Direktlänk till inlägg 20 maj 2022

Svar från Socialdemokraterna på Språkförsvarets frågor inför valrörelsen 2022

Svar från Socialdemokraterna, kontaktperson: Ulla Bab Rydbeck, politisk sekreterare, ulla.bab.rydbeck@riksdagen.se 070-513 13 97

 

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

 

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Vi ser positivt på den språklag som antogs 2009, den har motsvarat förväntningarna.

 

B                                     Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?


Svar: Antalet undervisningstimmar i svenska finns beskrivet i timplanen och här har Skolverket nyligen gjort en översyn. Antalet garanterade undervisningstimmar i svenska eller svenska som andraspråk omfattar 1490 timmar i grundskolan. Därmed är svenskan det största ämnet och det är bra. När det gäller gymnasiet vill vi införa att alla gymnasieprogram som utgångspunkt ska ge grundläggande behörighet till högskolan och det motsvarar godkänt betyg i svenska 2 och 3.

 

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Utmaningen vi ser är inte att det finns möjlighet att välja skolor med en viss språklig inriktning, utan problemet uppstår när det blir ett sätt att tjäna pengar. På den skolmarknad vi ser idag finns det exempel på skolor som marknadsför sig med internationell inriktning men samtidigt gör vinst på att ha färre lärare och lägre löner.

 

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Vi vill utveckla en effektivare och mer individanpassad SFI. Det ger bättre förutsättningar att kombinera SFI med annan vuxenutbildning och yrkesutbildningar som leder till jobb. Många kommuner har en hög andel privata anordnare av SFI och kvaliteten och likvärdigheten varierar. För att öka kontrollen av kvaliteten inom vuxenutbildningen och SFI har regeringen nu gett Skolinspektionen i uppdrag att granska även privata utbildningsanordnare och inte bara kommunala.   

 

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Att kunna språket och känna till de grundläggande förhållandena i landet är viktigt för att vara inkluderad i samhället. Vi tror att det blir ett incitament att lära sig svenska och skaffa sig grundläggande kunskaper om det svenska samhället om det finns ett språkkrav.



C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


Svar: Kunskaper i svenska språket är en nyckel till både jobb, studier och sociala interaktioner. Det är viktigt att svenska språket står starkt i alla delar av samhället, från förskolan till högre utbildning och forskning. I dagsläget ser vi att det är särskilt viktigt att stärka förskolans språkutvecklande arbete.

 

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Vi ser att det är viktigt att svenska språket står sig stark både inom näringsliv och akademi, men att det samtidigt är det viktigt att värna den akademiska friheten. Vår bedömning är att inom den svenska affärsvärlden har svenskan en stark ställning även om det givetvis talas andra språk vid internationella kontakter.

 

D                                     Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: Svenskan är ett av EU:s officiella språk och för oss är det viktigt att alla officiella språk har samma ställning inom Europaparlamentet. Våra ledamöter har rätt att tala och skriva på svenska, och alla parlamentets dokument offentliggörs på svenska. Tal och inlägg på officiella möten kan följas av allmänheten via nätet, där de i regel även kan få tillgång till tolkning till svenska. Flerspråkigheten i Europaparlamentet är en förutsättning för demokratin och att parlamentet ska vara öppet och tillgängligt för medborgarna.

Det finns tolkning till och från svenska på officiella utskottsmöten och plenarsammanträden i Europaparlamentet, men det finns tillfällen med inofficiella möten och sammankomster där tolkning inte kan erbjudas och där framför allt engelska används.

 

Våra parlamentsledamöter och regeringsföreträdare använder det språk de känner sig bekväma med och som är lämpligt utifrån sammanhanget. Vi gör ingen kartläggning över i vilken utsträckning våra företrädare använder svenska eller engelska men språket ska inte vara ett hinder för att delta i officiella EU-sammanhang.

 

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Svar: Språkfärdigheter är en nyckelfaktor för Sveriges ställning i Europa och världen. Språk öppnar både dörrar och perspektiv men är också en viktig kompetens, inte minst för ett exportland som Sverige. I sin översyn av timplanen har Skolverket föreslagit att det ska utarbetas en nationell språkstrategi för hur kunskaper i minst två språk utöver modersmålet kan bli verklighet i samhället och det är intressant att titta på.

