Direktlänk till inlägg 20 april 2011

Märkliga inlägg på Lingvistbloggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 april 2011 17:35

 

Det förekommer en del märkliga inlägg på Lingvistbloggen med anledning av vårt öppna brev till Sveriges regering och riksdag om svenskans ställning i Finland. Skribenterna försöker misstänkliggöra Språkförsvarets motiv eller är direkt lögnaktiga. Den vetenskapliga nivån är lika med noll. Här återges två inlägg av detta slag med kommentarer. Jag vet inte vem ”jr” är när detta skrives.

 

Per-Åke Lindblom

 

 

”Politiskt konservativa


Jag har läst en hel del statusuppdateringar från Facebook-vänner de senaste dagarna, och jag har slagits av den stora vurmen för svenskans ställning i Finland. Vad jag tycker är intressant att notera är att det ofta kommer från politiskt konservativa personer; normalt burkar ju inte konservativa vara de största förkämparna för minoriteters rättigheter. Vad jag kan minnas var det inte alls samma protester (åtminstone inte från samma konservativa människor) när Partido Popular motsatt sig obligatorisk baskiskundervisning, eller Fine Gael motsatt sig obligatorisk iriskundervisning. Jag kan inte komma från tanken att vurmet för Finlandssvenskan åtminstone delvis kan förklaras med dess koppling till svenska stormaktsdrömmar…. Hur som helst, jag tycker Mikael har skrivit mycket bra här i tråden. Jag tycker man skall respektera etniska och språkliga minoriteters rättigheter, men jag har svårt att se på vilket sätt det skulle vara extra synd om Finlandssvenskarna.

 

Kenneth Nyman

 

17 april

 

Till Kenneth Nyman


Vad svamlar du om? Språkförsvaret stöder ju minoriteter världen över och har gjort så i flera år. Sverigedemokraterna är lika konsekvent emot minoriteters rättigheter, till och med när minoriteten består av svenskar. Sannfinländarna och SD verkar komma väldigt bra överens.


Själv har jag väldigt svårt att se hur svenskan skulle vara ett hot mot finskan i Finland. Förresten är det lite konstigt att klaga på att svenska talas av så få när

svenska de facto talas av ungefär dubbelt så många som finska.


jr


17 april


Per-Åke Lindblom: ”Vilka utspel syftar du på? Syftar du på Språkförsvarets

kamp för en svensk språklag, som så småningom antogs av en enhällig riksdag? Våra JO-anmälningar? Åtminstone en – den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser har lett till resultat.”


Småpotatis. Meddela oss när ni etablerat esperanto som det nya världsspråket. (För er som inte förstår vad jag menar: ”språkförsvararna” vill att esperanto ska

ersätta engelskan som världsspråket. Nej, jag hittar inte på det här.


Stefan Andersson

20 april



 

Svar till Stefan Andersson


Jo, du hittar på. Det är dessutom mycket korkat, eftersom det är enkelt för utomstående att kontrollera vad vi står för genom att gå till Språkförsvarets programförklaring (antagen på det senaste årsmötet). Där står det inte ett ord om esperanto liksom heller inte i ”Vanliga frågor”.
 
Faktum är att inställningen till esperanto var en fråga som Språkförsvaret lade på hyllan redan 2005. Vi ansåg att det inte fanns något behov för oss att ena oss i denna fråga och vi har heller inte för avsikt att ta upp frågan igen. Det betyder att enskilda medlemmar kan vara för eller mot esperanto; det kvittar, eftersom ett ställningstagande till esperanto inte ingår i vår plattform. Du kan dessutom vara esperantist och medlem i Språkförsvaret. Vi har faktiskt en del medlemmar som är esperantister. Förutom dem känner jag personligen ett antal esperantister, bl.a en professor. Jag kan försäkra dig att det inte är något fel på deras förstånd.
 
Det är många frågor, som Språkförsvaret inte tar ställning till: regeringsfrågan, skattepolitik, invandringspolitik, medlemskapet i EU, EMU, friskolor etc Esperanto hör alltså också dit. Språkförsvaret utgår från en minimiplattform, som medlemmar från hela den politiska höger-och-vänsterskalan kan stödja.

