Regeringen har idag utsett Ingrid Johansson-Lind till ny chef för Institutet för språk och folkminnen. Hon tillträder sin nya tjänst den 1 mars 2008.

Ingrid Johansson-Lind, som är född 1958, har examen från kulturvetarlinjen och mångårig erfarenhet av arbete med kulturfrågor på lokal, regional och statlig nivå. Johansson-Lind, som tidigare varit kultursekreterare både i Mariestads kommun och i Uppsala läns landsting, arbetar sedan drygt 10 år i Regeringskansliet. De senaste åren har hon varit chef för Kulturdepartementets samordningssekretariat. Se vidare Kulturdepartementets pressmeddelande.

Universitas Helsingiensis berättar i artikeln ”Tummen upp för Kina”, höstnumret 2007, om Kinas världsvida kulturella och språkliga offensiv:

 ”Landet grundar nu kulturella institut runt om i världen i rasande takt. I höst står Konfucius-institutet i Helsingfors klart, och intresset för Kina och språket är stort bland studenterna. Instituten vid Helsingfors universitet blir fler i september, när Konfucius-institutet inleder med fyra språkkurser och ett samhällskritiskt seminarium.” 

Det har gått snabbt alltsedan starten 2004: 

”Det nya Konfucius-institutet i Helsingfors är inte det enda i sitt slag. Det finns över 150 institut världen över. Det är det internationella centret för kinesiskt språk, Hanban, som ser till att instituten grundas. Centret är underställt undervisningsministeriet i Kina. Det första Konfucius-institutet grundades 2004 i koreanska Seoul. Enligt Hanban är syftet med instituten att främja ett vänskapligt förhållande till andra länder och förbättra förståelsen av kinesiska språket och kulturen. Huvudkontoret för Konfucius-instituten finns i Peking. Namnet har institutet tagit från en av världens äldsta filosofer, Konfucius, som levde på 500-talet före Kristus.”

Det finns många som tror att ett språks spridning enbart beror på dess inneboende, påstått förträffliga egenskaper. Men detta är en naiv uppfattning. Den viktigaste orsaken till ett språks spridning är den makt som den stat, i vilket språket är nationalspråk eller huvudspråk, besitter – den må vara militär, politisk, ekonomisk eller kulturell. Dessa stater inser också vilken betydelse det egna språket har för att ytterligare stärka det egna inflytandet. Det har Spanien, Frankrike, USA/Storbritannien m.fl stater tidigare insett och nu är det alltså Kinas tur, eftersom Kina seglar upp som den viktigaste konkurrenten till USA på den världspolitiska arenan. Därför satsar Kina för fullt på sina Konfucius-institut.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Johan Staël von Holstein har blivit utnämnd till ledamot i styrelsen för Statens kulturråd. Han kommenterar själv upphöjelsen och de efterföljande  reaktionerna på sin egen blogg:

"Det har, sedan jag blev utnämnd att sitta i Statens Kulturråd, skrivits ett 50-tal artiklar och lika många bloggar med mängder av kommentarer. 4 neutrala och 47 sågningar och det säger en del om den svenska journalistkåren. Den är alldeles för sossedominerad, de ljuger och förvanskar, de står oemotsagda till den grad att jag på allvar ifrågasätter hela den svenska demokratin och tryckfriheten. De får inte censurera, därför misskrediterar de liberaler som mig."

Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden organisation, som värnar om det svenska språket och mångspråkigheten. Med tanke på Johan Staël von Holsteins hållning till det svenska språket som den framkommer i denna Metroartikel, måste jag verkligen ifrågasätta hans utnämning. Det ska mycket till för att kompensera denna inställning...

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt en nyhetsartikel på Göteborgs universitets webbplats från den 14/1 är

"svenskan (...) minoritetsspråk bland de doktorsavhandlingar som läggs fram vid landets högskolor och universitet. Av de 2.759 avhandlingar som lades fram 2006 var endast var fjortonde skriven på svenska. Flera invänder mot utvecklingen med argumentet att risken är att forskarna skriver på en dålig engelska och att de därför inte står sig internationellt.

Enligt statistiken var alltså sju procent av avhandlingarna skrivna på svenska. Men det varierar stort mellan de olika vetenskapsområdena. Inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska vetenskapsområdena skrivs nästan allt på engelska. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området handlar det om cirka 50 procent."

Det är fråga om en accelerande utveckling. Enligt Doktorandspegeln 2003 uppgick andelen svenskspråkiga avhandlingar till 22 procent.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I bloggen "Not another planning blog” skriver Nina:

”Avanza har en kampanj ute nu med ett ganska högt uppmärksamhetsvärde: Get rid of the tax. Budskap som "Is your tax too big?" och "Too much taxes?" illustreras med överdimensionerade taxar. "

Det är jätteknäppt. Och ganska dumt. Men man kan inte låta bli att le. Och att korrigera deras svengelska. Och varsågod, en bearbetning. Mer än vad de flesta kampanjer kan skryta med.”

