Visst ändrar sig alla språk över tid. Betydelsen av ord förändras liksom de grammatiska reglerna. På senare år har tyvärr ord råkat få ny betydelse, grammatiska regler anses onödiga, uttryck ges ny innebörd i en snabb takt.

Om ”de” och ”dem” skulle anses kunna ersättas av ”dom” glömmer man att ”de” och ”dom” ger skillnad i betydelse. ”Åt de?” och ”Åt dem?” betyder helt olika saker. Det första är en fråga om några personer eller djur verkligen åt den mat som de fick medan det andra betyder om man gav någon sak till just dessa.

Även om få har träffat någon ”brun hårig sjuk sköterska” skulle man ju kunna ha mött en ”brunhårig sjuk sköterska” fast den som skrev om vad som hänt kunde ha blivit behandlad av en helt frisk brunhårig sjuksköterska. Särskrivning ändrar inte sällan betydelsen i svenskan.

I tidningarna den här veckan skrevs om att en man ”gått bärsärk”. Man kan gå vilse, man kan gå ut, gå varsamt men vad gå bärsärk betyder vet inte jag. Fast jag gissar att man menade att någon gått bärsärkagång.

Små felstavningar kan ge en mening helt annan innebörd än vad skrivaren avsåg. Orden ”bredd” och ”brädd” betyder helt olika saker. Till och med på Språkrådets hemsida har jag sett att man inte vet skillnaden. En text blir svårläst även om ett felstavat ord inte medför en betydelseändring.

Många språkliga brister idag visar att talaren eller skrivaren saknar språkkunskap. Vad man avsåg att säga kan bli otydligt, till och med tvetydigt när det inte blir rent nonsens. Brister i rättsstavning och elementär grammatik kan innebära att man inte får ett arbete som man sökt. Ett vårdat språk är nödvändigt i många sammanhang.

Plurarformer på verb försvann sakta för 100 år sedan. Ändelsen ”-ne” för vissa ord i bestämd form pluralis blev ”-na” ungefär samtidigt. Men att på grund av rena kunskapsbrister tillåta märkligheter som innebär att språket mister möjligheter till att uttrycka sig klart med användning av betydelseskiljande regelverk inklusive rättstavning, finner jag sorgligt. Lika sorgligt är, att det är svårt att få upp läshastigheten när man möter felstavade ord och grammatiska fel. Läsglädjen försvinner med språkliga fel i en text.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Det är klart att det säger något om Stefan Holm att han inte klarade av en dag som lärarvikarie i en av kommunens friskolor utan att agera fysiskt mot en elev. Men det säger helt uppenbart också en hel del om skolans omdöme. Hur gick man till väga f...

    Vi medborgare måste sätta stopp för det koloniala införandet av engelska som undervisningsspråk i svensk skola samt stölden av svenska skattemedel som idag överförs till utländska riskkapitalister. Varför tvingas vi göda en verksamhet som bes...

Söndagens svenskspråkiga sång   MOONICA MAC - STARK & SÅRBAR   Söndagens svenskspråkiga dikt   Bördan   Jag längtar, och jag vet vad som tynger mig med längtan, vad som lägger längtan under mitt hjärta som en ofödd: dina läpp...

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...