 

Per-Åke Lindblom

20 april”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Östen Dahl

Östen Dahl

20 april 2011 19:02

För klarhetens skull bör sägas att de inlägg som det talas om här inte är de ordinarie inläggen skrivna av bloggmedlemmar utan bara kommentarer till dem.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

Nätverket Språkförsvaret

20 april 2011 19:19

Östen,

Karakteristiken syftar på de två inlägg,som återges i sin helhet. Jag har absolut inte ifrågasatt exempelvis din eller Mikaels vetenskapliga kapacitet eller heder. Ni kan ha fel i sak, men det är en annan femma.

Per-Åke Lindblom

 
Ingen bild

lr.

20 april 2011 21:18

jr ska egentligen vara lr, det vill säga jag. Jag brukar kommentera på den här bloggen och föredrar att vara anonym.

Nätverket Språkförsvaret

20 april 2011 22:50

Det var i varje fall ett bra svar! Det visade att du är väl insatt i vår språkpolitik.

Mvh,
Per-Åke Lindblom

 
Patrik, Ängelholm

Patrik, Ängelholm

21 april 2011 16:33

"Sverigedemokraterna är lika konsekvent emot minoriteters rättigheter, till och med när minoriteten består av svenskar. Sannfinländarna och SD verkar komma väldigt bra överens."

Men herregud, det kan väl inte ingå i ett minoritetsfolks rättigheter att tvinga på majoritetsbefolkningens grundskolebarn sitt eget språk? Lider t.ex baskerna som minoritet för att barnen i sydspanska Sevilla inte tvingas lära sig baskiska?

http://mittenradikalen.wordpress.com

 
Ingen bild

Observatör

21 april 2011 22:24

Din parallell är helt galen och historielös. Spaniens historia fram till 1800-talets början är inte i huvudsak skriven på baskiska; baskiskan har inte fungerat som administrativt huvudspråk i Spanien fram till 1800-talets slut; det antogs aldrig en språklag i Spanien på 1920-talet, som jämställde spanska och baskiska; och baskiskan fungerar inte som en brygga till ett större språkområde (i motsats till svenskan i Finland, som fungerar som en inkörsport till inte bara Sverige utan även till Norge och Danmark.). Sverige är dessutom Finlands största handelspartner och Nordens ekonomiska betydelse ännu viktigare. Den finländska riksdag som en gång antog språklagen bestod till sin huvuddel av finskspråkiga ledamöter och när de båda finländska nationalspråken blev obligatoriska ämnen i den finska grundskolan på 1970-talet bestod den alldeles överväldigande delen av riksdagen av ledamöter som hade finska som modersmål. Kan du berätta hur det gick till när de svenskspråkiga ledamöterna i riksdagen genom beslut tvingade alla finskspråkiga grundskoleelever att också studera svenska? Hotade de med vapen? Använde de hypnos?

 
Ingen bild

lr.

21 april 2011 23:13

SD vill avskaffa svenskan som administrativt språk i Finland, inte bara "pakkoroutsi". De kastiliansktalande i Baskien "tvingas" för övrigt lära sig baskiska. Svenskan har en naturlig plats i Finland som ett historiskt språk, precis som baskiskan i Baskien. Svenskarna i Finland har rätt att fortsätta använda sitt språk i kontakt med myndigheter och de har all rätt i världen att använda det i vilka andra sammanhang som helst.

Förövrigt så går det inte att tvinga någon att lära sig någonting överhuvudtaget.

 
Patrik, Ängelholm

Patrik, Ängelholm

22 april 2011 00:17

Historian bakom baskiskans roll i Spanien och svenskans roll i Finland skiljer förstås, men historiska skäl kan aldrig motivera någon vikt av språkinlärning.