 

Eftersom alla EU-medborgare har rätt att ställa upp i val till Europaparlamentet kan man inte kräva att ledamöterna talar fler språk än sitt eget, men som i alla andra internationella sammanhang är det en fördel om man behärskar ett språk som de flesta andra i parlamentet har som andraspråk, vilket oftast är engelska. Det finns en tendens efter att Storbritannien lämnade EU-samarbetet att framför allt franskan har fått en större betydelse. Att franskan eller tyskan framöver kommer att ersätta engelskan som andraspråk är ingen utveckling vi uppmuntrar. Men givetvis är det bekymmersamt på ett generellt plan att allt färre svenska skolelever väljer att studera tyska och franska. Det är språkkunskaper som ofta är värdefulla både inom politiken och näringslivet.

 

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?


Svar: I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

 

Att våra regeringsföreträdare och parlamentariker pratar svenska eller skandinaviska på möten med nordiska ministerrådet eller på nordiska rådet är mer regel än undantag. Att våra politiker kan prata sitt modersmål i mötet med sina nordiska kollegor bidrar ofta till en trygg och avslappnad stämning. Men att möjligheten också finns att använda engelska när det behövs är inget vi tycker är dåligt. Vi kan inte kräva av företrädare från till exempel Finland och Island att de ska kunna förstå och tala skandinaviska. Vi måste kunna mötas på lika villkor och avgöra från situation till situation vilket språk som är lämpligt i officiella och inofficiella sammanhang.

 


E                                     Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella TV-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Vi tycker det är viktigt att det finns ett allsidigt utbud av filmer och serier på olika språk, inte bara svenska och engelska. Public service har ett särskilt ansvar för att erbjuda filmer och serier på det svenska språket, vilket balanserar det kommersiella utbudet.

 

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?


Svar: Public service har ett ansvar för det svenska språket men även ett ansvar för våra minoritetsspråk.


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang


13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Ibland kan engelska namn användas för att appellera till en internationell publik, eller för att ett projekt ska ingå i ett internationellt sammanhang. Varje institution, kampanj, projekt eller byggnad som ska namnges bör göra det efter dess specifika omständigheter. 

 

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska?


Svar: Det är inte önskvärt att politiken styr på vilket sätt företag väljer att kommunicera.

 

Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning?


Svar: Vi anser att svenska språkets ställning i grunden är stark.

 

Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Nej.


G                                     Svenskans ställning i ert parti


15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?


Svar: Vi ser att på lång sikt står det svenska språket starkt, men givetvis påverkas alla språk av sin omvärld.

 

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson?


Svar: S-ledamöterna i Kulturutskottet ansvarar för olika områden. Hans Hoff ansvarar för följande frågor: litteratur, läsande, bibliotek, språk- och tolkfrågor, Kungliga Biblioteket, Institutet för språk och folkminnen, Myndigheten för tillgängliga medier samt kultur i arbetslivet.

 

Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?


Svar: Socialdemokraterna vinnlägger sig om att i kommunikation och texter använda sig av ett tydligt, enhetligt och begripligt språk. Vi använder oss bl.a a av Myndigheternas skrivregler, Svenska Akademiens ordlista och rekommendationer från riksdagens språkvårdare. Vi anser att språkfrågan och språkvård är en viktig uppgift och vi följer råd och rekommendationerna som är grundade på vetenskap och erfarenhet.

 

***

Svar önskas helst före den 30/5, varvid svaren publiceras i den ordning de inkommer. Svaren kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller via post till Språkförsvaret, Spånga kyrkväg 616, 16362 Spånga


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 
 
Ingen bild

Ragnhild Nilsson

20 maj 2022 11:30

Jag noterar att Socialdemokraterna inte har svarat på fråga B 3 vad gäller språket utan i stället glidit över till frågan om vinst för skolföretag.
Jag ser också att de tycker att reklam på enbart engelska är godtagbart. Det finner jag underligt eftersom reklamen då inte är tillgänglig för alla som har svenska som modersmål. Överlag verkar partiet inte ha någon oro för att svenskan trängs tillbaka som den gör i vårt land.

