(Recensionen läggs också ut som pdf-fil på Språkförsvarets webbplats)

Anne Holmen, professor og leder af Center for Internationalisering og Parallelsproglighed,

Københavns Universitet

Nätverket Språkförsvaret opstod som en hjemmeside i 2002 og er siden vokset til en forening med det formål at forsvare det svenske sprog, især over for engelsk, og fremme flersprogethed og nabosprogsforståelse i Norden. Foreningen har udgivet flere bøger og nu også en antologi på 148 sider med 18 bidrag om de mulige konsekvenser af, at stadig flere børn og unge i Sverige bliver elever på friskoler, der underviser på engelsk i en stor del af undervisningstiden.

På de frie grundskoler kan man ifølge reglerne vælge at undervise på engelsk op til 50 % af tiden, mens man i gymnasiet kan gå helt op til 90 %. Skoler, der markedsfører sig som internationale og som engelsksprogede, er blevet etableret flere steder i Sverige, og de udgør angiveligt nu en skarp konkurrent til de kommunale skoler. De engelsksprogede skoler er private virksomheder, ofte organiseret i større konsortier, og på grund af et princip om frit skolevalg modtager de anseelig statsstøtte. Alt dette kan man læse om i antologiens 18 bidrag. Mange af disse er essays, der enten ud fra personlige erfaringer udtrykker bekymring over udviklingen på sprogets eller elevernes vegne eller gør rede for den lovgivningsmæssige og økonomiske baggrund for friskolerne. Der argumenteres således i flere bidrag med, at det kan gå ud over elevernes skoleudbytte, når de skal modtage undervisning på et fremmedsprog, men også at det på lang sigt kan gå ud over det svenske sprog, hvis fagudtryk og andet skolesprog overgår fra svensk til engelsk hos store dele af en ungdomsårgang. Desuden udtrykkes den bekymring, at friskolerne vil medføre øget segregering i lokalområderne, idet friskolerne typisk tiltrækker middelklasselever med veluddannede forældre. De kommunale skoler skal til gengæld fungere som skoler for alle elever i et område og vil typisk have flere elever, som ikke kommer fra middelklassehjem, herunder flere elever med anden etnisk baggrund end svensk, og flere elever med læringsmæssige udfordringer. Den bekymring over det såkaldte »språkbytesexperiment«, som friskolerne tillægges, understøttes i et par andre bidrag af mere filosofisk-æstetisk karakter, der gør rede for sprogets almene betydning for mennesker, herunder den store betydning af et sprog, man kender særligt godt, og som binder en sammen med historien og naturen.

Vår anmärkning: Boken kostar 120 kr - frakt 44 kr i enkelt brev eller i särskild förpackning för 62 kr tillkommer. Boken kan beställas mot faktura från sprakforsvaret@yahoo.se men finns också hos nätbokhandlarna.

Som supplement til de mere personlige essays er der også tre bidrag fra forskere, der præsenterer en række undersøgelser af, hvad sprogvalg og sprogkundskaber betyder for elever og studerendes læringsudbytte, herunder hvad sprogvalget betyder for læringsmiljøet og elevernes mulighed for at deltage aktivt. Et af disse er en redigeret og forkortet oversættelse af den danske forskningsartikel Sker der noget med læringsudbyttet, når undervisningssproget skiftes? (2016) af Camilla Falk Rønne Nissen og Lars Ulriksen, der har analyseret

følgerne af undervisning på engelsk på videregående uddannelser i Norden. De konkluderer, at

For de nordiske lande betyder

internationaliseringen

et skift fra nationalsprog til

engelsk.

 (…) diskussionen om brug af engelsk

som undervisningssprog på videregående

uddannelser kræver en langt

mere nuanceret forståelse end engelsksproglige

kompetencer. Sprog

er knyttet til kultur og identitet og

er forbundet med forståelse på fl ere

måder end gennem semantikken (…)

Som underviser kan man holde sig for

øje, at selvom studerende (og undervisere)

skulle mene, at det er uden

betydning at kunne tale et fremmedsprog,

så gør det en forskel for nuancerne

og følelsen af sikkerhed.

Andre forhold end i Danmark

Fra et dansk perspektiv er der flere bemærkelsesværdige aspekter i antologien. For det første slår det en, at den svenske friskolelov er væsentligt anderledes end den danske. I Danmark har vi således privatskoler, som ikke modtager offentlig støtte, og som bortset fra faget dansk kan undervise på engelsk, tysk eller fransk, men vi har også frie grundskoler, der modtager offentlig støtte. Disse skal imidlertid undervise på dansk, bortset fra i sprogfagene, og der føres tilsyn med dette. Fælles for de to lande er, at det fri skolevalg og støtte til frie grundskoler betragtes som et gode for familierne, men har medført social segregering i nogle byområder. For det andet er det tydeligt, at såvel repræsentanterne for Språkförsvaret som de øvrige svenske bidragydere alle taler ud fra en grundlæggende pluralistisk diskurs, der betyder, at såvel de fem offi cielle minoritetssprog som de store indvandrersprog omtales som legitime i både skole og hverdag, og at Sverige betragtes som et flersproget samfund (med svensk som hovedsproget). Forsvaret for svensk går med andre ord ikke ud på at undgå flersprogethed, men først og fremmest på at sikre, at svensk fortsat udvikles som skole- og fagsprog. Forsvaret går heller ikke ud på at undgå engelsk eller andre fremmedsprog, men derimod at disse får den rigtige plads i uddannelsessystemet. At forsvaret for nationalsproget således kan kombineres med en grundpluralisme genfi ndes sjældent i den danske sprogdebat.