Ja det kan finnas skäl för finländare att lära sig svenska, eftersom Sverige är en stor handelspartner. Jag har inte sagt att svenska skulle vara fullständigt meningslöst att lära sig för varenda finskspråkig finländare. Svenskans betydelse i Finland kan jämföras med tyskans betydelse i Sverige, d.v.s som tredje viktigaste språk efter modersmålet och engelska.

Ang. det sista. Nej det kan jag inte, lika litet som jag kan berätta om hur svenska elever hotas med vapen eller utsätts för hypnos när de "tvingas" lära sig t.ex engelska.

http://mittenradikalen.wordpress.com

 
Östen Dahl

Östen Dahl

22 april 2011 08:31

Patriks fråga är faktiskt relevant. Citatet om SD handlade om "minoriteters rättigheter", men svaret från Observatör talar enbart om svenskans historiska betydelse i Finland och dess betydelse för internationella kontakter. Frågan är då om "tvångssvenskan" bara kan motiveras med sådana argument eller också skulle kunna motiveras med den svenskspråkiga minoritetens rättigheter som sådana. För i det senare fallet borde också baskerna kunna ställa krav. Liksom de finsktalande i Sverige.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

22 april 2011 20:35

Det är ju uppenbart var Patrik har sina sympatier. Före det finländska valet skrev han - http://mittenradikalen.wordpress.com/:

” Mittenradikalen ser med intresse på det finländska valet, och ser med särskilt intresse på hur det kommer gå för Sannfinländarna. De har rätt i språkfrågan och de känns som en garant för en fortsatt restriktiv invandringspolitik i Finland.”

Efter valet skrev han:

”Mittenradikalen gratulerar Sannfinländarna till ett fantastiskt valresultat: 19,0%. Resultatet ger chans till en plats i regeringen, då övriga partier inte uteslutit ett sådant samarbete med Sannfinländarna.”

Sverigedemokraterna är det enda svenska riksdagsparti, som stöder Sannfinländarnas språkpolitik. Detta har också medlemmar i nätverket Språkförsvaret tagit upp i en artikel, som publicerats i Arbetarbladet, Dala-Demokraten, Gefle Dagblad och Norrköpings Tidningar.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

22 april 2011 21:28

Nej, jag tycker inte Patriks jämförelser är relevanta. I det öppna brevet http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=969 skriver vi avslutningsvis: ”Varje minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor.” Det leder därför ingenvart att göra mekaniska jämförelser.

I det öppna brevet redovisar vi fyra argument varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne för de finskspråkiga eleverna och svenskan bevara sin grundlagsfästa ställning i Finland, som jag här bara sammanfattar:

1.Svenskans grundlagsfästa ställning jämbördig med finskan, vilket kan liknas vid ett ömsesidigt löfte och avtal.
2. Det historiska skälen, som kan utvecklas hur mycket som helst.
3. Svenskans roll som brygga till övriga Norden.
4. Mångspråkighet i ett land är en resurs och kunskaper i flera språk är en fördel för den enskilde.

Det finns andra argument, som vi inte tog upp. Det gäller, låt oss kalla det det psykologiska argumentet, d.v.s att många finlandssvenskar upplever sig hela tiden tillbakapressade genom olika administrativa reformer. Avskaffandet av den obligatoriska skolsvenskan skulle förstärka denna känsla. Det är därför som vi också skriver: ”Dessutom är det i princip bara stora språk eller majoritetsspråk, som kan tränga undan eller äta upp mindre språk eller minoritetsspråk. Det senare kan bara bromsas genom att företrädare för majoritetsspråken intar en generös hållning till minoritetsspråken, och att företrädare för de senare framhärdar i att försvara sina språk.” Ett annat argument som vi inte tog upp var att den språkliga servicen på svenska bevisligen har försämrats genom olika administrativa reformer, kommunsammanslagningar o.dy En del finlandssvenskar, exempelvis Jörn Donner, börjar t.o.m oroa sig över om de kommer att kunna dö på svenska.

 
Patrik, Ängelholm

Patrik, Ängelholm

22 april 2011 21:46

Mittenradikalen är inte min personliga blogg, även om det iofs är korrekt uppfattat att jag tillhör skribentskaran på bloggen. Men hur som helst så samtycker jag helt med det du citerar från bloggen. Det inkluderar gratulationen.

