Kristoffer Hultman skrev en C-uppsats, ”Engelska lånord i svenskan Tendenser i ungdomars bruk av engelska lånord”, vid Högskolan i Halmstad ht 2008, ur vilken sammanfattningen återges:

Att engelskan påverkar det svenska språket är ingen hemlighet. Engelskan är idag det helt dominerande långivarspråket och har varit det under hela efterkrigstiden. (44)

Svenskar ”kan” idag i allmänhet engelska då vi utsätts för den mer eller mindre dagligen i form av bl.a TV, musik och internet. På så sätt ökar förståelsen av engelska och en konsekvens av det ser vi i användandet av engelska ord i svenskan, inte bara som beteckningar för nya företeelser, utan även för att skapa nyansskillnader och variera vår vokabulär. Visst berikar lånorden på detta sätt vårt ordförråd, men de bör inte gå in och ersätta redan fullt fungerande svenska ord för samma företeelse i det allmänna språkbruket. Då riskerar svenskan att urholkas istället för att berikas.

De inlånade orden bör också i största möjliga utsträckning anpassas efter de svenska språkstrukturerna. Skulle dessa svenska språkstrukturer istället anpassa sig efterlånorden och det långivande språkets strukturer, kan verkligen frågan om svenskan är hotad av engelskan ställas. Tendenser syns redan i form av den, inom svenskan relativt flitigt använda s-ändelsen. Något som också resultatet av enkätundersökningen visar på.

I resultatet av enkätundersökningen går det också att uppmärksamma bl.a den tveksamhet som framträder vad gäller -ing respektive -ning. Utöver detta visade det sig också ytterst svårt att komma på bra svenska motsvarigheter till de engelska lånorden som var med. Detta framgick inte minst i antalet uteblivna svar och den spridning på alternativ som föreslogs till vissa ord.

Utifrån resultatet går det också att konstatera en sak. De ett år äldre eleverna i årskurs två var, i samtliga tre svarsområden, mer influerade av engelskan. Dessa elever har troligtvis läst och skrivit på engelska ett helt år längre än eleverna i årskurs ett, både i skolan, då engelska är ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan, och på fritiden i form av bl.a TV, musik och internet.

Just dessa och andra medier fungerar som en bro vad gäller de engelska lånordens väg in i svenskan då dem är så pass dominerade av de anglosaxiska kulturströmningarna. Till detta kan tillföras engelskans allt mer utkristalliserade roll som lingua franca i en globaliserad värld.

Det bör hållas i åtanke att svenskan som språk är betydligt stabilare idag än t.ex under lågtyskans stora inverkan under medeltiden. Idag är svenskan genomstandardiserad med en väl förankrad modersmålsundervisning i ett allmänt skolsystem, samt en omfattande och stabil inhemsk skriven texttradition. (45)

Trots detta förlorar svenskan mark till engelskan inom vissa domäner. Exempel på sådana domäner är ekonomi och vetenskap. Resultatet av en sådan domänförlust kan bli att experterna inte är kapabla till att förmedla sin expertkunskap på svenska. (46)

Det kan i sin tur skapa större klyftor mellan den ”bildade eliten” och ”den vanlige arbetaren”. Detta gäller även inom skolans värld då en alltmer utbredd undervisning på engelska i de studieförberedande programmen ökar på de klasskillnader som redan existerar mellan de studie- och yrkesförberedande programmen. Det finns också en risk för att elever på helt engelsktalande program lär in ämneskunskaper på ett mer oprecist sätt då de flesta svenska lärarna inte behärskar engelska på infödd nivå.

(44) Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under
 sjuhundra 
år”, s. 143

(45)  Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under 
sjuhundra 
år”, s. 144

(46)  Einarsson
 Jan,
"Språksociologi", s. 70

(47)  Ibid, s. 70f

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Edward Ulfertz

19 april 2014 20:44

"Just dessa och andra medier fungerar som en bro vad gäller de engelska lånordens väg in i svenskan då dem är så pass dominerade av de anglosaxiska kulturströmningarna."
Skilj på de och dem!
Och detta ska man se på en språksida. Jag är klart besviken!

 

Observatör

19 april 2014 21:02

Skrivfelet får stå för författaren. Vi missade det i samband med korrekturläsningen, men det är också en fråga hur långt man ska gå i fråga om korrekturläsning när man återger ett citat.

 

Harry

5 april 2016 15:12

Har du inget bättre att bli upprörd över? jesus! Och ja, Jesus stavas med ett stort J

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0. Märk väl: Medelbetyget!!     Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med ...

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonar...

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...