Alla inlägg under maj 2017

(Denna text ärhämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket. 


 

Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av praktiska göromål lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.


Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. Sverige var först i världen med att inrätta en professur i teckenspråk. Det skedde 1991. Idag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.


Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet.


Läs mer


Minoritetsspråk: Svenskt teckenspråk


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


  

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 maj 2017 14:33

I norra Dalarna, vid Österdalälven, ligger Älvdalen. I flera hundra år blomstrade älvdalskan fritt här, men sedan mitten av 1900-talet har antalet talare ständigt minskat. Hör ett gäng som kämpar för språkets överlevnad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 maj 2017 09:33


 

I radioprogrammet ”Själens språk – får du prata som du vill?” som sändes igår första maj, tas frågan om mindre språk kontra större upp ur en mängd olika aspekter. I en sekvens intervjuas Sara Ljungkvist, lektor på Högskolan i Gävle, som studerar svenskans status i Baltikum. Hon konstaterar att det finns en stor nyfikenhet och vilja att närma sig svenska språket i de baltiska länderna, och framför allt i Estland. Fler vill lära sig svenska än det finns utbildningsplatser på universitetet och Sara Ljungkvist och hennes kolleger har utformat ett läromedel i svenska för balter. Ett annat exempel är att det i Tallinn finns turistguidningar på svenska och restauranger med svenska menyer.


Orsaken till att svenskan värderas så pass högt är historiska. Det finns ju band till Sverige längre bak i tiden, och efter Sovjettiden uppstod en längtan tillbaka till den svenska tiden. Estland har haft en svenskspråkig befolkning som under andra världskriget i stor utsträckning flydde till Sverige, men efter Sovjetunionens fall har många flyttat tillbaka. Nu finns det ca 30.000 ester som har svenska som andraspråk och ytterligare andra som läser svenska som främmande språk.


Att stödja det baltiska intresset för svenska språket gör att Norden kan stå ganska starkt i regionen, i förhållande till resten av Europa, menar Sara Ljungkvis. I det nordisk–baltiska affärslivet används svenska mer än man kanske tror, säger hon, och berättar att folk förstår varandra på ”skandinaviska”, och även om det officiella affärsmötet sker på engelska så övergår man till att tala respektive skandinaviskt språk med varandra, alltså svenska, norska eller danska.


I ”Själens språk” finns även många andra intressanta inslag. Några av svenskans minoritetsspråk diskuteras, liksom hur svenskans framtid ser ut i en globaliserad värld. Det finns även ett avsnitt om hur språksituationen ser ut i några afrikanska länder. Programmet kan höras här.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 maj 2017 08:00

Peter Kadhammar, kolumnist på Aftonbladet, har intervjuat en regionchef för ett rekryteringsföretag, som ser en ökande tendens bland unga att undvika att skriva:


”Lisa Schuman sitter i ett ljust sammanträdesrum i Solna. Hon är regionchef för Storesupport, ett företag som förser handeln med springvikarier och extrapersonal. Schuman har arbetat i decennier med personalfrågor i detaljhandeln. Hon har märkt något nytt.


Många kan inte skriva i dagens läge, säger hon.”

 

”Därför har vi börjat med videorekrytering, säger Schuman. Många är inte bekväma med att skriva. Förmågan att författa en meritlista har sjunkit. Så vi ger dem möjlighet att spela in en video och presentera sig. Hälften av de som söker arbete i butik spelar in en video.”


”Många unga säger: varför ska jag skriva en meritlista? Jag kan komma upp och presentera mig. Grundstrukturen i samhället, hur man beter sig, har förändrats, säger Lisa Schuman.”


Nu tror jag i och för sig att detta är en aning överdrivet. Man måste betänka att det är mycket tidseffektivt att hämta information från en skriven text i stället för att lyssna till den. Dessutom arbetar butikspersonal vanligtvis inte med det skrivna ordet utan just med muntlig kommunikation.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 maj 2017 10:33

Ett svenskt företag, Gavagai AB, som startats av forskare från KTH i Stockholm, som sysslar med språkanalys, kommer att ge sig i kast med att avslöja delfinernas kommunikationssystem. Företaget kommer att försöka skapa en delfinspråkordbok genom att registrera ljuden hos delfinerna i Kolmården.


Jussi Karlgren, ansvarig för projektet, säger “Vi vet att delfiner har ett komplext kommunikationssystem, men vi vet fortfarande inte vad de talar om. ”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se