Nätdagboken har tidigare publicerat rapporter från Språkförvarets insatser under Almedalsveckan, men vi har faktiskt missat att länka till en oberoende rapport från Mikael Strömberg, skribent på Aftonbladet. Han skriver bland annat om Språkförsvarets seminarium ”Hur mår svenska språket?”:

”Efter några seminarier i ämnet blir det uppenbart att språket och politiken drar åt olika håll. Å ena sidan vill de flesta partier införa svensk språkplikt för nysvenskar. Å andra sidan vill samtliga partier utom SD att språkinternationaliseringen ska genomsyra all högre utbildning.

I mina öron låter det som om svenska språkets framtid är osäker. ”

På den här punkten måste Mikael Strömberg ha hört fel. SD skiljer sig inte från de övriga riksdagspartierna vad gäller ”språkinternationaliseringen”. Det framkom inte alls under debatten.  I ett svar från Ludvig Aspling, Sverigedemokraterna, som är politisk sakkunnig för Jimmie Åkesson, på ett brev från ett antal medlemmar i Språkförsvaret skriver för övrigt denne:

”Anledningen till engelskans frammarsch i Sverige är, enligt oss egentligen inte politiskt, utan beror att engelskan är dagens lingua franca. Det är inget politiskt beslut som ligger bakom världsutvecklingen. Även om vi i princip håller med er invändning, exempelvis vad gäller skyltarna på Arlanda, så är samhällsutvecklingen i stort med större inslag av engelska, inget vi kan ändra…”

Men engelskans frammarsch är i allra högsta grad ekonomiskt och politiskt betingad, summan av en rad ekonomiska och politiska beslut, som har burits upp först av Storbritannien med världens största kolonialvälde och efter andra världskriget av USA:s dominans. Denna dominans håller idag på att brytas av Kina, men det kommer att dröja innan detta får språkliga konsekvenser. Dessutom kan vilket som helst land anta språklagar och olika språkpolitiska regleringar. Att på påstå att engelskans frammarsch är oundviklig är vulgärdeterminism. Ett språk sprids aldrig av sig självt, beroende på några inneboende egenskaper.

”De skolor som undervisar på engelska till viss del, Engelska skolan  t.ex följer lagen som den ser ut idag.”

Javisst följer de lagen. Men är det en rimlig lag, som tillåter ett skattefinansierat språkbyte (skolpengen)? Sverige är unikt i detta avseende.

”Att begränsa användningen av engelska i samhället generellt, till exempel inom marknadsföring inom det allmänna rummet, skulle bli mycket svårt med tanke på vår starka tro på yttrandefriheten  och är inget vi har några konkreta förslag på idag.”

Under alla förhållanden kan engelskans frammarsch bromsas inom den offentliga sektorn, särskilt om språklagens räckvidd utvidgas. Tack vare JO-anmälningar från bland annat Språkförsvaret har rätten till att skriva forskningsansökningar och anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan garanterats. Det är Luftfartsverket som har beslutat att ett antal svenska flygplatser numera ska heta Airport och ett stort antal myndigheter gick nyligen samman i ett projekt med namnet ”Hack for Sweden”. Den nya Myndigheten för digital utveckling förkortas inte MDF utan DIGG (efter digital governance). Detta har inte varit ödesbestämt på något sätt.

I Språkförsvarets förslag till språklag 2006 gick vi betydligt längre än den språklag som så småningom antogs 2009:

”4 §

Lagens tillämpningsområde

1. Denna lag är tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs (vår fetstil).

2. Särskilda föreskrifter bör utarbetas om språkanvändningen i privata företag, organisationer, institutioner, påverkar berättigade intressen hos allmänheten.”

Det finns redan en språklag, nämligen den katalanska, som har angett en liknande räckvidd.

Men ingenting hindrar att man bedriver opinionsbildning mot engelskans frammarsch inom marknadsföring, eller hur? Det kan även politiska partier göra.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Sunt förnuft

17 juli 2018 16:01

Såväl språklagen som skollagen måste skärpas rejält och mer fokusera även på skyldigheter. Kännbara viten ska utdelas om lagarna ej följs.

All offentlig skyltning i Sverige ska vara på svenska, om behov anses föreligga med utländsk benämning under eller efter den svenska benämningen.

Så sker till och med i engelsktalande länder, där flera språk är officiella. På såväl Irland som i Wales är skyltarna tvåspråkiga, oftast med iriskan/walesiskan först.

Finland har ett liknande system men där gällande svenska och finska samt beroende på den språkliga befolkningssammsmansättningen på aktuell ort.

Offentligt finansierad undervisning i Sverige ska ske på svenska, språkämnena undantagna.

Skolor som önskar erbjuda undervisning på främmande språk, ska åläggas att ta ut terminsavgift.

 

zc

18 juli 2018 19:19

Håller helt med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...