Språkförsvarets frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
Svar: Vi ser positivt på språklagen och ser i dagsläget inga behov av att ändra eller skärpa den.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?
Svar: Svenskan (svenska samt svenska som andraspråk) är redan det största ämnet i grundskolan, vi har inga förslag på ändringar där. Vad det gäller gymnasiet så vill vi att samtliga gymnasieprogram ska ge behörighet till högskola. Det innebär bl.a att svenska 2 och 3 ska ingå i alla program.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
Svar: Skolans största utmaning idag handlar om det marknadsexperiment som vi är ensamma i världen om att utsätta vårt skolsystem för. En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att det fokuserar på det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. Vi vill därför sätta stopp för marknadsskolan och förbjuda vinstuttag. Vi vill ta bort undantagen från kraven på svensk lärarlegitimation för den som undervisar på annat språk i skolan. Både för att garantera att eleverna får med sig rätt kunskaper men också för att sätta stopp för de skolor som satt i system att anställa lägre betalda lärare från andra länder. Vi skulle också välkomna en grundlig utredning av elevernas måluppfyllelse när en stor andel av undervisningen sker på andra språk i skolan.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?
Svar: Det är viktigt att nyanlända får bra möjligheter att snabbt lära sig svenska. Det bör framför allt ske genom att förbättra språkundervisningen. Vi vill att SFI erbjuds från dag ett i Sverige samt att SFI får mer resurser.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?
Svar: Dåligt. Det finns inga belägg för att språkkrav för medborgarskap skulle gynna integrationen eller leda till att man lär sig språket snabbare. Språkkrav ökar bara klyftorna genom att de som har goda förutsättningar att lära sig svenska gynnas och de som har sämre förutsättningar oftare hamnar utanför samhället. Vårt fokus är att alla som kommer till Sverige ska få de bästa möjliga förutsättningarna att etablera sig i samhället genom utbildnings-, språk- och etableringsinsatser.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?
Svar: Ja vi tycker det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt vetenskapligt språk. Svenskan är viktig i samhällets alla delar.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?
Svar: Nej det gör vi inte. Även om det talas andra språk inom såväl akademin som i affärsvärlden så bedömer vi inte att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk.  

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Svar: Det är naturligtvis grundläggande att alla EU:s officiella språk behandlas likvärdigt, vilket bl.a innebär att de svenska EU-parlamentarikerna kan använda i såväl skrift som tal i sitt arbete samt att officiella dokument finns tillgängliga på svenska. Vi har som parti inte analyserat i vilken utsträckning svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker använder svenska. Vi ser inga problem med att företrädare från olika länder möts och talar direkt med varandra på ett gemensamt språk. Det viktiga är att språket inte blir ett hinder för att kunna fullgöra sitt uppdrag eller delta i officiella EU-arrangemang, därför är tillgången till tolkning och översättning så viktig.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?
Svar: Att kunna flera språk är berikande och vi tycker det både är viktigt och positivt att skolelever uppmuntras till att lära sig fler språk än engelska. Vi ser gärna att fler läser tyska och franska, men vi har inga förslag för att uppnå det då det inte är en prioriterad fråga för oss. Vi har svårt att se att det skulle påverka Sveriges ställning i EU på sikt, men kan konstatera att både tyska och franska är viktiga språk inte minst inom näringslivet med tanke på den långa tradition vi har av export till och näringskontakter med framförallt Tyskland.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?
Svar: Det viktiga är att vi kan göra oss förstådda och förstå varandra, inte att vi alltid använder svenska i alla kontakter med de andra nordiska länderna i offentliga sammanhang. Utgångspunkten bör givetvis vara att använda svenska, men eftersom förutsättningarna att förstå svenska skiljer sig åt mellan de andra nordiska länderna är det rimligt att det finns en viss flexibilitet och att det får avgöras från fall till fall vilket språk som används.

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?
Svar: Vi ser inga problem med det utan tycker tvärtom att det är positivt om det finns ett brett utbud av film och serier på olika språk. I de flesta fall går det att få svensk textning om så önskas. Som motvikt till de kommersiella kanalerna så finns Public Service, som ju har ett ansvar för att erbjuda film och annat innehåll på svenska och på minoritetsspråken.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?
Svar: Vi värnar Public Service självständighet och anser inte att det ska uppställas konkreta regler för hur de förvaltar sitt ansvar för svenska språket och för minoritetsspråken. 