Sannfinländarna och deras valframgång är en frisk fläkt i nordisk politik, vilket kanske allra tydligast visas av inskränkta och präktiga svenska gammelmedias våldsamt negativa reaktioner på finländarnas starka sympatier för partiet.

Den chauvinistiska storsvenskhet som tvångssvenskan utgör ett historiskt arv av är historia och del i de mindre positiva delar av svensk historia som vi inte i alla delar kan vara särskilt stolta över. Varken svenskt medialt åsiktsmonopol och ultranationalistiska rörelser lär hålla med mig om den ståndpunkten. Men sådant ingår inte i ett sunt och modernt värnande av grundläggande svenska och västerländska värderingar, vilket är det som Sverigedemokraterna (och jag själv) förespråkar.

Finlandssvenskarnas framtid räddas inte av att majoritsbefolkningen i Finland påtvingas deras språk mot deras vilja. Vi har f.ö en ungefär lika stor finskspråkig minoritet i Sverige. Ni som stöder tvångssvenskan i Finland, tycker ni även att tvångsfinska skall införas i svenska skolor?

http://mittenradikalen.wordpress.com

 
Östen Dahl

Östen Dahl

22 april 2011 23:25

Om avskaffandet av den obligatoriska skolsvenskan förstärker känslan hos finlandssvenskar att de blir tillbakapressade genom administrativa reformer, hade det väl varit bäst om den aldrig hade införts? Det hände ju relativt nyligen. Men allvarligt talat svarar du Per-Åke inte på min fråga. Jag ska förtydliga mig. Vi anser att alla människor har vissa generella rättigheter varav en del har med språket att göra. Sålunda har alla människor enligt den svenska språklagen rätt att "utveckla och använda sitt modersmål". Frågan är nu: får en finlandssvensk sina individuella språkliga rättigheter kränkta om vissa elever i finländska skolor kan välja att inte läsa svenska som skolämne? Ja eller nej?

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

23 april 2011 19:49

Svar till Östen
Nej, men vem har påstått det?!? Ett sådant beslut kan dock på sikt leda till att kunskaperna i svenska bland finskspråkiga tjänstemän i statsförvaltning och i tvåspråkiga kommuner, där finskan är i majoritet, försämras och därmed också den svenskspråkiga servicen. En sådan tendens tycks ju redan finnas. Det finns ledande finskspråkiga politiker idag, som inte längre behärskar svenska. En individuell rättighet stannar på pappret om man inte kan utnyttja den till fullo.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

23 april 2011 20:07

Patrik,
om Sverigedemokraterna tänker börja måna om sverigefinskans ställning, rekommenderar jag er att kritisera och ta avstånd från SD:s representant i Gävle kommunfullmäktige, där SD:s representant röstade emot förslaget att att ansöka om att Gävle skulle ingå i förvaltningsområdet för finskan i Sverige –se http://gd.se/nyheter/gavle/1.2898575-sd-vill-inte-se-barnomsorg-pa-finskfinland ochj a . ”Ett språk, ett folk, ett land” verkar vara SD:s ledstjärna. Det är svårt att räkna till två språk som i Finland och Irland, tre språk som i Belgien och fyra språk som i Schweiz.

 
Patrik, Ängelholm

Patrik, Ängelholm

23 april 2011 21:15

SD i Gävle gjorde helt rätt, och agerade i partilinjen. Förslaget de gick emot låter vansinnigt, och måste gå emot likabehandlingsprincipen, som kommuner enligt kommunallagen måste arbeta och besluta efter. Om finskspråkiga invandrare erbjuds bemötande på finska, så måste ju detsamma gälla alla invandrargrupper på deras resp. språk. Vad skulle det kosta???

Vi behöver inte fler segregerande åtgärder i dagens Sverige, utan fler assimilerande åtgärder, även om just finskspråkiga inte är någon problemgrupp i sammanhanget.

