Nästan hälften av svenskarna plockar emellanåt fram ett korsord för att få en paus från alla världsliga problem, och för att hålla hjärnan i trim. Många utlandssvenskar löser svenska korsord för att hålla sitt modersmål levande. Att korsordslösande är en särskilt kär sysselsättning hos oss märks. Vi skandinaver har satt ord på en del av korsorden i Europa; i till exempel Tyskland kallas bildkorsorden Schwedenrätsel och i Grekland stavro Skandinaviko.

Det första korsordet konstruerades av journalisten Arthur Wynne och publicerades i New York World den 21 december 1913. Wynne skapade en diamantformad ordlek som han kallade för ett ”word-cross”. På den tiden skapade korsordskonstruktören förstås sitt korsord på papper. För Siv Fridman, korsordskonstruktör på Dagens Nyheter, var det länge sedan hon använde rutpapper och penna. Inte oväntat skapar hon sina korsord på datorn och hon tror att de allra flesta korsordskonstruktörer i Sverige arbetar på samma sätt, enligt en intervju i DN (se länk nedan).

Journalisten och författaren Lena Rainer firar 100-årsjubileet med att ge ut en bok om korsord med titeln ”Rätt i krysset”. Rainer har själv närmare 30 års korsordslösande bakom sig. I boken har hon intervjuat kända svenskar, från Kikki Danielsson och Björn Skifs till Maria Wetterstrand och Göran Persson, som berättar om hur och varför de löser korsord.

• Läs artikeln i Dagens Nyheter.
• Läs mer om och beställ Lena Rainers bok hos Ordalaget bokförlag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)