Idag berättade SVT Västernorrland om hur elever på den humanistiska linjen grep in i språkvårdande syfte:

”På torsdagen ska Härnösands gymnasium återinvigas efter ombyggnationer och renovering. I samband med förberedelserna för det upptäckte elever och lärare att skolan skulle mista ett s.

I kommunens information om återinvigningen av Härnösands gymnasium stod Härnösand gymnasium. Stadsnamnet hade helt plötsligt förlorat sitt genitiv-s. Det gillades inte av eleverna på den humanistiska linjen i årskurs två.

– Vi startade en namninsamling, för vi kan inte stå bakom det här. Det är inkorrekt. Man måste ha med genitiv-s:et på slutet, annars är det grammatiskt fel, säger Saga Byström.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har nästan blivit inflation i doktorstitlar när det gäller älvdalska språket. I varje fall om man jämför med andra liknande språk eller dialekter i landet. David Karlander från Stockholms universitet blev nyligen den femte filosofie doktorn som skrivit sin avhandling om älvdalska.

Intresset för det säregna språket älvdalska, som talas i Älvdalen, Norra Dalarna började på nationalromantikens tid i Sverige, i början av förra århundradet, bland forskarna i Uppsala och andra universitetsstäder. 1909 skrev Lars Levander sin doktorsavhandling om detta unika språk. Under 40 års tid ägnade han sedan älvdalskan större delen av sitt intresse och skrev mängder med vetenskapligt material om språket i Norra Dalarna.

Intresset för språket spred sig, men det skulle dröja ända till 1956 innan nästa doktor promoverades – Stig Björklund. Sen dröjde det ytterligare drygt 50 år tills polacken Piotr Garbacz doktorerade 2010 och hans landsmaninna Dorota Merlerska året därefter. Men nu har alltså David Karlander, 30 år, efter omkring fem års doktorandstudier disputerat i tvåspråkighet vid Stockholms universitet för någon månad sedan.

Davids avhandling heter ”Authentic Language”, ungefär ”ett äkta språk. ” Den handlar om älvdalska, eller snarare om människor som på olika sätt engagerat sig i eller intresserat sig för älvdalskan.

- I Älvdalen finns, som bekant en av Sveriges största språkföreningar – Ulum dalska – och språket har rätt så nyligen börjat få stöd av kommunen.

-Men det är inte bara älvdalingarna själva som har varit engagerade i älvdalskans dåtid, nutid och framtid, utan också forskare, politiker, tjänstemän och journalister.

-Bredden, omfattningen och ihärdigheten på engagemanget för älvdalska får sägas vara unikt. Språkvetenskapliga studier av älvdalska är närmast en egen forskningsinriktning. Inget annat lokalspråk har fått lika mycket uppmärksamhet bland forskarna som älvdalskan. Det finns inget annat lokalspråk som i Sverige föranlett så många riksdagsmotioner och antagligen också så mycket debatt som just älvdalskan och dess språkpolitiska status, säger David Karlander.

I sin avhandling presenterar han fyra delstudier av de första hundra åren av engagemang för älvdalskan. En delstudie handlar om Lars Levanders (1883–1950) arbete med att dokumentera älvdalskan och en annan handlar om hur älvdalingar själva kommit att använda sig av Levanders material.

– Levander arbetade med älvdalskan i över 40 år. Han var enormt produktiv men många av hans arbeten var länge svåra att få tag på eller svåra att läsa för den som inte var specialist. Bengt Åkerbergs grammatik är en utbyggd och läsarvänlig uppdatering av Levanders skiss över ”älvdalsmålet i Dalarna”. Åkerbergs grammatik hade inte kommit till utan Ulum dalskas och Besparingsskogens stöd. Det är hoppingivande att ett sådant viktigt och avancerat arbete har gjorts av älvdalingarna själva.

De andra två delstudierna handlar om språkpolitik. Den ena går igenom den språkpolitiska debatten om språkstatus och den andra behandlar striden om älvdalska vägnamn i Älvdalen.

Att älvdalskan fått så mycket uppmärksamhet beror inte bara på att den är särpräglad, utan också på allt stöd den fått från forskare, journalister, politiker och, viktigast av allt, från älvdalingarna själva. Älvdalskans framtid vilar till stor del på att detta engagemang fortsätter.

Den nye doktorn kommer att berätta om sin avhandling vid ett besök i Älvdalen någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid.

Text och foto: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)