(Texten är hämtad från Wikipedia)

”Internationell profil

I ytterligare inspiration av Raoul Wallenberg vill skolan uppmuntra till samarbeten och engagemang gränser emellan. Skolans satsar på IT, varigenom högstadieelever erbjuds varsin laptop i syfte att bidra till att eleverna blir en del av det globala samhället. Det engelska språket introduceras redan i förskolan och har till högstadiet vuxit att utgöra stora delar av den totala undervisningen. Bland annat erbjuds internationella relationer, det vill säga kontakt och utbyten med skolor runtom i världen, fördjupning i det engelsktalande samhället samt språket.

Skolor

• RWF Bromma, startad 2010 på Beckombergavägen 314.

• RWF Mariehäll, startad 2013 på Bällstavägen 8.

• RWF Skokloster, startad 2014 på Abbotvägen 5.

• RWF Skövde, startad 2011 på Stenkilsgatan 8 i centrala delen av staden.

• RWS Bromma, startad 2006 på Beckombergavägen 316 i Beckomberga.

• RWS Skokloster, startad 2014 på Abbotvägen 1-3 i Slottsskogen i Håbo kommun.

• RWS Skövde, startade sin verksamhet höstterminen 2015 på Hammargatan 1.

• RWS Uppsala, startad 2008 och håller till i centrala delen av stan på Kungsgatan 18."

För det första undrar man vad som menas med att ”språket (d.v.s. engelska) … har till högstadiet vuxit att utgöra stora delar av den totala undervisningen.” Grundskolor i Sverige har bara rätt att använda engelska som undervisningsspråk under 50 procent av tiden. Tummar Raoul Wallenbergskolan på den regeln?

För det andra är det fascinerande hur föräldrar och elever kan gå på myten att eleverna kan lära sig bättre engelska, om de undervisas direkt på engelska, i stället för att följa traditionell undervisning i engelska. Den svenskspråkiga miljön i samhället i övrigt kommer ofelbart att påverka uttal och interferera vad gäller grammatik och syntax.

För det tredje är det lika fascinerande att föräldrar och elever inte inser att eleverna inte uppnår någon spetskompetens genom att enbart behärska engelska som främmande språk. Redan 25 procent av världens befolkning säger sig kunna konversera på engelska i varierande utsträckning. Bara den som behärskar fler främmande språk än engelska har spetskompetens.

Slutligen kommer engelskans betydelse som lingua franca att plana ut, eftersom språks spridning följer makten. USA:s ekonomiska och politiska betydelse i världsmåttstock avtar sakta men säkert, bland annat på grund av att Kina har utvecklats till en ekonomisk supermakt jämbördig med USA. Framför allt går vi dock mot en multipolär värld. Dessutom sker det en rasande snabb utveckling i fråga om språkteknologi, inte bara vad gäller översättningsprogam utan också röstöversättningsprogram.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Letmark berättade i Dagens Nyheter den 21 december att Skolinspektionen upphävt Dibbers kuppartade beslut att plötsligt införa engelska som första undervisningsspråk på mellanstadiet:

”Friskolan Dibber international school i Sollentuna rivstartade efter sommarlovet med lärare i mellanstadiet som bara pratade engelska.

Det resulterade i att elever mådde dåligt och att en grupp föräldrar anmälde skolan till Skolinspektionen.

Nu har beslutet kommit – skolan får inte undervisa på engelska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En av Språkförsvarets tidigaste medlemmar, Frank-Michael Kirsch, gick bort tidigare i år. Vi väljer att återge Tobias Hübinettes minnesruna:

Jag kom för första gången i kontakt med Frank-Michael när han drev och ledde Södertörns högskola-forskningsprojektet ”Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige-Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945″ som pågick under åren 2002-05 och som bl a handlade om relationerna mellan den svenska germanistiken och den svenska högskole- och forskarvärlden och Nazi-Tyskland, och som också bl a Birgitta Almgren ingick i, och som hon sedermera ju har fortsatt att gräva i. Därefter var Frank-Michael och jag kollegor vid Mångkulturellt centrum under perioden 2007-15 och han lärde mig mycket om livet i f d DDR liksom om både kommunismen och nazismen och mycket annat som rörde Tyskland, tyskar och tyskheten.

Frank-Michael var då född och uppvuxen i det gamla Östtyskland och studerade vid det gamla ”svenskuniversitetet” i Greifswald där han disputerade i skandinavistik/nordiska språk med inriktning på Sverige, svenska och svensk litteratur och han fortsatte att arbeta där tills Kalla krigets slut då han flyttade till Sverige och först hamnade på Stockholms universitet där han doktorerade för andra gången. Därefter verkade Frank-Michael som professor i tyska vid Södertörns högskola 2003-07 innan högskolan lade ned språkämnena.