SD föreslår vad jag vet inga förändringar av finskans ställning i Sverige, varken åt ena eller andra hållet. Det är ett av 5 erkända minoritetsspråk i Sverige.

http://mittenradikalen.wordpress.com

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

23 april 2011 23:57

Svar till Patrik

1.Patrik skriver:

”Den chauvinistiska storsvenskhet som tvångssvenskan utgör ett historiskt arv av är historia och del i de mindre positiva delar av svensk historia som vi inte i alla delar kan vara särskilt stolta över.”

Vad bygger detta yttrande på? Bygger den på kunskaper om Finlands historia? Jag betvivlar detta starkt. Därför skulle jag faktiskt rekommendera två moderna historiska verk, dels Kari Tarikainens ”Sveriges Österland” och dels Norstedts Sveriges historia 600 – 1350. Både Hälsingland (och allt kustland upp till Västerbotten) och Finland (trots svenskspråkig bosättning i kustlandet från 1100-talet) inlemmades i Sveariket först på tidigt 1300-tal. Det finns inga kända fältslag, inga kända fältherrar eller hövdingar som framträdde som motståndare till Sveariket. Korstågen till Finland kan inte bestyrkas; det kan vara fråga om enkla skärmytslingar. Det är möjligt att stormännen i dessa perifera regioner helt enkelt bara knöts upp av centralmakten. Skottland och England krigade i många hundra år, men det som slutligen avgjorde saken var att skottarna, d.v.s överklassen, erbjöds att ta del av Englands koloniala profiter.

2. Vari består detta ”sunda och moderna värnande grundläggande svenska och västerländska värderingar”? Detta är ju bara snömos.

3. Det finns ingen officiell språkstatistik i Sverige. Det gäller såväl de nationella minoritetsspråken som invandrarspråken. I princip alla officiella uppskattningar om invandrarspråken utgår från att språktillhörighet sammanfaller med ursprungsland, d.v.s den som kommer från Turkiet talar turkiska. Men en turkisk medborgare kan mycket väl ha ett annat modersmål som kurdiska, syrianska, armeniska o.s.v Det innebär också att invandrare från Finland får information på finska från svenska staten, trots att finländare med svenska som modersmål i själva verket är överrepresenterade i denna grupp. Mikael Parkvall uppskattar antalet finsktalande i Sverige, exkl. norrbottensfinnar, till 190000 i ”Sveriges språk – vem talar vad och var?” http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/Parkvall_spraakstatistik.pdf . Det är den mest rimliga uppskattning som har gjorts hittills i Sverige.

4. Det går inte att jämföra finlandssvenskan med sverigefinskan rakt av. Det förra språket är ett territoriellt baserat språk med lång historisk tradition, i praktiken en nationell minoritet, medan sverigefinskan är ett resultat av invandring i modern tid. Alla tidigare finska invandrare fr.o.m 1500-talet till de s.k finnmarkerna, eller exempelvis Stockholm, har assimilerats. Däremot kan man dra en direkt parallell mellan finlandssvenskan å ena sidan och norrbottensfinskan (meänkieli) och samiskan å den andra.

De som har finska som modersmål i Sverige minskar också i antal för generation som går. Så här skriver jag i en kommentar till en artikel av Maria Wetterstrand http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2009/01/25/1321017-en-kommentar-till-maria-wetterstrand/

”Den enda rimliga förklaringen till att antalet finskspråkiga minskar i Sverige är att det har skett och sker successiva frivilliga språkbyten. Ingenstans utanför Tornedalen har de finskspråkiga invandrarna befunnit sig i majoritet i något avgränsat geografiskt område; de har hela tiden varit tvungna att kommunicera på svenska. Även om 10 procent av Surahammars befolkning vid något tillfälle har varit finskspråkig, så har Surahammars uppland aldrig varit det. Dessutom har de finskspråkiga invandrarna aldrig haft något tabu mot att ingå blandäktenskap med svenskar och vice versa; tvärtom har svenskar och finnar ingått blandäktenskap med varandra i tusen år. Det betyder att många av andragenerationens finskspråkiga invandrare har övergått till svenska som huvudspråk, och ännu fler i den tredje generationen. I många fall är språkbytet fullbordat i den tredje generationen. Detta är en objektiv process, som inte behöver framtvingas – och inte heller kan hindras - av några myndigheter. Seriös språkforskning borde studera denna process i detalj. Som en fingervink kan nämnas att 90 procent av andragenerationens ester i Sverige ingick blandäktenskap.”

