Mikael Parkvall intervjuades i fjol i Dagens Arena, där han fick frågan om svenska språket  påverkades av invandringen.

”– Ett enkelt svar är nej. Nu för tiden handlar mycket om invandring, men man pratar inte så väldigt mycket om språket. Ibland blossar diskussioner om språktest upp, och nu verkar det vara bestämt att vi ska ha det i Sverige, säger språkforskaren Mikael Parkvall.

Enligt Mikael Parkvall, som talade om ämnet i samband med ett seminarium nyligen, behöver vi bara se till historien för att se att invandrare assimileras in i samhället de kommer till. Det tydligaste exemplet är USA, där 80 procent av invånarna är invandrare.

– I USA har 20 procent av befolkningen assimilerat 80 procent. 80 procent av befolkningen har andra gener än brittiska, men språket är fortfarande detsamma. Så om man oroar sig över det svenska språket har vi här ett bra exempel. Tror man att språk förändras av invandring så borde amerikanarna prata ett helt annat språk än de i England, men de gör de inte. Språken skiljer sig dialektalt, som stockholmska och skånska.

Mikael Parkvall menar att Sverige inte har varit ett invandringsland historiskt, utan vi fick vår invandring efter andra världskriget. Därför är de enda historiska exemplen vi har av invandring från medeltiden.

– De som förändrat vårt språk mest är lågtyskarna. Men det var för att de kom med kapital, och vårt svenska språk var inte så välorganiserat. Det fanns inga medier att tala om, eller ett skolväsende. Det fanns inget organiserat skriftspråk, samtidigt som lågtyskarna hade starka positioner som stadsråd. Från lågtyskarna har vi väldigt många låneord. Men det är inte situationen vi befinner oss i idag. Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, vallonerna, och holländarna gjort. Det som kan hända är att vi får in låneord som tjej, jycke, och lattjo.

Svenskan har en stark ställning språkligt, och det är därför inte troligt enligt Parkvall att den kommer förändras nämnbart av invandring. Det som skulle kunna hända är att den tappar sin position och puttas undan av engelskan.

– Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.”

Mikael Parkvall har naturligtvis rätt i att invandrare i Sverige i gemen kommer att assimileras, d.v.s förlora sitt språk och övergå till svenska som huvudspråk och slutligen som modersmål. Ett språkbyte kan ske redan i första generationen, normalt sker det i andra generationen och oftast slutförs språkbytet i tredje generationen. Detta beror på att svenska är det dominerande majoritetsspråket, att invandrare överallt är utspridda och att de flesta invandrare inte tillämpar endogami (ingifte i den egna gruppen). Endogami – och språklig territoriell koncentration – är nämligen det enda sättet att förhindra språklig assimilering. Inte ens erövrarfolk, som har befunnit sig i minoritet i ett samhälle, har lyckats undgå assimilering. Det gäller exempelvis västgoter, franker, bulgarer (ursprungligen ett turkfolk), normander och manchuer.

USA är ett utmärkt exempel på assimilering. 20 procent engelskspråkiga invandrare har lyckats assimilera övriga 80 procent invandrare. Ursprungsbefolkningen, indianerna, undanträngdes, fördrevs och förlorade merparten av sitt land som bekant. Vi har en liknande historia i Argentina, där de spansktalande erövrarna var först på plan och lyckades assimilera den största invandrargruppen, italienarna. Även i Argentina förekom en omfattande etnisk rensning av urbefolkningen. De som yrar om att svenskan riskerar att ersättas av exempelvis arabiskan talar i nattmössan och demonstrerar bara sin språkhistoriska okunskap. Spegelbilden till denna inställning, nämligen att invandrare bör behålla de språk, som de tog med sig i bagaget till Sverige, är lika fånig. Det förutsätter att greker parar sig med greker, turkar med turkar och somalier med somalier etc. i all evighet.

Det verkliga hotet mot svenskan kommer från engelskan. Hotet är i stor utsträckning självförvållat – se bara på den patetiska tillströmningen till engelskspråkiga friskolor. Den kampen är på intet sätt avgjord ännu och det är därför som Språkförsvaret finns.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Christina Johansson

2 januari 2021 19:21

Mikael Parkvall säger: ” – Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.”

Det är bedrövligt att man inte skriver avhandlingar på svenska längre. Jag tycker inte alls att engelska är ”ett ballare språk” än svenska. Vårt vackra svenska språk ska inte förpassas till buskisgenren!

 

Ny språkförsvarare

3 januari 2021 16:36

Ense med Christina!

Sverige har mycket lite att lära av anglosaxiska länder. Detta inkluderar även deras ihoplånade hybrid till språk.

Sönder hackat och utan många av våra vackra vokaler - dessutom påtvingat stora delar av världen, meddels kolonisation.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...