Frank-Michael var en mycket produktiv forskare och verkade även som översättare och han översatte bl a Rilke till svenska. Vid sidan av sin yrkes- och forskargärning hade Frank-Michael också en aktivistisk ådra och han var bl a aktiv i Språkförsvaret och mycket engagerad i frågor som rörde språkpolitik i både Sverige och Tyskland.

Frank-Michael uppfattade och upplevde tydligen mig som en ”utmärkt” och ”tillförlitlig” forskare som alltid ställde upp och hjälpte kollegor och precis så uppfattade och upplevde jag honom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En julhälsning på sju olika språk från klädföretaget Gudrun Sjödén landade häromdagen på mitt hallgolv. Julhälsningen på svenska är, som sig bör, först, och sedan kommer en julhälsning på danska och tyska. Julhälsningen på engelska är först på fjärde plats, vilket är trevligt. Därefter följer en julhälsning på finska, nederländska, franska och slutligen tyvärr på engelska igen, nämligen hur man säger god jul i USA och Kanada för att inte stöta sig med dem som inte är kristna.

God Jul (svenska)

Glædelig Jul (danska)

Frohe Weihnachten (tyska)

Merry Christmas (engelska: Storbritannien) 

Hyvää Joulua (finska)

Vrolijk Kerstfeest (nederländska)

Joyeux Noël (franska)

Happy Holidays (engelska: USA och Kanada)

Jag undrar om denna språkliga rangordning har med försäljningssiffror i olika länder att göra. Jag hade helst sett att Gledelig Jul (norska) och Gleðileg Jól (isländska) hade kommit efter Glaedelig Jul (danska) och att Hyvää Joulua (finska) hade kommit före Frohe Weihnachten (tyska), så att de nordiska språken hade varit samlade först. Dessutom saknar jag Feliz Navidad (spanska) och Buon Natale (italienska). 

Minoritetsspråken jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska finns inte heller med, bara finska. Även de nya invandrarspråken saknas, exempelvis arabiska (det näst största språket i Sverige), persiska, dari, somaliska och tigrinska. Avsaknaden av minoritetsspråken och invandrarspråken kanske beror på att de talas i Sverige där svenska är det officiella språket. Om alla cirka tvåhundra invandrarspråk hade varit med hade förstås julkortet blivit lika långt som jultomtens skägg. Sammanfattningsvis dock ett trevligt initiativ.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN/TT meddelade igår:

”Popartisten Victor Leksell har tilldelats Föreningen Nordens utmärkelse Nordens språkpris 2020, tack vare låten ’Svag’  som enligt juryn bakom utmärkelsen har ’trotsat stängda gränser och språkliga barriärer’.

Bland tidigare pristagare finns bland andra programledaren Fredrik Skavlan, artisten Timbuktu, Islands tidigare president Vigdís Finnbogadóttir, Ikeas grundare Ingvar Kamprad, dramaserien ’Skam’ samt ’Pippi Långstrump’-skådespelaren Inger Nilsson.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag vill fästa uppmärksamheten på en helsidesannons i Svenska dagbladet den 21 december.  Den handlar om julshopping med hemleverans.  Den kommer från Bibliotekstan! sic , och i tillägget står Evolved since 1885. 

Bibliotekstans hemsida handlar om "Stockholms fashion district". 

Britt Kjölstad

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag häromkvällen vandrade på Östgötagatan på Södermalm i Stockholm stod ett fönster på glänt högt uppe i ett av de gamla husen. Från fönsteröppningen hördes den tyska folkvisan ”O Tannenbaum” som Ernst Anschütz skrev texten till år 1824, alltså för snart tvåhundra år sedan. Det var en sådan befrielse att höra något annat än alla banala julsånger på engelska som fyller öronen som sockervadd så fort man går in i en affär. 

”O Tannenbaum” är en hyllning till den trogna julgranen som ständigt är grön, såväl sommar som vinter. Julgranens gröna klänning lär mig att hoppet och beständigheten ger tröst och kraft i varje tid. Ett bra budskap som ingjuter livsmod i oss; en inre styrka att fortsätta leva och verka i den märkliga tid som vi befinner oss i. 

O Tannenbaum, o Tannenbaum,

wie treu sind deine Blätter!

Du grünst nicht nur zur Sommerzeit,

Nein auch im Winter, wenn es schneit.

O Tannenbaum, o Tannenbaum,

wie treu sind deine Blätter!

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Du kannst mir sehr gefallen!

Wie oft hat nicht zur Weihnachtszeit

Ein Baum von dir mich hoch erfreut!

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Du kannst mir sehr gefallen!                  

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Dein Kleid will mich was lehren:

Die Hoffnung und Beständigkeit

Gibt Trost und Kraft zu jeder Zeit.

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Das soll dein Kleid mich lehren.

”O Tannenbaum zum Mitsingen - Weihnachtslied mit Text”

Upplyft och stärkt vandrade jag vidare.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)