Direktlänk till inlägg 20 maj 2020
Visst ändrar sig alla språk över tid. Betydelsen av ord förändras liksom de grammatiska reglerna. På senare år har tyvärr ord råkat få ny betydelse, grammatiska regler anses onödiga, uttryck ges ny innebörd i en snabb takt.
Om ”de” och ”dem” skulle anses kunna ersättas av ”dom” glömmer man att ”de” och ”dom” ger skillnad i betydelse. ”Åt de?” och ”Åt dem?” betyder helt olika saker. Det första är en fråga om några personer eller djur verkligen åt den mat som de fick medan det andra betyder om man gav någon sak till just dessa.
Även om få har träffat någon ”brun hårig sjuk sköterska” skulle man ju kunna ha mött en ”brunhårig sjuk sköterska” fast den som skrev om vad som hänt kunde ha blivit behandlad av en helt frisk brunhårig sjuksköterska. Särskrivning ändrar inte sällan betydelsen i svenskan.
I tidningarna den här veckan skrevs om att en man ”gått bärsärk”. Man kan gå vilse, man kan gå ut, gå varsamt men vad gå bärsärk betyder vet inte jag. Fast jag gissar att man menade att någon gått bärsärkagång.
Små felstavningar kan ge en mening helt annan innebörd än vad skrivaren avsåg. Orden ”bredd” och ”brädd” betyder helt olika saker. Till och med på Språkrådets hemsida har jag sett att man inte vet skillnaden. En text blir svårläst även om ett felstavat ord inte medför en betydelseändring.
Många språkliga brister idag visar att talaren eller skrivaren saknar språkkunskap. Vad man avsåg att säga kan bli otydligt, till och med tvetydigt när det inte blir rent nonsens. Brister i rättsstavning och elementär grammatik kan innebära att man inte får ett arbete som man sökt. Ett vårdat språk är nödvändigt i många sammanhang.
Plurarformer på verb försvann sakta för 100 år sedan. Ändelsen ”-ne” för vissa ord i bestämd form pluralis blev ”-na” ungefär samtidigt. Men att på grund av rena kunskapsbrister tillåta märkligheter som innebär att språket mister möjligheter till att uttrycka sig klart med användning av betydelseskiljande regelverk inklusive rättstavning, finner jag sorgligt. Lika sorgligt är, att det är svårt att få upp läshastigheten när man möter felstavade ord och grammatiska fel. Läsglädjen försvinner med språkliga fel i en text.
Annika
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång Jonna Jinton - Vargasången Söndagens svenskspråkiga dikt Varulven Jungfrun hon skulle sig åt stugan gå Linden darrar i lunden Så tog hon den vägen åt skogen blå Ty hon var vid älskogen bunde...
Citatet är hämtat från artikeln ”Den svenska skolmarknaden – ett paradis för vinstdrivande koncerner” på tankesmedjan Balans: "Den norskägda koncernen Norlandia driver 71 förskolor i Sverige och den tillika norska koncernen D...
2021-01-06 ”Hej! Gunnarsons Specialkonditori är ett mycket trevligt konditori med många delikatesser i kak- och brödväg. Därför smärtar det mig att ni skriver om Garbos tårar på engelska trots att Sveriges officiella språk är svensk...
Dibber fick ju sitt tillstånd indraget i Sollentuna och tvingas undervisa på svenska (tills vidare). Nu har Dibber förvärvat Ältahöjdens skola i Nacka och bytt namn på den till Dibber International School Nacka och verkar ha fått tillstånd att underv...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"