De 18 bidrag er meget forskellige i genre og længde, men tilsammen giver de et glimrende indblik ikke kun i et aktuelt problem i den svenske skole, men også i en problemstilling, vi stadig oftere vil stå overfor i den ikke-anglofone del af verden. Vi skal sikre gode engelskkundskaber, uden at dette sker på bekostning af andre sprog og især vores hovedsprog. Og vi skal ikke være naive og tro, at et sprogskifte er omkostningsfrit. Hvis vi ønsker at eksperimentere med engelsksproget undervisning, skal vi sikre en understøttelse af dette blandt såvel lærere som elever.

(Recensionen har publicerats tidigare i Sprog & Samfund nr 4/2020, medlemsblad för Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, Modersmål-Selskabet)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan lyder: Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset på Södermalm i Stockholm ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line. Vad tycker du? Namnförslag kan också skickas in till sprakforsvaret@yahoo.se.

Omröstningen genomförs i högerspalten av denna nätdagbok.

Se också följande artiklar i ämnet:

Ologiskt med engelskt namn på park

Språkförsvarets kritik mot "Stockholm Low Line" är fortfarande relevant

"C: Låt de gamla spåren på Söder bli park"

Efter kritiken mot Stockholm Low Line - nu vill Centerpartiet ha era förslag!

Öppet brev: Ersätt "Stockholm Low Line" med "Spårpromenaden"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Totalt har 248 personer röstat.
Omröstningen startade 2020-06-08 21:34

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Danielsson, Liljeholmen, skriver idag på DN:s insändarsida:

”Rubrik i DN den 1/2:

’Försvaret ändrar sig – kan bli park.’ Det handlar om en nedlagd och oanvänd järnvägssträcka på Södermalm som nu kan bli park. Utmärkt så. Namnet på parken ska tydligen bli ’Stockholm Low Line’, på förslag av stadsmiljöborgarrådet Jonas Naddebo (C). Varför det? Jo, för New York har en park som heter ’High Line’. Vad är det för logik? Se till att sätta ett svenskt namn på parken i stället. Ett förslag, i all enkelhet, är ’Järnbaneparken’. Men det är väl för tydligt. Och för svenskt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Klargörande - dock märklig stavning!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till SVT – kontakt@svt.se)

Hej,

Jag såg verkligen fram emot tv-serien Nazisternas mänskliga experiment. En fransk serie om rysligheter som upptäcktes när fransmännen hade befriat Strasbourg i Frankrike. Men varför i allsin dar sänder ni då denna franska serie med engelsk berättarröst??? Det sänker hela intrycket. Det förtar autenticiteten. Det är uppenbart att gå över ån efter vatten. Det kan ju knappast handla om begriplighet, för vi har ju ändå den svenska texten. Tror ni verkligen att tittarna är så inskränkta att de inte tål att höra något annat än engelska i rutan, eller vad är skälet? Jag upplevde det som så störande att jag bytte kanal. Vilket är synd på ett så intressant ämne. Det är inte första gången jag har sett att ni har gjort så här, och det är en lika stor besvikelse varje gång. Är det ren slöhet och bristande språkkunskaper från inköparnas sida eller varför gör ni på detta viset?

Undrar

Ola Nilsson

Umeå

1/2 2021

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Dagens Nyheter den 1 februari omnämndes Språkförsvarets kritik av ”Stockholm Low line”, ett parkprojekt på Södermalm:

”Parken ska kallas Stockholm Low line, kopplat till New Yorks High line, också den en park på ett gammalt järnvägsspår.

– Namnet fick ju direkt kritik för att det var engelska i stället för svenska, det var nätverket Språkförsvaret som hörde av sig och tyckte att det var tokigt att man inte kunde ha ett svenskt namn, säger Jonas Naddebo.

Ska ni inte ändra er då, och ha ett svenskt namn?

– Nu har ju Low line nästan blivit så inarbetat, det känns som om det har satt sig.”

Redan den 2 november 2015 skrev Språkförsvaret ett öppet brev, Ersätt ”Stockholm Low Line” med ”Spårpromenaden”, till Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. Självfallet har Centerpartiets företrädare, Jonas Naddebo, inte lyssnat på kritiken mot det provinsiella och löjliga namnet. I stället är det ”inarbetat”! Hos vem eller vilka?

Språkförsvarets kritik uppmärksammades av en lokaltidning, Mitti – se Efter kritiken mot Stockholm Low Line – nu vill Centerpartiet ha era förslag. Vad hände med förslagen? Gick de direkt i papperskorgen? Har Centerpartiet i Stockholm, som tycks ha gjort det till en profilfråga att sälja ut svenska namn till förmån för engelska, överhuvudtaget försökt ta reda på vad stockholmarna anser i frågan?  Eller är det viktigt att stoltsera med att man minsann varit i New York? Centerpartiet kunde faktiskt också ha tagit initiativ till en opinionsundersökning eller en webbomröstning; risken fanns naturligtvis att namnet Stockholm Low Line skulle ha fått ett begränsat stöd.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)