Direktlänk till inlägg 5 september 2022

Vänsterpartiets svar på Språkförsvarets frågor inför valrörelsen 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 september 2022 12:35

Språkförsvarets frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

 

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
Svar: Vi ser positivt på språklagen och ser i dagsläget inga behov av att ändra eller skärpa den.


B                                     Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?
Svar: Svenskan (svenska samt svenska som andraspråk) är redan det största ämnet i grundskolan, vi har inga förslag på ändringar där. Vad det gäller gymnasiet så vill vi att samtliga gymnasieprogram ska ge behörighet till högskola. Det innebär bl.a att svenska 2 och 3 ska ingå i alla program.


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
Svar: Skolans största utmaning idag handlar om det marknadsexperiment som vi är ensamma i världen om att utsätta vårt skolsystem för. En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att det fokuserar på det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. Vi vill därför sätta stopp för marknadsskolan och förbjuda vinstuttag. Vi vill ta bort undantagen från kraven på svensk lärarlegitimation för den som undervisar på annat språk i skolan. Både för att garantera att eleverna får med sig rätt kunskaper men också för att sätta stopp för de skolor som satt i system att anställa lägre betalda lärare från andra länder. Vi skulle också välkomna en grundlig utredning av elevernas måluppfyllelse när en stor andel av undervisningen sker på andra språk i skolan.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?
Svar: Det är viktigt att nyanlända får bra möjligheter att snabbt lära sig svenska. Det bör framför allt ske genom att förbättra språkundervisningen. Vi vill att SFI erbjuds från dag ett i Sverige samt att SFI får mer resurser.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?
Svar: Dåligt. Det finns inga belägg för att språkkrav för medborgarskap skulle gynna integrationen eller leda till att man lär sig språket snabbare. Språkkrav ökar bara klyftorna genom att de som har goda förutsättningar att lära sig svenska gynnas och de som har sämre förutsättningar oftare hamnar utanför samhället. Vårt fokus är att alla som kommer till Sverige ska få de bästa möjliga förutsättningarna att etablera sig i samhället genom utbildnings-, språk- och etableringsinsatser.


C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?
Svar: Ja vi tycker det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt vetenskapligt språk. Svenskan är viktig i samhällets alla delar.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?
Svar: Nej det gör vi inte. Även om det talas andra språk inom såväl akademin som i affärsvärlden så bedömer vi inte att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk.  


D                                     Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: Det är naturligtvis grundläggande att alla EU:s officiella språk behandlas likvärdigt, vilket bl.a innebär att de svenska EU-parlamentarikerna kan använda i såväl skrift som tal i sitt arbete samt att officiella dokument finns tillgängliga på svenska. Vi har som parti inte analyserat i vilken utsträckning svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker använder svenska. Vi ser inga problem med att företrädare från olika länder möts och talar direkt med varandra på ett gemensamt språk. Det viktiga är att språket inte blir ett hinder för att kunna fullgöra sitt uppdrag eller delta i officiella EU-arrangemang, därför är tillgången till tolkning och översättning så viktig.


9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?
Svar: Att kunna flera språk är berikande och vi tycker det både är viktigt och positivt att skolelever uppmuntras till att lära sig fler språk än engelska. Vi ser gärna att fler läser tyska och franska, men vi har inga förslag för att uppnå det då det inte är en prioriterad fråga för oss. Vi har svårt att se att det skulle påverka Sveriges ställning i EU på sikt, men kan konstatera att både tyska och franska är viktiga språk inte minst inom näringslivet med tanke på den långa tradition vi har av export till och näringskontakter med framförallt Tyskland.


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?
Svar: Det viktiga är att vi kan göra oss förstådda och förstå varandra, inte att vi alltid använder svenska i alla kontakter med de andra nordiska länderna i offentliga sammanhang. Utgångspunkten bör givetvis vara att använda svenska, men eftersom förutsättningarna att förstå svenska skiljer sig åt mellan de andra nordiska länderna är det rimligt att det finns en viss flexibilitet och att det får avgöras från fall till fall vilket språk som används.


E                                     Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?
Svar: Vi ser inga problem med det utan tycker tvärtom att det är positivt om det finns ett brett utbud av film och serier på olika språk. I de flesta fall går det att få svensk textning om så önskas. Som motvikt till de kommersiella kanalerna så finns Public Service, som ju har ett ansvar för att erbjuda film och annat innehåll på svenska och på minoritetsspråken.


12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?
Svar: Vi värnar Public Service självständighet och anser inte att det ska uppställas konkreta regler för hur de förvaltar sitt ansvar för svenska språket och för minoritetsspråken. 


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

 

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
Svar: Vi anser inte att det är något som politiken ska styra över och har därför inte tagit någon särskild ställning till det. Vi har därmed inga förslag på vilka namngivningsprinciper som bör tillämpas.


14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?
Svar: Det är inte politikens uppgift att tala om eller styra hur och på vilket sätt företag ska kommunicera så länge de håller sig inom ramen för gällande lagar och regler. Vi ser därför inga skäl till att införa en reglering som tvingar företag att kommunicera på svenska.


G                                     Svenskans ställning i ert parti

 

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?
Svar: Vi bedömer att svenskan har en god ställning och är ett livskraftigt framtidsspråk som ständigt utvecklas, vilket vi ser som positivt.


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?
Svar: Språkfrågan och språket är väldigt viktigt. Inte minst för att det är ett av våra viktigaste verktyg för att nå ut med våra budskap och politik. Språk är också viktigt ur ett samhälls- och myndighetsperspektiv. Medborgarna måste både kunna förstå och ta till sig såväl allmän information som information som riktar sig direkt till den enskilde. Ett tydligt och samtidigt exakt språk är således avgörande i en demokrati där alla både ska kunna ta till sig information och göra sin röst hörd. Det stämmer att vi inte har någon uttalad språkpolitisk talesperson. Frågan spänner över många utskottsområden, såsom utbildnings-, konstitutions-, socialförsäkrings- och kulturutskottet, varmed flera hos oss arbetar med frågan, även om den i huvudsak ligger som en del i vår kulturpolitiska talespersons uppdrag.

***

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 jan 12:17

"Flytande" engelska och spanska i svensk skola alltså! "Total inre säkerhet". Bla, bla, bla...   Hur blir det då med vårt eget språk... svenska... officiellt huvudspråk sedan snart 14 år och som trots det, bland andra, Internationella engelska s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 jan 08:00

Hej,   Tack för ert brev till regeringen. Eftersom det rör skolfrågor har det överlämnats till Utbildningsdepartementet. Jag har blivit ombedd att besvara brevet. Inledningsvis vill jag bekräfta att ert brev och namninsamling kommit Utbildningsde...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 26 jan 08:00


Marcus Larsson skriver:   "Det här är ju helt sjukt. IES har tillstånd att undervisa max 50 % på engelska men skolas efter skolas rapport visar att de skiter i det och fuskar. siris.skolverket.se/siris/ris.open…"             ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 25 jan 08:00

(Texten är hämtad från KTH:s webbplats)   ”Vad gäller angående svenska och/eller engelska i undervisningen, vid examination och vid docentpresentationer?   Svenska eller engelska vid examination   Om det står i kursplanen och studen...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 24 jan 14:53


  Speciellt inbjuds besökare till denna nätdagbok, som aldrig gått på Internationella Engelska Skolan och haft möjlighet att uppnå "total inner security" vad gäller engelska språket, att hitta dessa fel. Observera att dessa texter skrivs av person...

Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< September 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se