Denna text har skrivits av Anders Barke och ligger ute på Älvdalens kommuns webbplats.

Älvdalskan talas idag av uppemot tretusen personer, framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt. Idag betraktas den av många som ett eget nordiskt språk. Detta har följande skäl:

• Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
• Älvdalskan är praktiskt taget oförståelig för svensktalare i allmänhet.
• Älvdalskan har kommit mycket långt i standardiseringsprocessen. Böcker och tidningar på älvdalska ges ut och en anpassad älvdalsk ortografi har skapats.

Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar en s.k kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.

Det som utmärker älvdalskan är dels urgamla drag som finns bevarade, dels en del säregna innovationer. Bland de gamla dragen finns företeelser som har försvunnit i en stor del av eller hela det övriga nordiska språkområdet. Så har språket t.ex nasala vokaler, ett långt bibehållet konsonantsystem (med bl.a w som i engelskans word och ð som i engelskans father), flerkasusböjning och fyra stavelsetyper. Bland innovationerna finns t.ex nya diftonger (ais betyder ’is’ och aus betyder ’hus’), h-bortfall (aus betyder ’hus’), bortfall av l framför vissa konsonanter (mjok betyder ’mjölk’) och metates av wr > rw (rwaiða betyder ’vrida’).

Eftersom älvdalskan har bevarat en rad språkdrag, som inte finns kvar i övriga Norden, såsom nasalvokaler, korta, långa och överlånga stavelser, kan det beskrivas som en levande språkhistoria, en ypperlig ingång till fornnordiskan!

Även om det finns en yngre generation som talar älvdalska, finns språket ännu inte med på skolschemat för älvdalsktalande barn och älvdalskan är allvarligt hotad. Forskningen visar, att för att ett hotat språk ska kunna överleva krävs att språket inte bara finns som ämne på skolschemat, utan också att undervisningen i ett eller flera ämnen sker på språket.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...