Oavsett om finska har status som minoritetsspråk i Sverige, är det i realiteten ett invandrarspråk. Jag missunnar inte finskan dess ställning som minoritetsspråk i Sverige, vilken dels är befogad på grund av de historiska banden till Finland och dels på grund av fennomanernas hets mot svenskan i Finland. Jag önskar heller inte livet av finskan i Sverige.
Det betyder att det är helt absurt att föreslå finska skulle bli obligatoriskt språkämne i Sverige.
Den snabba språkbytesprocessen bland den finska och andra invandrargrupper illustrerar också hur ointelligent Sverigedemokraternas motstånd till rätten till hemspråk, som ändå bara drygt hälften av grundskoleeleverna utnyttjar, är. Det påminner om organisationen English First i USA, som har udden riktad mot spanskans utbredning i USA. Men det finns undersökningar som visar att ingen annan språkgrupp har bytt språk till engelska så fort som de spanskspråkiga invandrarna. Skälet är enkelt: De är lågstatusinvandrare.

5. Det intressanta med denna diskussion är att sverigedemokrater, som stöder Sannfinländarna, kan hamna på samma sida som personer, som förmodligen betraktar sig själva som progressiva, från skenbart skilda utgångspunkter. Förvirringen är stor under himlen.



 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

24 april 2011 14:58

Patrik,

om SD i Gävle handlade i enlighet med partilinjen, så är antingen SD emot minoritetsspråklagens konstruktion (och emot finskan åt det ena hållet) eller så känner SD inte till lagens konstruktion eller så är SD:s språkpolitik bara förvirrad. Tre av de nationella minoritetsspråken, samiska, meänkieli och finska är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Man ska bl.a kunna använda finska, meänkieli och samiska i kontakten med svenska myndigheter i vissa kommuner, s.k förvaltningsomåden, som har en stor andel samisk-, meänkieli- eller finsktalande. Du argumenterar som om finska enbart hade legal status som invandrarspråk. Se för övrigt ”Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk” http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:724 Där framgår också de ursprungliga förvaltningsområdena för finska, till vilka ytterligare kommuner frivilligt kan anmäla sig.

 
Östen Dahl

Östen Dahl

24 april 2011 20:13

Svar till Per-Åke

Tack för klart besked! Om man läser det öppna brevet noggrant så ser man onekligen att ni nog tänker mer på svenskans bevarande i Finland än på finlandssvenskarnas språkliga rättigheter.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Patrik, Ängelholm

Patrik, Ängelholm

25 april 2011 12:12

Per-Åke,

Jag hinner inte bemöta allt, men tar de stora dragen. Du skriver mycket som du har rätt i, och som inte motsäger något av det jag skrivit.

"Vad bygger detta yttrande på?"

Det bygger jag dels på det faktum att svenskspråkigheten historiskt varit ett signum för överheten i Finland, dels på den inställning vi i dagsläget märker från svenska politiker (minus SD) i den här frågan, fastän vi inte har minsta rätt att lägga oss i interna finländska angelägenheter som t.ex språkfrågan.

Jag menade inte att rakt av jämföra statusen för finlandssvenskan och sverigefinskan, men ville höra hur du ställde dig till jämförelsen. Jag kan bara tolka det som att du står på SD's linje i den fråga som behandlades om finskans ställning i Gävle. Observera dock att finskan är ett eget minoritetsspråk i Sverige, medan tornedalsfinskan är ett annat.

