Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel, ”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, av Gunnar Wetterberg. Jag tänker inte ställning till Gunnar Wetterbergs förslag som sådant, eftersom det ligger utanför Språkförsvarets bord.

Däremot ska jag kommentera vad han skriver om språkfrågan:

”Språken är en av unionens viktigaste förutsättningar, men också ett problem att hantera. En lösning kan vara att alla elever redan från början läser ett andra nordiskt språk vid sidan av sitt modersmål. Normalt borde det annars räcka att alla officiella dokument publiceras på två språk, finska och ett av de skandinaviska språken, även om isländskan till en början kan vara svårtolkad.”

Jag tror att man måste börja med att lyfta hinken där den står. Enligt den senaste omfattande undersökningen ”Håller språken ihop Norden?” 2005 får hälften av gymnasieeleverna i Danmark och Norge undervisning i grannspråken, men bara en fjärdedel av gymnasieeleverna i Sverige. Detta är det första problemet att åtgärda. Kursplanerna i både grundskolan och gymnasiet i Danmark, Norge och Sverige måste uttryckligen slå att det måste ske undervisningen i grannspråken. Syftet är att säkra en ömsesidig receptiv kompetens, eftersom svenskan, norska och danska är sinsemellan förståeliga språk. Man behöver faktiskt inte lära sig att tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk; det räcker med att kunna läsa och förstå ett annat fastlandsskandinaviskt språk, inklusive talat språk. Dessutom måste Island, Färöarna, Grönland och Finland hålla fast vid undervisningen i de fastlandsskandinaviska språken; danska när det gäller de tre förstnämnda områden, och Finland vid undervisningen i svenska. Helst bör den senare starta redan i tredje klass, som Martti Ahtisaari har föreslagit. Undervisningen i finska startar redan i tredje klass för de svenskspråkiga barnen. Finland bör eftersträva en utbredd tvåspråkighet.

Gunnar Wetterberg tycks också överskatta likheterna mellan isländskan å ena sidan och de tre fastlandsskandinaviska språken å den andra. Det är orealistiskt att förvänta sig att övriga nordbor, utom färöingar, ska förstå isländska utan reguljära språkstudier. Alla dokument på de fastlandsskandinaviska språken måste naturligtvis översättas till finska, grönländska, isländska och färöiska och till de nationella minoritetsspråken. Dokument på finska, grönländska, isländska och färöiska måste översättas till ett fastlandsskandinaviskt språk.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Merja Renvall

27 oktober 2009 14:20

Du glömmer hela tiden bort/vet inte (= också i debatten på Åland), att majoritetsbefolkningen i Finland upplever fortfarande att finskan lätt hamnar i underläge, på motsvarande sätt som man i dag debatterar om engelskans intrång.

mvh. ratt-visaren@aland.net

Det är ju för övrigt lite av en evighetsfråga: finskans möjligheter i nordiskt samarbete.

 

Per-Åke Lindblom

29 oktober 2009 21:24

Nej, jag glömmer inte alls bort det. Jag har faktiskt varit i Finland ett antal gånger och upplevt fenomenet på nära håll.

Det beror på vilket plan man avser. Rent allmänt anser jag att man kan kräva att finskspråkiga politiker ska behärska svenska (eftersom det är Finlands andra nationalspråk), vilket även drygt 70 procent av de finskspråkiga gör enligt Magmas undersökning. Om det ändå i officiella sammanhang, t.ex i det nordiska samarbetet, finns finskspråkiga politiker, som känner att de inte behärskar svenska, måste man se till att det finns tolkning. Detta är naturligtvis mycket sällan möjligt vid privata kontakter.

Dessutom bör man tidigarelägga undervisningen i svenska för de finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland, så måste denna asymmetri upphävas. Det stora problemet är ju annars att de finskspråkiga eleverna har betydligt mindre möjligheter att använda sig av svenskan, eftersom den svenskspråkiga minoriteten är koncentrerad till Österbotten och södra Finland, än de svenskspråkiga av finskan. På den punkten organiserar Föreningen Norden ett utbyte, som gör det möjligt för finskspråkiga elever att vistas i Sverige ett antal veckor för att förkovra sig i svenska. Denna verksamhet borde naturligtvis utvidgas. De nordiska länderna borde också utveckla ett tv-samarbete, så att medborgarna i hela Norden kan se varandras tv-sändningar, oavsett om de sker på danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska eller svenska. Samiskan måste också inkluderas.

Om man umgås med finskspråkiga på det privata planet, kan man gå över till språk som fungerar bäst för båda parter i sammanhanget, exempelvis engelska. När jag vistades i Tyskland i somras, talade jag normalt tyska med tyskarna. Men när jag träffade en tysk god vän, så pratade vi i huvudsak engelska, även om vi ibland växlade till tyska. Orsaken var naturligtvis att jag pratar bättre engelska än tyska och att hans engelska var tillräcklig bra för att vi skulle hamna på jämbördig nivå.

 

Merja Renvall

29 december 2009 21:15

Jag är lärare i svenska och nordiska språk, men anser det inte rätt att säga att "...finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland,...". INGA TVÅNGSPRÅK NÅGONSTANS TACK !!!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...