Jag hade inte tänkt ta upp alla felöversättningar från engelska till svenska, som ofta dyker upp i film- och reklamtexter, på restaurangmenyer, i böcker och tidningar.

Vem vill få en besserwisserstämpel på sig? Särskilt när man själv är engelsman?

Men nu har jag fått vatten på min kvarn. Den 6 oktober 2011 meddelade Läkemedelsverket att det skett en felöversättning från engelska till svenska i instruktionerna för hur ett läkemedel mot njurcancer ska användas. Läkemedlet heter Votrient (pazopanib). I företagets s k produktresumé som är grunden för  myndighetens godkännande stod det:

”En minskning av pazopanibdosen med (på engelska ”by”) 200 mg en gång dagligen rekommenderas till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.”

Men om man bara minskar dosen med 200 mg riskerar alltså patienterna att få alldeles för mycket. Istället borde det ha stått:

”En minskning av pazopanibdosen till (på engelska ”of”) 200 mg en gång dagligen rekommenderas till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.”

Varken verket eller tillverkaren berättade i klartext vad som kan hända om man tar för mycket Votrient. Läkemedelsverket skriver att ”Felet medför en risk för överdosering hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion om nuvarande doseringsrekommendationer följs.” Det betyder att patienter med nedsatt leverfunktion kunde fått svåra komplikationer, eller att konsekvenserna kunde blivit ännu värre.

Förutom leversvikten fanns troligen risk för en rad andra allvarliga tillstånd. Listan på Votrients biverkningar – vissa dosberoende – som listas i FASS är omfattande.  

Exemplet blixtbelyser problemet med svenskens användning av engelskan. Vurmen för anglicismer är stark i Sverige, och föralldel, det finns saker som låter sig formuleras bättre på engelska. Lisa och Lennart har allmänt sett bra kunskaper i engelska. Kunskaperna från skolan har i åratal byggts på genom populärkulturens film, låt- och reklamtexter. Utlandssemestrar har gett tillfällen att öva.

När man står inför att skriva på engelska eller översätta till engelska, så verkar det ju helt onödigt att slå upp saker eller fråga om råd, eller hur? Jamen, vi snackar om engelska!? Det är klart att man kan engelska!

Men Lisa och Lennart överskattar sin engelska språkförmåga. Att tala, läsa och förstå engelska hyfsat är inte samma sak som att behärska det helt. Om man bara litar på sin magkänsla och aldrig kontrollerar, kan det tyvärr bli väldigt fel.

Överskattning som leder till överdriven självsäkerhet. Det är i alla fall den teori jag tror mest på för tillfället. Hur ska man annars förklara alla fel som förekommer i användningen av engelskan? Inte sällan gäller det fel, som det hade lätt gått att kontrollera.

Allt jag efterlyser är egentligen en liten smula ödmjukhet. Är man inte alldeles säker på att man vet vad det ska heta, så låt någon som troligen vet bättre kontrollera texten. Filmdialog översätts oftast korrekt. Men i så gott som alla engelska eller amerikanska tv-serier och långfilmer förekommer några felaktiga översättningar, ibland relativt harmlösa, ibland med förödande effekt på förståelsen. Vissa webbsidor ägnar sig rentav åt att lista sådana fel, men det skulle föra för långt här.

Sen är det uttalsfel, som inte brukar ha så stor inverkan på betydelsen. Jag lyssnade på God morgon Världen och någon sade – för vilken gång i ordningen är omöjligt att räkna – Aj-Ronn-Mej-Dan. Ja, för Iron Maiden, alltså. Men R-et i Iron ska inte höras i engelskan. Nej, inte alls, faktiskt, det är helt tyst. Aj-Ånn-Mej-Dan med andra ord. Hur ska man kunna veta det? Konstigt språk, eller hur? Javisst, men därför kan man kanske föreställa sig att man behöver fråga om råd ibland. David Bowies efternamn uttalas heller inte Bau-i, utan första ledet ska rimma på de engelska orden row, go, och så vidare.

Eftersom jag är medicinjournalist har jag hört otaliga svenska forskare prata om forskningsöversikter. Samtliga uttalar ordet för substantivet ”översikt” eller verbet ”att göra en översikt” – (to) review – felaktigt. Som ”rävjo” med betoning på första stavelsen. När det ska heta ”rivjo” (betoningen kan ligga på första eller andra stavelsen, det är valfritt).

Språket är i ständig rörelse, som en mäktig flod, och vem vid sina sinnens fulla ställer sig mitt i den strida strömmen och försöker stoppa den med händerna?

Men, snälla, kolla gärna en extra gång (särskilt om du tror att du VET vad det heter), gärna med någon inföding. Ibland kan det till och med minska medicinska komplikationer och kanske rädda liv!

David Finer

Medicinjournalist

Stockholm

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)