Till utbildningsminister Anna Ekström                        8 april 2019

Språkförsvarets styrelse är mycket bekymrad över att staten i sina förordningar har gett olika aktörer alltför stor frihet att bedriva undervisning på andra språk, i synnerhet engelskan, så att svenskan på sikt är hotad som samhällsbärande språk. Om inte svenskan i skolan värderas högre än idag som ett gemensamt språk, blir det mycket svårt att motivera det som samhällsbärande språk i framtiden, menar vi. Detta sker då i strid mot Språklagen från 2009 (SFS 2009:600), där svenska tydligt framhävs som landets gemensamma och samhällsbärande språk. Frågan är så väsentlig för skolan och samhället att vi önskar ett möte med Utbildningsministern om dessa frågor, så snart tillfälle ges.

Användningen av engelska har ökat kraftigt det senaste decenniet som en följd av internationaliseringen och globaliseringen. En förenklad engelska har vuxit fram, som ibland kallas ”globish”, utan nyanser men för enkel kommunikation mellan människor som inte har ett annat gemensamt språk. Det som blir lidande av detta är det avancerade språket, där det viktiga nyansordförrådet finns. Och det avancerade språket i Sverige, för den gemensamma och komplicerade problemlösningen, måste vara svenska, och den behöver tränas gemensamt i skolan.

Förutsättningarna för engelskspråkiga skolor i Sverige (och andra språk) är i nuläget för generösa och oreflekterade: en grundskola får ha upp till 50 % engelska enligt dagens skolförordningar (SFS 2003:459), ett gymnasium upp till nästan 90 % (d.v.s. allt utom svenskämnet). Detta gällde då försöksverksamhet, som aldrig utvärderats. Det är inte i Språklagens mening det allmännas, språk och det samhällsbärande språk. Som exempel har friskolekoncernen Internationella engelska skolan med många grundskolor genomgående betonat engelska på sina grund- och gymnasieskolor. Man kan t.o.m säga att skolkoncernen har detta som affärsidé, då man på sin nätsida bl.a skriver hur målet är att eleverna skall behärska engelskan med ”total inner security” (direkt citat). Hur är det då med målsättningen för svenskan? Kan den då få stå tillbaka? Det är ofrånkomligt att det uppstår förvirring om vilket språk som skall fördjupas mest i skolan. Vi menar att berörda skolförordningar måste harmonieras med Språklagens skrivning om svenskan som det allmännas gemensamma språk.

En annan fråga som inställer sig är: Är det verkligen lämpligt att använda så frikostigt med skattepengar/elevpeng på skolor där svenskan har en andrarangsplats?

Som vi ser det leder engelskspråkiga grund- och gymnasieskolor till allvarliga följder för väldigt många elever i Sverige. För det första uppstår en förvirring hos unga människor om vad som är huvudspråket och det viktigaste språket i Sverige för deras framtid. För det andra att kunskap riskerar att gå förlorad p.g.a att en mer ytlig förståelse blir vanligare när viktiga språkliga redskap inte tränas upp som de ska i skolan. Sedan flera år visar undersökningar att ungdomars nyansordförråd och ordförståelse stadigt minskat, vilket också många lärare kan vittna om. Detta har naturligtvis många orsaker, men en är splittringen och konkurrensen om tid mellan svenskan och andra språk.

Vi inom nätverket Språkförsvaret var aktiva i diskussionen om en svensk språklag år 2008-09, där vi skrev följande remissförslag om svenskans omfattning i skolan (citat):

”Undervisningstiden på annat språk än svenska inom offentligt finansierad grund- och gymnasieskola får ej överstiga en tredjedel av den totala undervisningstiden (med undantag för rena språkämnen). Skolor med undervisningstid på ett annat språk (med undantag för rena språkämnen) skall med en språkplan visa hur ämnesvokabulären på svenska tillgodoses och upprätthålls, både som samhällsbärande språk och individuellt för eleverna på skolan.”

Språkförsvaret menar också att svenskundervisningen måste stärkas som en följd av den generella nedgången i ordförståelse och språkförmåga bland elever som konstaterats.

”I gymnasieskolan skall två betyg sättas i svenska, nämligen i muntlig / skriftlig framställning och litteraturkunskap, för att markera ämnets karaktär av bildningsämne och svenskans ställning som det gemensamma språket för landet.”

Sammanfattningsvis menar vi: Elever i svensk skola får inte skolas in i ett annat gemensamt språk före svenskan, vare sig det är engelska eller något annat, så att dessa riskerar en svag svenska. Detta måste uppmärksammas och regleras i skolan betydligt mer än i dagens vaga förordningar. Mycket tydligare krav på språkplaner för skolor med förstärkt engelska måste krävas och följas upp. Utbildningsministern måste ta initiativ och Utbildningsutskottet arbeta fram skärpta formuleringar i berörda förordningar, för att svenskan skall leva vidare hos unga på en samhällsbärande, avancerad nivå.

Språkförsvarets styrelse önskar ett möte med Utbildningsministern, där vi kan få vidareutveckla vår oro för svenskans ställning i svensk skola, och som gemensamt samhällsbärande språk.

Språkförsvarets styrelse gm

ordförande Per-Åke Lindblom, Spånga kyrkväg 616, 163 62 Spånga, Tel: 08 - 760 23 02

www.språkförsvaret.se

Arne Rubensson, Årsta                                                  Kajsa Pehrsson, Huddinge                      

Olle Käll, Gävle                                                             Christer Jansson, Hässelby                     

Christina Johansson, Stockholm                                   Per-Owe Albinsson, Täby 

Lars Fredriksson, Åkersberga

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Christina Johansson

19 april 2019 12:49

Det är bedrövligt och oroväckande att en medarbetare till utbildningsminister Anna Ekström redan har svarat via telefon och berättat att Anna Ekström inte har tid att träffa Språkförsvaret, inte ens till hösten.

 

Christina Johansson

19 april 2019 13:58

Jag kan inte tänka mig något viktigare för skolan i Sverige än denna ödesfråga. Det är märkligt att utbildningsminister Anna Ekström inte högprioriterar den.

 

Ulf Parde

20 april 2019 10:38

Fruktansvärt arrogant av regeringen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...