Anders Q Björkman skrev i går i Svenska Dagbladet:

”Likväl skulle jag vilja hävda att vi i viss mån håller på att förlora vårt språk.

Den nya boken ’På engelska förstår jag ungefär. Om anglifieringen av svensk högre utbildning’ (som Lena Lindh Palicki tog upp i sin språk­spalt i veckan) handlar om trenden att engelskan i allt större utsträckning breder ut sig på svenska högskolor.

Författarna – Ola Håkansson, förläggare av akademisk litteratur, och Peter Svensson, forskare vid Lunds universitet – berättar att forskning visar att lärande på ett språk som inte är ens modersmål leder till sämre studie­resultat. Ändå tillåts engelskan att fortsätta vinna mark på svenska högskolor – möjligen för att vi själva inte inser hur mycket sämre vår engelska är jämfört med vår svenska. För att förtydliga detta citerar Håkansson och Svens­son akademiledamoten Horace Engdahl: ’Svensken blir dummare när han talar engelska och den första konsekvensen är att  han inte inser det själv.’

Engelskan blir alltså vanligare, inte bara på högre akademiska nivåer – där ju ett gemen­samt arbetsspråk, engelskan, är en förutsätt­ning för internationellt forskningssamarbete – utan även på högskolornas grundutbildningar.

Resultatet blir att svenska högskolestudenter får sämre förutsättningar att lära sig än vad som skulle behövas. Men utöver det leder det också till så kallad domänförlust. När svenskan inte längre används inom ett vetenskapligt fält finns det snart inte svenska ord för de fenomen som behöver kunna beskrivas. Forskarna mister därmed möjligheten att kommunicera med den svenska allmänheten om sitt område. Vilka konsekvenser detta kan få har Olle Joseph­son, professor emeritus i nordiska språk och tidigare flitig språkskribent i SvD, slagit fast: ’Domänförlust /.../ hotar så småningom ta död på svenskan.’”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)