(Se Östen Dahls inlägg här på Lingvistbloggen)

I SvD-artikeln som kommenteras står:

"Ingen forskning har hittills kunnat belägga att elever lär sig engelska
bättre, om de lär sig språket redan i årskurs ett istället för i årskurs tre
eller fyra. Istället är ungdomarnas eget intresse och graden av användning
av engelska på fritiden avgörande för deras kunskaper i språket - se Liss
Kerstin Sylvéns avhandling från 2004."

Östen Dahl undrar: Men Liss Kerstin Sylvéns avhandling handlar inte om
lågstadiet utan om gymnasiet?

Kommentar: Det är riktigt, men hänvisningen till avhandlingen syftar ju på
meningen precis före tankstrecket. Underförstått i SvD-artikeln och
folkpartimotionen är att förslaget om tidigareläggande av starten för
engelska i lågstadiet syftar till bättre behärskning i senare stadier i
skolan och i ett specialiserat arbetsliv som vuxen. Det primära syftet med
tankarna på ett tidigareläggande kan rimligen inte vara att barnen som vuxna
skall kunna fler ramsor, sånger och lekar på engelska från den tänkta, nya
undervisningen på lågstadiet. Det är ju graden av aktivitet på fritiden som
avgör hur långt enskilda elever senare kommer i språkbehärskning.

I artikeln som kommenteras står sedan:

"Det finns heller inte någon signifikant skillnad i årskurs nio mellan elever
som börjat läsa B-språk som franska, spanska eller tyska skolår sex jämfört
med år sju."

Östen Dahl skriver.

"Det anges ingen källa för detta påstående, men det är intressant, därför att det betyder att tre års undervisning är lika bra som fyra - det torde kunna spara en del pengar."

Kommentar från en grånad språklärare: Här kan absolut pengar sparas, eller
rättare sagt, grundskolans tidsanvändning kan stramas upp väsentligt mot
idag. Skolverkets uppföljning av språkvalets resultat är nedslående. Under
de 15 år (sedan 1994) elever kunnat påbörja franska, spanska eller tyska (=
grundskolans språkval) i årskurs sex i många rektorsområden har det aldrig
rapporterats om bättre resultat i åk 9 eller gymnasiet för dessa elever. Det
är visserligen svårmätt, eftersom det inte finns några nationella prov i
språksteg 1 och 2 i skolan, men bland gymnasielärare som jämfört 16-åriga
steg 3-elever och jämfört med tidpunkt för språkstart finns inget
rapporterat positivt samband.

Ett indirekt tecken på att det inte gett några signifikanta
resultathöjningar/förbättrad språkbehärskning i grundskolan är att antalet
skolor som återgått till att påbörja B-språket i årskurs 7 i stället för
årskurs 6 ökat under åtskilliga års tid. Bland språklärare i allmänhet har
uppfattningen varit att en tidigarelagd start t.o.m ibland försämrat
språkkunskaperna, därför att barnen inte får arbeta så koncentrat med
språket under fyra år (åk 6 - 9) som under tre år (åk 7-9), eller att
lärarna det första året (i åk 6) inte kunnat det språk som de skall
introducera särskilt väl.

Det är svårt att belägga något och hitta undersökningar om något när en
förväntad förbättring uteblir. Mig veterligt har ingen nationell
undersökning gjorts. Möjligen kan vi hitta vissa källor i tidningen Linguas
artiklar.

Risken är stor att tidigarelagd engelska skulle gå samma öde till mötes,
p.g.a lärare i åk 1 som inte kan ge eleverna den flygande start i uttal
m.m som eftersträvas med en sådan reform. Det har hänt förr.

Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Brf Järven

25 november 2009 00:36

Fint!

http://sites.google.com/site/brfjarven

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...