Ett tiotal språkvetare från Norden har ansökt hos SIL/Ethnologue om att älvdalska ska få en egen internationell språkkod. Deras ansökan finns här.

I motiveringen heter det:

“The language is today part of Swedish ISO 639-3: SWE Övdalian differs from the other Nordic languages (and dialects) at all linguistic levels: phonetically, phonologically, morphologically, syntactically, and in the vocabulary, in a systematic way, i.e the Övdalian language system is different from that of Swedish or Norwegian. This means e.g that it is not only a question of understanding or not understanding each other, but of deep systematic differences.

Chapter 2 in “Word Order in Övdalian” Garbacz (2010) and chapter 2 in “Studies in Övdalian Morphology and Syntax”. He says: The dialects spoken in Dalecarlia are known for their special status among the Swedish dialects in general. Wessén (1935: 30) states that both western and upper Dalecarlia dialects hold a unique position among the whole group of 28 Sveamål-dialects.9 This is so because Övdalian is mutually incomprehensible to its closest standard relatives, Swedish, Norwegian and Danish. Also, speakers of some other dialects of Dalecarlia have serious difficulties when they try to communicate with speakers of Övdalian using their local dialects. This situation is due to the fact that there are differences between Övdalian and both mainland Scandinavian and the other Dalecarlian dialects on every linguistic level: phonetics, phonology, morphology, syntax and vocabulary. Having applied the Swadesh test to Övdalian, Swedish and Icelandic, Dahl (2005: 10) claims that Övdalian is approximately as distant from spoken standard Swedish as Swedish is from spoken Icelandic. However, Övdalian is closer to Swedish than spoken English is (ibid.). Speakers of Övdalian are usually bilingual in both Övdalian and Standard Swedish. As late as the second half of the 19th century though, one could still encounter people living in Älvdalen, mostly older women, who could understand Swedish only with some difficulty, and who could hardly produce a single sentence in any language other than Övdalian (Levander 1925: 29). From Garbacz, p.25-26 Bentzen, Rosenkvist & Johannessen (2015) gives a more comprehensive overview.” (1)

Förstearkivarien på Institutet för Språk och folkminnen, Anna Westerberg, hävdar i en kommentar till SIL/Ethnologue att älvdalskan inte ska få en egen språkkod, eftersom det ju är en dialekt. Både Henrik Rosenkvist och Gus Kroonen, två undertecknare av den aktuella ansökningen, har replikerat.

Observatör

1) Språket ingår idag i Swedish ISO 639-3: SWE Övdalian (älvdalska) skiljer sig från andra nordiska språk (och dialekter) på alla språkliga nivåer: fonetiskt, fonologiskt, morfologiskt, syntaktiskt och ifråga om vokabulären på ett systematiskt sätt, d.v.s det älvdalska språksystemet är olikt svenskans och norskans. Detta betyder exempelvis att det inte bara är en fråga om att förstå eller inte förstå varandra utan om djupgående systematiska skillnader.

Kapitel 2 i “Word Order in Övdalian” Garbacz (2010) och kapitel 2 i “Studies in Övdalian Morphology and Syntax”. Han säger: De dialekter som talas i Dalarna är kända för sin speciella ställning bland svenska dialekter i allmänhet. Wessén (1935: 30) hävdar att både de västra och övre dalmålen intar en unik ställning inom hela gruppen av 28 sveamål.  Det är så eftersom älvdalska är ömsesidigt oförståeligt med dess närmaste standardiserade släktingar, svenska, norska och danska. Dessutom har talare av en del andra dalmål stora svårigheter när de försöker kommunicera med talare av älvdalska som använder sin egen dialekt. Denna situation beror på att det finns skillnader mellan älvdalska och både fastlandsskandinaviska dialekter och andra dalmål på varje lingvistisk nivå: fonetik, fonologi, morfologi, syntax och ordförråd. Efter att ha tillämpat Swadesh-testen på älvdalska, svenska och isländska, konstaterade Dahl (2005: 10) att älvdalska befinner sig ungefär lika långt från talad rikssvenska som från talad isländska.

Emellertid står älvdalska närmare svenskan än talad engelska (ibid.). Talare av älvdalska är vanligtvis tvåspråkiga i både älvdalska och rikssvenska. Så sent som under andra halvan av 1800-talet, kunde man fortfarande träffa på älvdalingar, mestadels äldre kvinnor, som bara kunde förstå svenska med viss svårighet, och som nätt och jämt kunde uttrycka en enda mening på något annat språk än älvdalska (Levander 1925: 29). Från Garbacz, p.25-26 Bentzen, Rosenkvist & Johannessen (2015) ger en mer omfattande översikt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Henrik Rosenkvist

5 oktober 2015 14:14

Henrik Rosenkvist heter jag, inte Hans.

Nätverket Språkförsvaret

5 oktober 2015 16:08

Kommer att rättas till.

 

Rolf

6 oktober 2015 12:35

"Förstearkivarien på Institutet för Språk och folkminnen, Anna Westerberg, hävdar [...] Både Henrik Rosenkvist och Gus Kroonen, två undertecknare av den aktuella ansökningen, har replikerat."

Går det att läsa repliken?

Nätverket Språkförsvaret

6 oktober 2015 19:41

Deras repliker finns utlagda i "Senaste uppdateringar" - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=30 - från den 4/10. Du kan dessutom hitta en hel del dokument om älvdalskan i sektionen "Minoritetsspråk" - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=400 - på samma webbplats.

Observatör

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...