Varför har fastighetsbolaget Wallenstam problem med ä och ö på gatunamn i stadsdelen Kallebäck i Göteborg?

Enligt ett protokoll från Göteborgs kulturnämnd från den 22 februari förespråkade fastighetsbolaget Wallenstams att gatunamn i stadsdelen Kallebäck skulle ändras. Yrkandet, som ställdes av L, M och KD, hävdar:

"Gatan som har fått namnet Långfilsgatan är tänkt att bli huvudgata i området och också vara en del av torgbildningen som är tänkt att bli områdets 'hjärta'. Wallenstam önskar därför att namnet tydligare ska spegla detta.

Utmed Kärnmjölksgatan ska kontorsbyggnader ligga och hyresgäster i dessa kommer att till stor del bli utländska företag. Wallenstam menar att namnet Kärnmjölksgatan med både ä och ö är svårt att kommunicera på andra språk. Därför önskar Wallenstam ett byte av det namnet."

Mötet beslöt om en återremittering till namnberedningen.

Wallenstam och de partier (L,M och KD) i Göteborg, som ställde yrkandet, befinner sig på sluttande mark. De finns fler språk än svenska som använder å som danska, norska och sydsamiska, någon av bokstäverna ä och ö eller båda används i finska, tyska, ungerska och turkiska. Det finns ett mycket känt amerikanskt glassmärke, som heter Häagen Dazs – bara Magnum säljer mer glass i världen – och ett musikband vid namn Mötley Crüe. IKEA har konsekvent gett sina produkter skandinaviska namn – numera enbart svenska namn – i varuhus över hela världen.

Jag beställer ofta böcker från utlandet. De kommer fram även om avsändaren använder a i stället för å och ä i mitt förnamn, bostadsadress och postadress. Wallenstams inställning säger förmodligen mer om Wallenstam än om de framtida hyresgästernas förståndsgåvor. Ett gott råd: Man ska aldrig döma andra efter en själv.

Per-Åke Lindblom

Texten har också publicerats som insändare i Göteborgs-Posten den 14/3 2021

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Axess (nr 2, mars 2021) har Katarina O’Nils Franke en liten artikel om citattecken. Vi känner till de enhetligt ”raka” på svenska, ”omvända” på tyska och ”uppochnedvända” engelska. Hon uppmärksammar att vissa datorer automatiskt lägger in engelska citattecken som inte hör hemma i svensk skrivning. När så är fallet kan man ju ställa om ordbehandlingsprogrammet! Dessutom råder skillnader mellan brittisk och amerikansk engelska. Detta är naturligtvis en småsak, men den är lömsk, eftersom vi avtrubbas av att utsättas för en nästan omärkbar anglifiering – att läggas till alla andra påverkningar.  Frankes slutsatser: ”för tydlighetens skull, låt de svenska citattecknen stå” och ”Just medvetenheten om de små, men signifikanta, skillnaderna är väl just vad god språkkunskap bygger på?”

Notera att min dator skriver citattecken på rätt sätt! 

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)