Direktlänk till inlägg 14 oktober 2013
I ett tidigare inlägg, som egentligen handlade om Bo Sandelins bok ”Esperanto Drömmen om ett världsspråk” , citerade jag Björn Collinder. Björn Collinder (1894 – 1983) var en svensk lingvist, under lång tid professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet och expert på uralska språk. Jag införskaffade hans lärobok från 1941, ”Introduktion i språkvetenskapen”, eftersom jag blev nyfiken på honom. Jag ska inte recensera boken utan nöjer mig med att citera de avslutande raderna:
”Möjligheten att genom planmässiga, avsiktliga ingripanden förändra språket äro mycket olika i olika samhällen. Erfarenheterna från Norge, Finland, Estland och Ungern ge vid handen, att möjligheterna att omdana icke endast skriftspråk, utan i andra hand också talspråket, äro nära nog obegränsade, så snart det med omdaningen åsyftade slutmålet har blivit en hjärtesak för folket eller för ett tongivande skikt inom folket. Dessa erfarenheter visa i huru hög grad språkutvecklingen är beroende av sociala faktorer, men de peka samtidigt på ett grundfaktum, som vi aldrig få förlora ur sikte, nämligen att alla samhälleliga institutioner och alla mänskliga verksamhetsformer ytterst gå tillbaka på enskilda människors insatser.”
Språklig fatalism var Björn Collinder främmande.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt. Stemningen var g...
"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"