Den frågan ställde signaturen Viviann i en insändare till Expressen/Kvp/GT den 15 augusti:

"Varför kan vi inte längre använda svenskan? Vad är det för fel på språket? Detta riktar jag till affärerna som mer och mer övergår till engelskan i sin skyltning och hänvisningar. Förklaringen som jag får är att de är internationella. Vad då internationella, vad menar de med det? Vi är ju i Sverige där också de som flyttar hit får lära sig språket. Är detta då onödigt eftersom svenskan inte ska användas?"

Hon fortsätter:

"Nu när också personalen i affärerna också prtar enbart engelska då har det gått för långt. Fick också veta att det endast var engelsktalande personal i en simhall. Vi måste tänka på våra gamla som inte fått lära sig språket och heller inte haft möjligheten. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring på varför det blivitt så här. Är det någon sopm vet? Kanske någon i loedningen i dessa affärer. Det skulle vara väldigt intressant att få en förklaring. Men jag inte om det kan finnas en som man kan godta.

Och avslutningsvis:

"Vi är och bor i Sverige där språket är svenska. Men det är kanske i framtiden ett minne blott".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skribenten Henrik menade naturligtvis inte att man överhuvudtaget inte ska tala engelska utan att skandinaver, d.v.s danskar, norrmän och svenskar borde tala sina egna språk med varandra:

”Då jag häromdagen åkt tåg från Malmö till Stockholm hörde jag en dam tala engelska med ett danskt par, och frågade varför de talade engelska.

Det är beklämmande att det finns skandinaver som talar engelska med varandra. Danska, norska och svenska är trots allt till cirka 90 procent samma språk, så man ska verkligen inte behöva kommunicera på engelska.

Då jag talar med danskar talar jag främst danska eller en blandning av svenska och danska. Vi skandinaver borde hålla ihop och värna om våra relationer, då ska man verkligfen inte tala engelska.”

Insändaren publicerades i Metro den 13/8 2018.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kraftpojkarna heter ett företag, som också betecknar sig som Skandinaviens Konsultativa Solgrossist. Man behöver inte bygga ett företagsnamn på engelska eller svengelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Google introducerade sin rösttjänst Google Assistent i Sverige idag. Den kan även svara på direkta frågor. Vi citerar från Dagens Media:

”När Dagens Media exempelvis frågar Google Assistent 'vad tycker du om jantelagen?', blir svaret:
’Jag vill gärna ge dig svar men jag vill inte verka som att jag tror att jag är något’. ”

Jantelagen är som bekant inte svensk. Den formulerades av den dansk-norske författaren Aksel Sandemose, som växte upp i den danska småstaden Nykøbing Mors. Men Jantelagen antas även tillämpas i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stockholms läns landsting har initierat ett projekt ”Stop Caries Stockholm”. Det är naturligtvis lovvärt, men varför måste projektet ha ett engelskt namn? Webbplatsen i övrigt innehåller bara text på svenska. Landstinget tillhör dessutom det allmänna och är ingen privat aktör. Därför borde landstinget följa andan i språklagen.

Tillför engelskan något mervärde i detta sammanhang? Säger ett engelskt projektnamn mer än ett svenskt?  

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättar:

”När Marie Palmgren skulle hämta ut ett paket som var adresserat till hunden Chaya häpnade hon när hon fick höra att hunden var tvungen att skriva under avin – och legitimera sig.

En familjevän till Marie Palmgren som bor i England ville överraska Marie och hennes hund Chaya och skickade ett paket – som var adresserat till Chaya.

Så när avin från Postnord kom stod det Chaya Palmgren skrivet på den. Marie som inte vågade fylla i avin tog med den till utlämningsstället i Sollentuna för att fråga hur hon skulle gå till väga.

– Då sa de att Chaya måste skriva under och visa legitimation. Jag sa att det inte gick då hon är en hund och fick som svar att ”det är så man måste göra”.

Även om Chaya inte har legitimation kom Marie att tänka på att hon hade ett registreringsbevis från Jordbruksverket som bland annat visar hundens id-nummer. Så hon hämtade beviset samt Chaya och begav sig tillbaka.”

Det löste sig till slut tack vare att Chaya lämnade ett tassavtryck – läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ordet troll förekommer i många orts- och naturnamn, och detta inte utan orsak, skriver Institutet för språk och folkminnen:

”Nu när de ljusa sommarnätterna är på upphällningen och mörkret börjar återvända är det lätt att få för sig att man ser något mystiskt röra sig i skymningen. För inte allt för länge sedan var trollen en verklighet för många i vårt avlånga land och det har skapats många namn och historier kring platser tack vare trollen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)