Nu finns ett färdigt förslag till språkpolicy för KTH i Stockholm, som sammanfattas på följande sätt:

"Både svenskan och engelskan bör ha hög status på KTH. Lärare ska få undervisa på det språk de behärskar bäst och studenterna borde kunna kommunicera sina kunskaper på båda språken. Så ser tankegångarna ut bakom KTH:s nya språkpolicy."

Läs mera i Campi - "Lärare ska använda sitt bästa språk!" Så fort språkpolicyn är antagen, kommer den att läggas ut på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt denna notis i Jönköpings-Posten har en reporter pratat med Hasse Sandström, flygplatschef för Jönköping Airport, med anledning av Språkförsvarets JO-anmälan av Luftfartsverket. Flygplatschefen säger att det inte skulle fungera med ett svenskt namn.

”- Har du hört en engelsman säger flygplats någon gång, frågar sig Hasse som menar att ett internationellt namn är ett måste om man ska kunna ha internationella gäster på flygplatsen.”

Det gick tydligen bra att använda beteckningen ”flygplats” fram till 2007, då Luftfartsverket tog beslutet att förorda ett namnbyte till ”airport”. Upptäckte Luftfartsverket att beteckningen ”flygplats” menligt påverkade resandeströmmen från engelskspråkiga länder, med Storbritannien i spetsen? Har majoriteten av flygpassagerarna till Jönköping engelska som modersmål? Menar flygplatschefen att man måste uttala Aéroport Paris – Charles de Gaulle på franska, om man flyger dit? Är det något slags villkor för att få stiga av där? Det vimlar av flygplatser i världen, som har ett inhemskt namn först och eventuellt ”NN Airport” under eller efter. Kan man inte lugnt skita i att uttala det inhemska namnet, om man inte behärskar det inhemska språket i fråga? Den kapaciteten har väl också de flesta engelsmän?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)