Som Cecilia Rydbeck skriver i ett brev till Avanza Bank heter inte hundrasen ”tax” på engelska utan ”dachshund”, ett direkt lån från tyskan. Skatter omnämns oftast i plural och är heller inte ”big”. På korrekt engelska borde det alltså heta: ”Are your taxes too high?” Man undrar vem skämtet vänder sig till. Inte gärna till dem med engelska som modersmål, eftersom ”tax” inte kan förväxlas med en hundras på engelska. Svenskar som inte behärskar engelska, c:a 25 – 30 procent, förstår heller inte skämtet. För de svenskar som behärskar engelska är det tveksamt om skämtet går hem. Återstår de som talar svengelska eller sysslar med aktie- och värdepappershandel eller arbetar inom reklambranschen. Ett internt skämt alltså.

Per-Åke Lindblom

Hvad er en sprogpilot? En sprogpilot er:

• en praktiklærer/øvelsesskolelærer, der har fokus på nabosprog og inddrager nabosprogsdimensionen i undervisningen i grundskolen
• en ressourceperson, der kan hjælpe kolleger med at tilrettelægge nabosprogsundervisning og give gode råd om materialer og metoder
• en praktikvejleder, der kan bidrage til, at nabosprogsdimensionen får en plads i de lærerstuderendes praktik

Prosjektet skal resultere i at der uddannes 60 nordiske sprogpiloter rundt omkring i Norden.

En sprogpilot skal:

• fungere som aktiv formidler af nordiske sprog i grundskolen 
•  være en ressource og vejleder for kolleger i arbejdet med det nordiske stof og udvikle praktiske undervisningseksempler og metoder
• som lærerddanner bidrage til at sikre praksisdelen af nabosprogsmomentet i læreruddannelsen både kvalitativt og kvantitativt

Läs mer på Nordiske sprogpiloters webbplats!

Varför har inte regeringen och dess olika departement e-postadresser på svenska? Visserligen finns det ”neutrala” e-postformulär, där mottagaradressen inte framgår, på regeringens webbsidor. Men när regeringen och departementen besvarar e-post, framgår det att det är engelskspråkiga e-postadresser som gäller: primeminister.ministry.se, employment.ministry.se, finance.ministry.se, defence.ministry.se, integration.ministry.se, agriculture.ministry.se, justice.ministry.se, culture.ministry.se, environment.ministry.se, enterprise.ministry.se, social.ministry.se, education.ministry.se, foreign.ministry.se och adm.ministry.se.

Det tycks dock ha skett en förändring i fråga om e-postadresserna – sustainable.ministry.se (på den socialdemokratiska regeringens tid), det ”hållbara” departementet,  har ersatts av environment.ministry.se. Detta visar ju att det går att ändra på e-postadresserna.

Finns det något särskilt skäl till att departementen inte skall använda e-postadresser på svenska? I Danmark, Finland och Norge används de inhemska huvudspråken som bas för e-postadresserna. På vad sätt skulle det vara ett problem att använda både svensk- och engelskspråkiga e-postadresser? De flesta som kommunicerar med regeringen och de olika departementen gör det väl på svenska? Är tanken kanske att svenskan skall läggas ned som språk och ersättas med engelska? Och, i så fall, varför just engelska? Flera miljarder människor världen över kan inte vare sig tala eller skriva engelska.

Frågan om svenska i våra officiella organs e-postadresser är både en praktisk fråga för svenskspråkiga och en viktig symbolfråga för det svenska språkets ställning i svenskt samhällsliv. Det är tekniskt inget problem med att komplettera de nuvarande adresserna med svenska adresser, och förändringen får nu inte dröja längre! Regeringen har dessutom under 2007 gett en utredning direktiv om att svenskans ställning skall lagfästas och borde därför föregå med gott exempel.

Det skadar inte att kontakta den nuvarande regeringen och fråga varför den framhärdar i att använda engelskspråkiga e-postadresser.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Nella Bergström har startat en grupp , "Stoppa anglifieringen av Arlas nya såskartonger!" på Facebook, som beskrivs så här:

"En grupp för oss som är irriterade på anglifieringen. Vi börjar med Keldasåserna, som har fått nya förpackningar; en fullständig katastrof för oss som värnar om svenskan. Målet är att påverka Arla så att de ändrar sina kartonger! När det är gjort ger vi oss på resten av samhället, som tyngs alltmer under engelskans överdrivna inflytande. Kom med, vetja!"

Gruppen har i skrivande stund 18 medlemmar, men kommer säkert att växa ytterligare.  Ett antal medlemmar i gruppen har redan skrivit till Arla.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret.