Inför sommaren publicerade Språkrådet följande text, som innehåller några varningens ord om vad man kan råka ut för vid alltför flitigt användande av vissa tekniska innovationer.

När sms:andet fått konkurrens av andra mobilaktiviteter har nya skadeord dykt upp, som telefontumme och svepfinger.

För 13 år sedan lanserades ordet sms-tumme som benämning på belastningsskador orsakade av mobiltelefonanvändande. Tillståndet drabbar tummens leder och muskulatur och kännetecknas av smärta omkring tummen och tumroten. Sedan dess har vårt mobiltelefonbeteende förändrats och sms-tumme blivit missvisande.

Den senaste i raden av teknikrelaterade folksjukdomar är i stället telefontumme. Ordet täcker in belastningsskador orsakade av all typ av telefonanvändande – inte bara sms:ande. Messandet består visserligen, men det dominerar inte längre vår telefontid – vi svajpar (sveper med fingret på en pekskärm), lajkar (gillar något i sociala medier), twittrar, tvittrar eller tweetar(gör inlägg på mikrobloggen Twitter), tindrar (använder dejtingappen Tinder) och så vidare. Nyorden är många.

Även andra fingrar kan drabbas av belastningsskador till följd av mobiltelefonanvändande – i synnerhet lillfingret, som ibland används för att hålla telefonen uppe medan handens tumme svajpar över skärmen. Telefonens tyngd belastar då lillfingret och gör telefonlillfinger till en tänkbar efterföljare till telefontumme.

Jämte det sedan decennier etablerade musarm (belastningsskada av arbete med datormus) florerar i dag också andra skadeord, som paddnacke och mobilnacke (värk i nacke och skuldror när man använder surfplatta eller mobil), skärmögon (överbelastning av ögonmusklerna vid skärmläsning), laptopknä (värmeutslag på låren när man har datorn i knät), svepfinger (ömmande förhårdnad eller blåsa på pekfingret efter många svepningar över skärmen) och klickarmbåge (inflammation i armbågarnas muskelfästen på grund av repetitivt klick- och datorarbete).

Språkrådet uppmanar alla att ta det lugnt med mobilen och surfplattan i sommar!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...