"Den snabba språkbytesprocessen bland den finska och andra invandrargrupper illustrerar också hur ointelligent Sverigedemokraternas motstånd till rätten till hemspråk"

Du har i meningarna innan helt korrekt påpekat att finskspråkiga som grupp är väldigt duktiga på att assimilera sig i det svenska samhället, även språkligt. Du måste skämta med mig om du menar att samma sak gäller för de nya stora invandrargrupperna från främst arabiskspråkiga länder. De går överhuvudtaget inte att jämföra med de finskspråkiga, och tror du i din vildaste fantasi att de i samma eller ens liknande omfattning assimilerar sig i det svenska samhället, så råder jag dig att göra ett studiebesök i Rosengård, Hammarkullen eller Tensta. Eller gör två, ett på dagtid i t.ex en skola där du granskar arbetet och resultaten, och ett en sen lördagkväll, och för att pröva toleransen så tycker jag du ska klä dig i kippa och bära symboler för davidsstjärnan synligt. Dessutom kan jag upplysa dig om att hemspråksundervisningen är ett rätt svenskt fenomen. I Danmark hade man det på prov, men har avskaffat det då man funnit att det verkar segregerande.

Återigen ang. SD's inställning i Gävle, eftersom du tar upp det igen. Du ger 3 alternativ, inget stämmer. Varför kommunpamparna plötsligt vill ge finskan (den minskande, enligt dig) en särställning i kommunen som den inte haft tidigare, får du gärna förklara, eftersom du försvarar det (milt motsägande till vad du tidigare skrivit). Lagens konstruktion ger absolut inga sådana skyldigheter, då vore det inte en kommunpolitisk fråga.

Antag att SD tvärtom istället fullt ut tagit ställning för språktvånget i Finland, just bara för att det handlade om svenska. Då hade man kunnat tala om inkonsekvens, förvirring och precis sådan storsvensk chauvunism som partiet (felaktigt) brukar anklagas för.

Jag är glad att partiet istället väljer en konsekvent linje, men det stannar vid en gratulation till SFL, och är ingen inblandning i Finlands interna angelägenheter. Den svenska politisk/mediala etablissemangets massakrerande inställning gentemot SFL kan däremot betraktas som en sådan och Timo Soini har begripligt nog varnat för att det kan skada förhållandet mellan länderna.

http://mittenradikalen.wordpress.com

 
Ingen bild

lr.

25 april 2011 13:14

Är svenskkunskaper nyttiga eller skadliga för en finländare?

Jag tror att vi rikssvenskar skulle må bra av lära oss lite finska också. Någon pakkosuomi tror jag inte är realistiskt men visst borde man kunna lära sig det, t.ex medan invandrare läser hemspråk. Finska språkbadsskolor borde också kunna inrättas för att stärka banden till Finland och bevara en minoritetskultur. Varför ska vi vara sämre än Finland?

 
Ingen bild

arne rubensson

25 april 2011 17:01

Ett av de tre ben som Språkförsvaret står på är stärkande av den mellannordiska språkförståelsen. Dit hör onekligen ett stärkande av det språk som binder samman Finland med resten av Norden, nämligen svenskan. Ett Finland utan anknytning till Norden hade varit förfärligt - frågan är om det ens hade existerat något som vi kan kalla Finland. (M.A Numminen har skrivit ett bra kantat om detta, läs på Östen Dahl)
Norden är en region i Norden som har ett unikt mellanfolkligt, obyråkratiskt, icke-politikerstyrt samarbete. Gunnar Wetterberg bland andra skriver bra om detta (Förbundsstaten Norden)
Nu är det ju också så att ett stöd för svenskan är ett stöd för alla dessa finsktalande finländare som har tillägnat sig svenska och därmed är en del av den nordiska språkgemenskapen (och det är ingalunda några 300.000utan kanske 3-4 miljoner i varierande omfattning). Den nordiska tillhörigheten är självklar för de allra flesta finländare - oavsett vad som är deras modersmål och därför blir allt dumt prat om "tvångssvenska" meningslöst. Svenskan är en fribiljett till den nordiska gemenskapen. Vad vore Finland annars? En västlig provins i ett Ryssland med stormaktsambitioner? Det vet vi inte. Men svenskan i Finland har betydligt större dimensioner än rent lingvistiska - här finns århundraden av gemensamma upplevelser, här finns ett kulturarv, religiöst, politiskt - ja kort sagt inom alla samhällsbärande och samhällsskapande delar. Låt oss stödja detta" Låt inte tillfälliga populister rasera vad som tagit sekler att bygga upp. Ett stärkande av svenskan i Finland är ett stärkande av en finlandssvensk minoritets rättigheter men samtidigt ett stärkande av en finskspråkigt majoritets anknytning till ett Norden där man är en likaberättigad del. I Eu är man en nordlig provins utan inflytande - i Norden är man en stark kraft med inflytande. Vill Finland gå miste om det? Ja, det är en fråga som de själva måste besvara. Under tiden kan vi bara stödja de goda krafterna i Finland och hoppas på att svenska lingvister ser på helheten i detta komplex.

