(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skrev i Svenska Dagbladet den 23 januari:

”Hotet mot svenskan lyfts ibland fram som överhängande. Vad som sägs utgöra hot kan växla över tid, men ganska ofta pekas ungdomar, invandrare, skolan eller allmänt slöa personer ut som skyldiga. Det där brukar språkvetare ta med ro, förvissade om att förändring inte betyder förflackning eller utarmning.

Men ett slags hot lyfts fram som något att ta på allvar: det från engelskan. Så görs också i den pinfärska boken ”På engelska förstår jag ungefär. Om anglifieringen av svensk högre utbildning” (Morfem) där författarna Ola Håkansson och Peter Svensson, verksamma inom företagsekonomi, har gått igenom forskningen om språkval på svenska universitet. 

Inom akademin har en omfattande anglifiering skett på kort tid. I dag kommuniceras lejonparten av forskningen på engelska och alltmer kurslitteratur och undervisning är på engelska även på grundnivå. Forskningen är samstämmig: konsekvensen blir sämre studieresultat. Bland annat lyfter författarna fram en studie från KTH (Bälter med flera 2023), där 2 263 studenter delades in i en svenskspråkig och en engelskspråkig grupp. Den svenska gruppen lärde sig signifikant mycket mer, och avhoppen var långt färre. Många andra studier kommer fram till samma sak.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)