I en ledare i förrgår tar Dagens Nyheter upp frågan om den nordiska språkliga, kulturella och historiska gemenskapen. Detta föranleddes av den uppståndelse som en intervju med en finländsk juniorishockeyspelare av en Aftonbladetjournalist efter VM-guldet hade väckt. Intervjun genomfördes helt och hållet på svenska. Journalisten ställde bland annat frågan: ”Har dina föräldrar bott i Sverige?”. Många, särskilt i Svenskfinland, uppfattade att journalisten inte kände till att det sedan gammalt finns en svenskspråkig minoritet i Finland. Själv menar dock journalisten att han ställde frågan i pedagogiskt syfte i vetskap om att många svenskar inte känner till att svenska är det andra nationalspråket i Finland. I efterhand diskuterades på Svenska Yles webbplats varför så många rikssvenskar inte känner till den finlandssvenska minoriteten; historikerna Dick Harrison  och Henrik Meinander  intervjuades. Språkförsvaret har däremot följt den finlandssvenska språkdebatten sedan nätverkets bildande 2005.

Dagens Nyheters ledare, ”Gör slut på grannfejden”, vidgar perspektivet något:

”Att de nordiska länderna glider isär beror väl framförallt på en allmän globalisering, där vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen på bekostnad av den nordeuropeiska. En orsak  finns förmodligen också i invandringen, där nya nordbor kanske inte alls förstår vad de skulle ha gemensamt med de länder som råkar lägga intill.

Skolan har ett stort ansvar. Tidigare läste svenska skolbarn inte bara mer historia, det fanns också en tonvikt på Nordens geografi och inte minst dess språk. Vad gäller det sistnämnda  märks en klar skillnad på bara ett par generationer. Det var inte länge sedan som svenskar, norrmän och danskar kunde tala ganska obehindrat med varandra på en sorts skandinavisk. Hos dagens unga är det mer regel än undantag att gripa till engelskan.”

Globaliseringen, som har understött den angloamerikanska kulturens och engelskans frammarsch, är naturligtvis en förklaring. Men globalisering är inget mystiskt fenomen; den är framförallt ett uttryck för kommunikationernas snabba utveckling efter andra världskriget. Det gäller flyget, telekommunikationerna i allmänhet, satellit-tv och internet i synnerhet. Detta har gynnat det språk, som har talats i den hittills starkaste supermakten. Engelskan är internets och datavärldens huvudspråk; engelskan har också en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam. Det är inte fråga om att ”vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen” nuförtiden: vilka ”vi” förresten? Dessutom har det Sveriges EU-inträde, liksom Danmarks och Finlands, delvis ersatt intresset för de nordiska grannländerna till förmån för den europeiska scenen, där engelskans ställning paradoxalt stärkts genom utvidgningen.

Särskilt Dick Harrison pekar i den nämnda intervjun på skolans roll vad gäller kunskaperna om Finlands historia. Historieämnet i svensk skola har successivt urlakats. På den punkten har han rätt. Sak samma med undervisningen i svenskämnet. Redan 2008 antog Språkförsvarets dåvarande ledning ett uttalande, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen”, som föreslog en rad åtgärder för att stärka grannspråksundervisningen och därmed den nordiska språkgemenskapen.  En bestämd utveckling är inte alls ödesbunden; den kan styras, regleras och påverkas förutsatt att stasmakterna försöker analysera och förutse utvecklingen.

För övrigt att är det naturligtvis inte så att norska och svenska ungdomar behöver tillgripa engelska för att kommunicera med varandra. Problemet finns framförallt mellan svenska och danska ungdomar, eftersom danskt och svenskt talspråk glidit isär. Men problemet är inte större än att vederbörande efter kortare tid på plats kan förstå danska eller svenska utan att överhuvudtaget ha bedrivit några reguljära studier.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...