 
Ingen bild

lr.

26 april 2011 21:53

"Vad vore Finland annars?"

Ganska finskt....

"Låt inte tillfälliga populister rasera vad som tagit sekler att bygga upp."

Är det inte tvärtom? Förr var "allt" på svenska och nedmonteringen har pågått i två sekler av den fennomanska rörelsen.

 
Östen Dahl

Östen Dahl

27 april 2011 13:43

Bra att lr. tog upp detta med svenskars finskkunskaper, som har varit tämligen frånvarande ur diskussionen. Jag förutsätter att övriga i Språkförsvaret håller med om att fler svenskar borde lära sig finska.
Sen undrar jag om Arne kan ge en tydligare hänvisning till vad det är jag ska läsa på och vad det är jag har sagt som föranleder uppmaningen.
Svenskan är knappast någon fribiljett. Att lära sig ett språk ordentligt som man inte har naturligt i sin omgivning innebär för de flesta människor blod, svett och tårar.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Östen Dahl

Östen Dahl

27 april 2011 21:09

Det finns ju verkliga exempel som antyder vad Finland utan Norden skulle vara, framför allt Estland - som under sovjettiden kanske kunde betraktas som en "västlig rysk provins" men nu faktiskt, utan något som helst stöd från Norden, har blivit alldeles självständigt. Ändå är Estland avsevärt mindre än Finland. Att Finland under hela tiden sedan 1809 har lyckats hävda sin självständighet tämligen väl beror nog mera på finländarna själva än på oss andra här i Norden. Man har slagits med näbbar och klor när det har behövts och har annars gått en skicklig balansgång som har gjort det möjligt att existera i skuggan av stormakten.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 19:18

(Mail till insidan@dn.se idag till DN)   Idag s 10: Den mindre blygsamma ( journalisten förstår inte ordet, menar blyga)... minns tillbaka på (kontamination av tänker tillbaka på och minns). I en och samma mening! Törs jag ens fortsätta läsa? Vil...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 12:31

Ulrika Lindahl skrev den 28 april på ETC:   ”Det är inte någon hemlighet varför ojämlikheten har ökat. Dels har klyftorna i hela samhället ökat, vilket framför allt syns i boendesegregationen. Olika klasser bor på olika ställen. Och det syn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 okt 14:35

Igår gjorde Jonas Borelius på "Språkförsvarets vänner" på Facebook följande iakttagelse:   "Idag lördagen den 17 oktober klockan 21:40 så pratas det följande språk på våra vanligaste SVENSKA TV-kanaler:   SVT1: Engelska SVT2: Engelska TV3...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 18 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Arja Saijonmaa - Höstvisa   Söndagens svenskspråkiga dikt   Höst   Hösten städar sig själv med vindar. Under lönnarna lyser det åter så som vi år efter år blivit vana att se: Lövkronornas ljust be...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 17 okt 10:00

På Språkförsvarets webbplats pågår en debatt om modersmålsundervisningen i svenska skolor, föranledd av ett illa genomtänkt förslag från KD om nedläggning.  Den här debatten blossar upp då och då. Tyvärr bygger den rätt ofta på okunskap. Jag vill där...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se