Men är det rimligt att språklagen inte gäller för näringslivet?Är det i sin ordning att privata företag/näringslivet kan använda vilka namngivningsprinciper som helst?  Vad jag kan förstå, får tydligen svenska företag använda sig av engelska/"svengelska" namn i tid och otid. 

Har då kommunen och Helsingborgs politiker inga möjligheter att underkänna totalt olämpliga och löjliga "svengelska" namn, (exempelvis SeaU)? Vilka konsekvenser har detta för svenska språkets ställning i landet?

Helt klart kan ni använda engelska när ni bjuder in till den internationella stadsmässan H22 City Expo nästa sommar 2022. Men kunde det inte också vara lämpligt att bredda fokus och att även "köra" en del av kommunikationen på både tyska och danska? Det är ju allmänt bekant att väldigt många tyskar, både affärsmän och turister, årligen besöker Sverige. Det skulle kanske inte skada att visa lite extra artighet mot tyskarna. Detsamma gäller för danskarna. Våra två grannländer!

C-G Pernbring

Helsingborg

(Insändaren publicerades i dagens Helsingborgs Dagblad)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Expressen den drar två debattörer,  Roland Andersson och Martin Lindbom, följande slutsatser med anledning av att bland annat så många som 87 procent av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö blir utan gymnasieexamen:

”Det är grundläggande att barnen ges en god träning i svenska språket på alla nivåer. Elever som saknar förutsättningar att få en gymnasieexamen bör få en yrkesutbildning med teoretiska krav begränsade till vad som behövs för det yrke som de utbildas till, så att de kan motiveras i sina studier och få ett arbete för att försörja sig.   Vi föreslår att tvååriga yrkesprogram med en yrkesexamen inrättas för dessa elever parallellt med de treåriga yrkesprogrammen. Utbildningen för elever på två års yrkesprogram bör i hög grad bestå i en praktik som lärlingar, förlagd till företag.

Utredaren bör få tilläggsdirektiv om att utforma sådana yrkesprogram som snarast bör introduceras i skolan.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)