Enligt uppgifter från Internet World Stats uppgick antalet användare av Internet december 2010 till drygt  2 miljarder, vilket motsvarade 29,9 procent av världens befolkning. 1995 fanns det endast 16 miljoner användare.

Hur stark är engelskan på Internet? Ökar eller minskar engelskans andel? Man kan dels titta på surfarnas språkanvändning och dels på webbsidornas språk.

1. Fördelning av internetanvändare i världen

Enligt statistik från Global Internet Statistics (länken fungerar inte längre) från 30/3 2004 angående internetanvändarnas språk ledde engelska med 35, 2 procent, kinesiska kom tvåa med 13,7 procent och spanska trea med 9,0 procent.

Enligt Internet World Stats från 30 juni 2010 har andelen internetanvändare, som använder engelska minskat till 27 procent, medan den andel som använder kinesiska ökat till 22 procent. Spanska användes av 7,8 procent och japanska av 5 procent o.s.v

Antalet som använder kinesiska kommer att gå om engelskanvändarna. Det ser man på penetrationsgraden, som är lägre för kinesiska än för engelska – 32 % mot 42 %. Observera att engelska och franska i denna statistik också inkluderar andraspråkstalare. Det betyder att kinesiskan har större potential än engelskan. Men man ser det också på att 536 miljoner använder engelska, d.v.s fler än vad det finns modersmålstalare. Det betyder att användningen av engelska – och franska för den delen - kommer att minska bland andraspråkstalare, när antalet webbsidor på det egna språket växer i takt med att internetanvändarnas antal ökar liksom att möjligheten att använda andra alfabet än det latinska ökar.  Det finns naturligtvis osäkerhetsfaktorer, exempelvis internetanvändarna i Indien. Penetrationsgraden i Indien är bara 7 procent. Kommer de indiska internetanvändarna att surfa på engelska eller på de inhemska språken? Det finns engelskspåkig press i Indien, men dagspressen på de inhemska språken överflyglar helt den engelskspråkiga. Kommer denna preferens också så småningom att gälla för Internet? De flesta människor föredrar att läsa en text på det språk man bäst förstår, d.v.s modersmålet, givet att det finns likvärdiga texter.

Språk som spanska, portugisiska och arabiska har också stor potential, men spanskan kommer inte att gå om engelskan, i varje fall inte de närmaste decennierna, eftersom språket står svagt som andraspråk.

Frågan är också hur man kommit fram till ovannämnda uppgifter. Det är oklart hur man gått tillväga. Har  man dragit slutsatsen att surfarens språkanvändning är liktydig med datorns geografiska placering eller inte? Den som surfar från Turkiet surfar på turkiska, eller…?Både Google och avancerade räknare kan dock idag känna igen språket på en webbplats liksom det språk som används i Googles sökmotor. Googles annonsprogram, AdSense, bygger på språkigenkänning, eftersom Google kan placera sina annonser på rätt språk på en flerspråkig webbplats. Detta bekräftas av en representant för Google:

“In general, we recommend sticking to a single language per page. If you have multi-lingual content on your website, I'd recommend using separate pages per language. Our language recognition tries to find the most relevant language from your content, so that we can send you users searching in that language. Having the language in the URL (as Robbo suggested) is a great way to make the language of the pages clear to users, so if you can do that, it might make sense (Google determines the language based on the content, so it's not necessary for us).”

2. Antal webbsidor på olika språk

Enligt denna katalanska statistik  från 2005 fanns det 9, 2 miljarder webbsidor. Det totala antalet webbsidor på de 34 största språken var 10,4 miljarder, vilket innebar att 87 % av alla sidor var på engelska. Men denna uppgift innebar en överskattning av engelskans andel, eftersom antal språk på Internet inte ens vid denna tidpunkt var begränsat till 34.

Enligt samma undersökning gick det 27 webbsidor per engelsk modersmålstalare och 21 per isländsk talare. Det gick samtidigt 0,06 webbsida per talare av arabiska och 0,08 per talare av kinesiska!

En studie, som gällde de romanska språkens närvaro på Internet, som publicerades av Latinska unionen i samarbete med FUNREDES, från november 2007, visade att 45 procent av alla webbsidor i världen var skrivna på engelska, 3.8 procent på spanska,  4.41 procent på franska, 2, 66 procent på italienska, 1, 39 procent på portugisiska, 0.28% på rumänska och 5.9 procent på tyska. Det framgår inte hur man kommit fram till dessa siffror.

W3techs har följande rangordning:

1. Engelska 57,4  procent
2. Tyska 7,3
3. Japanska 4,8
4. Ryska 4,5
5. Kinesiska 4,5
6. Spanska 4,1
7. Franska  3,4
8. Italienska  2,1
9. Portugisiska 1,7
10. Polska 1, 3 …

13. Svenska 1,0

Det intressanta med denna undersökning är att den använda metoden också redovisas. W3tecks har utgått från en miljon av de mest besökta webbsidorna i världen enligt Alexa. Det låter mycket, men det betyder likväl att många webbsidor har fallit utanför. Språkrådets webbplats hamnar t.ex på plats 565047 enligt Alexa, medan Språkförsvarets webbplats hamnar utanför denna miljon. Urvalet är stort, men urvalet leder förmodligen ändå till att engelskans andel överskattas. Observera att W3techs också räknar en bloggportal, oavsett hur många bloggar, som är knutna till denna portal, som en enda webbsida.

Det verkar alltså mycket svårt att beräkna andelen webbsidor på olika språk. Men jag är övertygad om att utvecklingen även här går mot en minskad andel för engelskan. Internetutbyggnaden är mycket snabb runtom i världen och många länder i världen har mycket långt kvar tills de når en penetrationsgrad på runt 90 procent som i Norden. Potentialen på vissa språk är mycket stor. Ju fler som surfar på ett visst språk, desto fler webbsidor kommer det förmodligen också att skapas på samma språk. Det krävs minimala datakunskaper för att skapa en blogg nuförtiden. Dessutom har den tekniska utvecklingen gått så långt att det är möjligt att använda icke-latinska skriftsystem på webben, t.o.m i URL-adresser.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

25 april 2011 12:52

"Det betyder att användningen av engelska – och franska för den delen - kommer att minska bland andraspråkstalare, när antalet webbsidor på det egna språket växer i takt med att internetanvändarnas antal ökar liksom att möjligheten att använda andra alfabet än det latinska ökar."

Det här är en ren gisning från din sida. Tvärtom tycks andraspråken vara de språk som mest används på internet. Att tro att folk i Nigeria kommer att börja surfa på yoruba i stället för engelska är bara naivt. Javisst, några yorubianska bloggar kommer säkerligen att skapas (precis som det finns bloggar på brettonska och latin) men det dominerande förblir alltjämt andraspråket. Jag är till och med beredd att gå så långt att hävda att internet kraftigt förstärker andraspråkens ställning. Internet är liksom andraspråken internationellt, så gott som alla afrikanska webbsidor använder andraspråket osv. Den nigerian som tidigare inte var särskilt duktig på engelska blir det efter några års surfande.

Vidare är jag kritisk till att folk bara skulle använda ett språk på internet. Jag använder dagligen minst fyra och jag förmodar att de flesta svenskar till stor del surfar på engelska.

 

ASR-Auktoriserade Språkutbildares Riksorganisation

27 april 2011 11:28

Andraspråken växer helt säkert på Internet. Nätet är internationellt alltså måste även kommunikationen vara det! Ska bli intressant att följa kinesiskans växande betydelse.

http://www.asrsprakutbildning.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0. Märk väl: Medelbetyget!!     Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med ...

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonar...

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...