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
Svar: Vi anser inte att det är något som politiken ska styra över och har därför inte tagit någon särskild ställning till det. Vi har därmed inga förslag på vilka namngivningsprinciper som bör tillämpas.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?
Svar: Det är inte politikens uppgift att tala om eller styra hur och på vilket sätt företag ska kommunicera så länge de håller sig inom ramen för gällande lagar och regler. Vi ser därför inga skäl till att införa en reglering som tvingar företag att kommunicera på svenska.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?
Svar: Vi bedömer att svenskan har en god ställning och är ett livskraftigt framtidsspråk som ständigt utvecklas, vilket vi ser som positivt.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?
Svar: Språkfrågan och språket är väldigt viktigt. Inte minst för att det är ett av våra viktigaste verktyg för att nå ut med våra budskap och politik. Språk är också viktigt ur ett samhälls- och myndighetsperspektiv. Medborgarna måste både kunna förstå och ta till sig såväl allmän information som information som riktar sig direkt till den enskilde. Ett tydligt och samtidigt exakt språk är således avgörande i en demokrati där alla både ska kunna ta till sig information och göra sin röst hörd. Det stämmer att vi inte har någon uttalad språkpolitisk talesperson. Frågan spänner över många utskottsområden, såsom utbildnings-, konstitutions-, socialförsäkrings- och kulturutskottet, varmed flera hos oss arbetar med frågan, även om den i huvudsak ligger som en del i vår kulturpolitiska talespersons uppdrag.

***

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den traditionella ”Finnkampen” i friidrott avgjordes i Helsingfors under veckoslutet. Att döma av landslagsdräkterna var det en kamp mellan Finland och ”Sweden”. Finska Hufvudstadsbladet skriver naturligtvis om ”Sverigekampen”. De svenska segrarna var många och några av dem intervjuades av svenska medier. Alla talade självklart svenska, inte engelska, där de stod i sina blågula dräkter med ordet ”Sweden” på bröstet.  

Det är trist att se detta språkliga förakt för ordet ”Sverige”, inte minst i ett Finlandssvenskt sammanhang, två länder som båda har svenska som officiellt språk. Naturligtvis skulle ”Suomi” och ”Sverige” vara helt i sin ordning på respektive landslagsdräkter. Så läggs det ena skadliga intrånget till det andra i dessa tillvänjningens beklagliga tider. Snart reagerar vi väl knappast för att svenskan trängs ut i marginalen i alla möjliga sammanhang. Det är just den försåtliga tillvänjningen av engelska som kommunikationsspråk i Sverige som hotar det svenska språkets långsiktiga fortbestånd. Svengelska får inte bli ett alternativ.

”Anfall är bästa försvar” säjer en del krigsstrateger. Hur skulle Språkförsvaret kunna tillämpa en nödvändig och rättfärdig anfallsstrategi? Jag tror att en sådan behövs i praktik och teori. Nu.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aristofanes: ”Orden bevingar sinnet.”

Roger Bacon: ”Kunskap i språk är dörröppningen till visdom.”

Samuel Johnson: ”Språk är tankens klädnad.”

Johann Herder: ”Har en nation något mer dyrbart än dess fäders språk?”

Wilhelm von Humboldt: ”Absolut ingenting är så viktigt för en nations kultur som dess språk.”’

Samuel Taylor Coleridge: ” Språket är det mänskliga sinnets vapenarsenal.”

Ralph Waldo Emerson: ”Språk är historiens arkiv.”

Ludwig Wittgenstein: ”Språk klär tanken.”

Oliver Wendell Holmes: ”Språket är själens blod i vilket tankarna rinner in och ur vilket de växer.”

Virginia Woolf: ” Språk är vin på läpparna.”

Skotsk gäliskt ordspråk: ”Den som förlorar sitt språk förlorar sin värld.”

Hawaiiansk ordspråk: ”I språk finns det liv.”

Aforismerna och ordspråken är hämtade från förordet till ”A history of language” av Steven Roger Fischer, Reaktion Books 2018.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)