(Denna debatt startade med anledning av Internationella Engelska Skolans etablering i Ängelholm)

Många vet nog inte hur de nya privatskolorna fungerar. Kommunalrådet i Ängelholm, Robin Holmberg (m), vet det mycket väl och gillar att miljon efter miljon förs över till rika aktieägare i USA och till olika skatteparadis. På en fråga om hur han som vald representant för oss skattebetalare ser på att delar av den kommunala skolbudgeten försvinner från den verksamhet de var avsedda för, svarar Holmberg: ”Jag har inga direkta synpunkter på detta”.

För en moderat politiker är det naturligtvis helt rätt. Deras politik går ut på att ge företagen största möjliga frihet att berika sig. Man vill privatisera så mycket som möjligt samtidigt som resurserna för kommun och stat ska urholkas tills de faller ihop. Resultatet har vi sett i hur skola, vård och omsorg har förfallit och de verksamhetsansvariga tvingats säga att man måste spara. Och det är klart att kvaliteten inte kan upprätthållas om ekonomin krymper i takt med att anslagen minskar. Detta är ju också syftet. Bristerna i den offentliga sektorn driver fram krav på alternativ och där står de privata med ett leende från det ena örat till det andra.

Framväxten av privata skolor – de s k friskolorna – bygger på ”skolpengen”, som är den beräknade årskostnaden för varje elev. Skolmyndigheten lämnar över den till den skola som eleven valt. När pengarna väl har kommit, kan skolan göra vad den vill med dem. Inget annat land lär tillåta att sådana för skolan budgeterade medel går i privata fickor. Privatskolorna har blivit konkurrerande företag som med populära åtgärder och låga krav tävlar om att vinna över elever. Med elevens fria val och skolpengen berövades kommunen makt över skolan. Den fördes över till marknaden som kan strunta i många av de krav vi alltid har ställt på skolan och lärarna. Ansvaret för skollagens bestämmelser om alla elevers behov ligger kvar hos kommunen.

Det finns en princip om att alla skolor ska behandlas lika ur ekonomisk synpunkt. Skolor med stor andel nyanlända och elever med sociala och andra problem kräver fler lärare, kuratorer och sjuksköterskor. Det är bra att det finns kommuner som vill kompensera för detta. Men det står dem dyrt eftersom en lika stor summa måste skickas till kommunens privatskolor – för ingenting alls! Särskilt svårt att svälja kan det vara om man vet att pengarna sedan går vidare till någon miljardärs lyxkonsumtion. De hade så väl behövts för att bygga ett tryggare och jämlikare Sverige.

Bo Alvberger

(Insändaren publicerades i något förkortat skick i Helsingborgs Dagblad/ NST idag)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

ABC 123

20 september 2021 16:34

Bo Alvberger slår här huvudet på spiken.

IES kan, för närvarande fullt lagligt och i Sverige som enda land i världen, parasitera på det allmänna, det vill säga våra samhällsgemensamma skattemedel och i lugn och ro plocka russinen ur kakan bland eleverna.

Russinen i kakan är kanske inte de snällaste och mest vetgiriga eleverna. Troligen inte heller de mest ambitiösa. Däremot de mest lättskötta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...