Direktlänk till inlägg 27 december 2006

Kommentar till en motion

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2006 14:26


Den 6/12 2006 lade Dansk Folkeparti fram en motion i folketinget om förberedelse av en dansk språklag. Motionen har väckt debatt, huvudsakligen seriös, i Danmark. Dock är förmodligen diskussionen i Danmark mer polariserad än i Sverige. Inget parti i Sverige har till exempel som Radikale Venstre (motsvarar folkpartiet i Sverige) föreslagit att engelska skall fastslås som andra officiella språk. I Sverige är det bara enstaka personer, som exempelvis Marian Radetzki och Johan Staël von Holstein, som närmast provokativt föreslagit en övergång till engelska.Även om Dansk Folkepartis motion har udden riktad mot hotet från engelskan och för mellannordisk förståelse, finns det punkter i ”Forslag til principper, der kan indarbejdes i dansk sprogpolitik”, som enligt min mening är klart felaktiga och som behandlas helt annorlunda i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige.


”II. Andre sprogs plads i forhold til dansk Offentligt tilskud til oversættelse til fremmedsprog, der tilsigtes benyttet indenlandsk over for danske statsborgere i brochurer, radio, fjernsyn, til skiltning og på internet, bortfalder(min fetstil). Ud over dansk kan offentlig dansk tjeneste og administration ganske vist undtagelsesvis tillige betjene sig af en række andre sprog, f.eks til nødtørftig underretning af udlændinge på gennemrejse. Først og fremmest gælder undtagelsen begrænset tolkningsbistand til asylansøgere, der endnu ikke har modtaget dansk opholdstilladelse. Efter opnåelse af dansk opholdstilladelse må muligheden for gratis tolkningsbistand være ophørt, ud over hvad efterforskning iværksat af retsvæsenet eventuelt måtte nødvendiggøre (min fetstil).”


Jag tolkar den första punkten som att danska myndigheter inte längre ska finansiera samhällsinformation på invandrarspråken i Danmark. Den andra punkten säger att invandrare som har fått uppehållstillstånd inte skall få gratis tolkhjälp vid kontakt med danska myndigheter, med undantag för rättsväsendet.Båda dessa punkter utgår från den underförstådda förutsättningen att det finns invandrare, som inte vill lära sig danska av någon anledning och att den danska staten därför inte ska ”kasta pärlor för svinen”. Jag har i för sig ingen erfarenhet av danska förhållanden i detta avseende, men jag tror att skillnaderna mellan Sverige och Danmark är närmast betydelselösa i detta sammanhang. Enligt min uppfattning, som bygger på tjugo års erfarenhet av att undervisa i svenska som andra språk, inser det överväldigande flertalet invandrare att de behöver svenska språket för att lyckas i Sverige. Det finns dock en del invandrare, som aldrig kommer att kunna lära sig bra svenska, hur mycket de än försöker. Detta beror på ålder, tidigare utbildning och eventuell enspråkighet. En enspråkig vuxen person med låg eller ingen utbildning alls, som kommer till Sverige vid hög ålder, kan ha mycket svårt för att lära sig förstå, tala och fr.a skriva svenska. Har Sverige väl en gång accepterat invandring av denna kategori, så kan dessa människor inte sedan diskrimineras på grund av bristande språkkunskaper. Det ligger i samhällets intresse att inkludera dem genom en förståelig och ömsesidig kommunikation. Tolkning vid kontakt med sjukvården kan vara livsavgörande. I vissa sammanhang, exempelvis vid kontakt med skolan, kan det vara direkt olämpligt att använda ens eget barn eller släkting som tolk.


”VI. Elektroniske medier c) Medarbejderne (i Danmarks Radio och bägge tv-kanaler – min anm.) skal løbende gennemgå obligatoriske danskkurser med vægt på sproghistorie, stillejer og udtale. Afvigelse fra dansk sprog og tale og god sprogskik skal forhindres og umiddelbart påtales.”