 
Ingen bild

Johan Nilsson

20 maj 2022 11:33

Tack till Språkförsvarets aktörer för att ni genomför den här talande undersökningen, av hur partierna ser på landets huvudspråk!

Svaret från (S) är talande, och bekräftar deras liberalistiska hållning, tex att Svenska språknämnden inte finns kvar, utan numera ingår som en del bland flera i "institutet för språk och fornminnen" el ngt liknande...

 
Ingen bild

Stig Engzell

20 maj 2022 13:27

En del av svaren tycker jag tyder på att man inte hänger med riktigt i språkvärlden. Svaren är väldigt allmänna och på en del delfrågor finns inga svar. Typiskt valårssvar.

 
Ingen bild

Christina Johansson

21 maj 2022 21:48

Jag är djupt missnöjd med Socialdemokraternas aningslösa? svar. Fyra exempel på goddag yxskaft:

”1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
Svar: Vi ser positivt på den språklag som antogs 2009, den har motsvarat förväntningarna. 

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
Svar: Utmaningen vi ser är inte att det finns möjlighet att välja skolor med en viss språklig inriktning, utan problemet uppstår när det blir ett sätt att tjäna pengar. På den skolmarknad vi ser idag finns det exempel på skolor som marknadsför sig med internationell inriktning men samtidigt gör vinst på att ha färre lärare och lägre löner.

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
Svar: Ibland kan engelska namn användas för att appellera till en internationell publik, eller för att ett projekt ska ingå i ett internationellt sammanhang. Varje institution, kampanj, projekt eller byggnad som ska namnges bör göra det efter dess specifika omständigheter.  

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska?
Svar: Det är inte önskvärt att politiken styr på vilket sätt företag väljer att kommunicera.”

 
Ingen bild

Daniel Jacobson

1 juni 2022 17:31

Mycket instrumentella och flyktande svar. Det tyder på en viss avsaknad av visioner. Många av svaren visar på att utvecklingen här står stilla. De vill hellre ägna sig åt att ”förvalta” än att ”förbättra”.

”Individanpassad SFI” låter ju dock väldigt fint. Frågan är om det finns täckning för det. Det ska kunna gå att genomföra detta men hur ser vägen ut dit, och hur utför man det på ett resurseffektivt sätt?

Det här uttalandet oroar mig en aning: ”Våra parlamentsledamöter och regeringsföreträdare använder det språk de känner sig bekväma med och som är lämpligt utifrån sammanhanget”. Vi har sett att det har misslyckats förr. Och vad som sägs om svenskan, engelskan och andra språk i EU är enligt min mening rätt otydligt.

Jag tycker även att de har missat att det finns ett steg mellan skandinaviska och engelska i nordiskt samarbete:
1. Svenska/danska/norska/blandinaviska
2. Tolkar, översättning
3. Engelska eller annat större utomstående språk

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 12:51

Lars-Gunnar Andersson behandlade denna fråga i en artikel i Göteborgs-Posten igår. Han skriver bland annat:   ”Och till detta kan vi lägga en förnamnsreform. Det blir vanligare att presentera sig med enbart förnamn i stället för både för- o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 30 jan 08:00

  I. Jag är svensk. Jag älskar mitt Sverige, mitt land. Här är jag född och här är jag uppvuxen. Jag har fått höra godnattsagor och vaggvisor som barn och hört berättelser om Norrland och vårt lands historia.   I skolan var modersmålet och hist...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 29 jan 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Ett dygn har både dag och natt   Söndagens svenskspråkiga dikt   Vän! I förödelsens stund   Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,     När i ett avgrundsdjup minne ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 28 jan 08:00

Sölve Dahlgren skrev på Boktugg den 30 december:   ”Svenskaförsvarare. Svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Det kräver organisationen Språkfö...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 jan 12:17

"Flytande" engelska och spanska i svensk skola alltså! "Total inre säkerhet". Bla, bla, bla...   Hur blir det då med vårt eget språk... svenska... officiellt huvudspråk sedan snart 14 år och som trots det, bland andra, Internationella engelska s...

Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se