Redan 1940 skrev Sven Clausen, en dansk förkämpe för den mellannordiska språkförståelsen:

"Det kan falde trangt at prædike imod sprogforbistringen her i Danmark. Fremmede gloser har vi altid redebont ført ind i sproget. Men de skulde være rigtig fremmede! Svenske eller norske ord var så nært beslægtede med vore egne, at vi for enhver pris ikke vilde have dem indenfor vore døre. Citeredes endelig en glose fra et andet nordisk mål, blev den sat i gåseøjne. Modsat egentlige fremmedord. Kun de nordiske ord skulde gå med skralde, ligesom en spedalsk i middelalderen. Hot og swing og jazz gik ind i sproget uden modsigelse. Alsang derimod var svensk; og sprogøret reagerede. Man opponerede og vilde finde et rigtigt dansk ord. For svensk er blot en forskel fra dansk – og derfor forkert. Fremmedord noget andet end dansk – og derfor fint! Den reaktion foregår ubevidst; og alsangen fik vel bare lov at beholde sit navn, fordi vi alligevel fik gjort os klart, at det var fra et broderland, det stammede. Men vi skulde gøre os sådan noget klart lidt oftere. Jeg har ikke noget imod, at vi har ordene jazz og hot og swing som udprægede fremmedelementer i sproget. Heller ikke, at vi bruger ord som »bessermachen«. Men germanismens støtte, filologiske fremtrængen er en fare.

Det betyder noget, at vi ikke ganske langsomt glider ud af den nordiske kulturkreds. Og det gør vi, hvis ikke en bevidst, nordisk linie anlægges for udformningen af vort gloseforråd. De en gang fælles sprog løsriver sig fra hinanden. Samtidig lukker landene af for hinanden med hensyn til kulturel og åndelig påvirkning. Vi er på vej gennem de tyndslidte gulvbrædder ned i kælderen, hvor møddingen ligger. På vej ud af en fælles nordisk kultur, som gav fælles styrke til værn om hvert lands nationale særpræg."

Läs ett fylligare utdrag på Modersmålskredsen.dk

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...