I fredags, efter det att jag hade besökt Akademibokhandeln i Skrapan på Södermalm i Stockholm och var på väg ut, fick jag se några oemotståndliga ärggröna ljusstakar i ett skyltfönster. Jag gick därför in i affären och valde ut två av dessa vackra ljusstakar. 

När jag skulle betala fick jag till min stora sorg se att butikens namn var ”Things”. Jag frågade kvinnan i kassan varför butiksnamnet var ”Things” som är ett engelskt namn. Var det en internationell affärskedja? Hennes svar var nekande. Det var hennes affär, och den fanns bara i Skrapan. Tidigare hade den legat på Drottninggatan där många turister som inte kan svenska passerar. ”Saker” hade de inte begripit. Jag föreslog att hon kunde ändra namnet till ”Ting” som är lättare för turister att förstå än ”Saker”. Hon lovade att tänka på saken. 

Tyvärr fick jag nu när jag skriver detta se att butiksnamnet på nätet är ännu värre. Det består nämligen av två engelska ord: ”Different Things”. Det är bara att hoppas att ”Different Things” i framtiden kommer att heta ”Ting”. Den som lever får se.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

6 september 2021 23:01

Varför tvingas vi läspa på engelska, när vi har ett rent t-ljud i svenskan?

Nätverket Språkförsvaret

7 september 2021 12:55

Thorn-ljudet har försvunnit i rikssvenskan, men finns kvar i älvdalskan, liksom i isländskan och färöiskan.

Per-Åke

 

Karl

7 september 2021 16:34

Ungefär som att "Things" (Saker) vore klargörande för vad hon säljer. Alla säljer väl saker, utom frisören som säljer klippningar:) Men "Saker och ting" vore ändå ett finare namn på hennes handelsbod:)

 

Ky

7 september 2021 20:43

Har inte danskan också ett tonande läspljud, till exempel i ordet vide (veta)?

 

Christina Johansson

8 september 2021 22:01

Hej Karl!

Vilket bra namnförslag: ”Saker och ting”! Det ska jag föreslå butiksinnehavaren.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...