Dagen före det amerikanska presidentvalet publicerade equities.com en artikel, Asian Languages Key to Presidential Victory, som fokuserade på de båda presidentkandidaternas språkval. Både Barack Obamas och Mitt Romneys webbsidor var enbart på engelska och spanska. Trots att andelen spanskspråkiga amerikaner uppgår till 16,7 procent och asiatiska amerikaner (s.k. AAPI:s) till 5,2 procent, så växer den senare kategorin betydligt snabbare. De asiatiska invandrarna talar åtminstone sju olika språk: koreanska, hindi, mandarin, vietnamesiska, kantonesiska, tagalog (Filippinerna) och hmong (Sydostasien).

En fjärdedel av de asiatiska amerikanarna talar enbart engelska i hemmet - tre fjärdedelar gör det alltså inte. Färre än en fjärdedel har blivit kontaktade av republikanerna eller demokraterna de senaste två åren. I artikeln uttalar sig Christian Arno, grundare av och ordförande för Lingo24, en internationell översättningsbyrå:

“Det är inte bara så att engelska minskar som internetspråk (1). Men dessutom är människor i allmänhet fem gånger mer benägna att skaffa sig information på sina egna språk än på engelska.”

Det är fortfarande många svenska myndigheter och företag, i synnerhet reklambyråer, som fortfarande inte har fattat att människor har lättast att ta till sig information på det egna modersmålet framför ett främmande språk som engelska. I stället används t.o.m engelska i stället för svenska i vissa sammanhang; om både svenska och engelska används, utesluts andra främmande språk, som är viktiga för såväl export- som turistnäring. När det gäller andelen första generationens invandrare i Sverige, som endast talar sina modersmål i hemmet, finns det ingen tillförlitlig statistik, men andelen är inte föraktlig. Detta har naturligtvis betydelse för myndighetsinformationen.

Per-Åke Lindblom

1) Se "Statistik om internetanvändningen i världen"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

10 november 2012 17:55

Vad bygger påståendet i rubriken på? Arno citerar ingen källa. Och vilken grupp avses med "människor i allmänhet"? Hur benägna folk är att skaffa sig information på det ena eller andra språket måste rimligtvis bero på en hel massa faktorer. Som det står hänger påståendet helt i luften.

 

Per-Åke Lindblom

12 november 2012 15:37

Jag har skrivit till Christian Arno och frågat. Det kan ju inte bara vara fråga om löst tyckande utan borde exempelvis gå tillbaka till en experimentell studie av något slag. Om jag får ett svar, lägger jag ut det här. Att man föredrar information på sitt eget språk tycker jag är självklart, men att människor i allmänhet skulle vara just fem gånger mer benägna att ta till sig information på det egna modersmålet än på engelska, är naturligtvis en annan femma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Se detta retoriskt skickliga inlägg i riksdagen! Älvdalskan är kanske ett eget språk, som en riksvensk, inklusive en talman, inte förstår...   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...