”Forskningens internationalisering är något viktigt. Det tycker både politiken och universitetsvärlden. Om svensk vetenskap ska hävda sig, måste forskarna publicera sina rön i internationella tidskrifter, Uppsala och Lund ska ha gott rykte i världen, och attrahera duktiga forskare från andra länder. Och för att all denna spetskompetens ska kunna kommunicera inbördes så skriver man på engelska. Före andra världskriget skrev man på tyska, och på Linnés tid gällde latin.

 Att fysiker och medicinare skriver på engelska och försöker publicera sig i Nature och The Lancet har pågått länge. Det ger prestige och fler ’citeringar’ i andra tidskrifter. Flest citeringar vinner. Skriver man på ett litet språk som svenska får man färre citeringar. De senaste åren har det skett en revolution inom humaniora och samhällsvetenskap. I jakten på citeringar och forskningsanslag skrivs allt fler avhandlingar inom humaniora också på engelska. Och fler humanister portionerar ut sin forskning kapitelvis i stället för att samla sig till en lång, sammanhängande, bok. Och allt detta börjar bli ett problem.”

Läs vidare här!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...