Vetenskapsrådets styrelse

Box 1035

101 38 Stockholm

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 15 november har Vetenskapsrådets styrelse beslutat att successivt avveckla ekonomiska bidrag till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter med start 2015.

Såvitt vi förstår, berörs 31 tidskrifter, som i år erhöll bidrag till en summa av 3,5 miljoner (mindre än en promille av Vetenskapsrådets bidragsbudget). Av titlarna att döma verkar 18 – 19 av dessa tidskrifter ha svenska som publiceringsspråk.

Med tanke på att Vetenskapsrådet är en myndighet, som är statligt finansierad, vill vi erinra om Språklagens bestämmelser:

”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Om svenska språket fortsatt ska kunna fungera som ett samhällsbärande språk för alla domäner, är det nödvändigt att det aktivt används och ständigt utvecklas, även inom det vetenskapliga området. Vetenskapliga tidskrifter på svenska har stor betydelse för att förmedla vetenskapliga rön och resultat till det svenska samhället. Inte minst är de vetenskapliga tidskrifterna speciellt viktiga då dessa skapar arenor eller infrastrukturer för en mer inomvetenskapliga debatt, vilket många gånger lämpligast sker inom det skandinaviska språkområdet.

Svenskspråkiga tidskrifter lämpar sig också särskilt väl för publicering av studier som genomförs verksamhetsnära och i tillämpad form, med syfte att utveckla olika verksamheter, arbetsformer, produkter/tjänster, eller rutiner snarare än ren teoriutveckling. Dessa typer av studier ökar i omfattning och är ofta såpass situationsspecifika eller platsspecifika att de inte är meningsfulla att diskutera inför en global publik. Resultaten är ofta desto mer intressanta för en ”bredare publik” (icke-vetenskaplig),  då de snabbare går att omsätta i praktiken eller i utbildningsorganisationen. Bra exempel på skandinaviska/svenskspråkiga tidskifter som har denna funktion är Vård i Norden, Läkartidningen, Pedagogisk Forskning i Sverige och Statsvetenskaplig Tidsskrift. Men listan kan göras betydligt längre på tidskrifter som idag kan sägas ha denna resultatöverbryggande och innovationsspridande funktion. En funktion som inte minst lyfts fram som särskilt viktig i de två senaste forskningspropositionerna.    

Det är Språkförsvarets uppfattning att humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter på svenska skall särbehandlas positivt. Ämnen som bl.a historia, statsvetenskap och litteraturvetenskap är på ett naturligt sätt bundna till det egna landets språk. Inom olika doktriner utveckals ständigt nya begrepp och definitioner och redan idag tenderar nyare rön att mer sällan än tidigare ges svenska begrepp. Detta gör att svenskan på sikt blir fattigare och mer urholkad, för det som är vetenskapliga begrepp idag tillhör många gånger vardagsspråket i morgon.

Därför yrkar vi på att Vetenskapsrådet river upp sitt beslut avseende de humanistiska och statsvetenskapliga tidskrifter, vilkas huvudsakliga publiceringsspråk är svenska, och hellre förstärker incitamenten för vetenskaplig publicering på svenska.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)