Jag kan naturligtvis inte avgöra vad som är gott danskt språkskick, men jag misstänker att denna skrivning också kan användas för att exkludera i onödan. Länge efter andra världskriget var endast ett rikstalspråk tillåtet i svensk radio och tv och i svenska filmer, en slags östermalmssvenska, som i mina hälsingeöron lät vedervärdig. Den uteslöt naturligtvis hallåmän och –kvinnor, reportrar och skådespelare, som talade dialekt (med undantag för Edvard Persson kanske) eller rikssvenska med kraftig regional accent. Numera kan man oftast höra från vilken del av Sverige som dessa mediapersoner kommer ifrån eller om de har invandrat till Sverige. Det är en bra utveckling. Det enda kriterium som ska användas är förståelighet. Det stora flertalet svenska medborgare ska kunna förstå vad som sägs i radio och tv. Det betyder bara att användning av särpräglade dialekter eller svenska med alltför kraftig brytning är uteslutna i sändningar, som vänder sig till hela riket.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 
 
Arild

Arild

28 december 2006 16:21

Jeg ved ikke, hvad DF tænker på med det andet punkt, men hvis der f.eks er tale om at udelukke egnspræget (dialektal) udtale, kan jeg ikke billige det.

Samtidig mener jeg dog, at man må kunne stille krav til korrekt sprog i medierne; altså bør egentlige sprogfejl (f.eks. grovere grammatiske fejl og stavefejl) påtales. Desuden bør anglicismer og unødvendige fremmedord, hvoraf mange kan være svært forståelige for ældre mennesker og folk uden kundskaber i fremmedsprog, modvirkes - måske med undtagelse af visse genrer såsom ungdomsprogrammer. Endelig burde medierne være sig deres ansvar over for det nordiske sprogfællesskab bevidst.

http://www.modersmaalet.dk/budstikken

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

29 december 2006 22:50

Jag håller helt med om att direkta språkfel, fr.a grammatiska, inte ska accepteras varken i tv- eller radiosändningar och att anglicismer och onödiga främmande ord ska undvikas i program, som vänder sig till allmänheten. Det finns också en gräns för vilken brytning som kan accepteras. Jag har själv upplevt föredrag och liknande, där föredragshållaren har haft en så kraftig brytning att jag till slut tappat all koncentration och bara lyssnat på brytningen. Men de hallåmän och -kvinnor med invandrarbakgrund, som figurerar i de svenska tv-kanalerna (jag lyssnar sällan på radio) talar utmärkt svenska, i vissa fall med lätt brytning, men aldrig så att det stör mig i varje fall.

Jag läste en intressant artikel, "Dovne danske ører" i Berlingske Tidende den 11/12 2006, av Gitte Gravengaard/Pia Quick (artikeln finns länkad på Språkförsvarets webbplats). De menar att det finns en utbredd föreställning i Danmark att "riktig danska" är liktydig med köpenhamnska och att acceptansen gentemot dialektalt uttal därför är låg. Jag kan inte avgöra om det stämmer. Om det stämmer, kan man säga att Norge uppvisar den största toleransen gentemot dialekter, Danmark den minsta och att Sverige numera intar en mellanposition.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 okt 12:08

Ett resultat av Pinochets politik var att landet, tillsammans med Sverige, tidigare delade världens mest marknadsliberala skolsystem. Chilenarna insåg dock det ohållbara med systemet och avskaffade det.    När ska "arvet" efter Göran Persson (kom...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 okt 15:49


Nuförtiden ser jag alltför ofta engelsk text, som exempelvis ”Best” och ”Brandworks”, på skåpbilarna som rullar i Stockholm, men när jag häromkvällen var på väg hem fick jag se en skåpbil med text på idel, ädel svenska. Jag bl...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 okt 16:41

(Detta är en återpublicering av en text från 23/3 2017)    Hillo Nordström skriver i en kommentar: ”Då vill jag som svar på ovanstående (d.v.s. på ’Engelskans uppgång varar inte för evigt’ – min anm.) lägga in vad Sveriges...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2006 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se