(Texten är hämtad från Nordiskt samarbete)

Det finns en stark vilja bland unga att bevara och utveckla de nordiska språken. Med fokus på samarbete, teknologisk innovation och kulturellt utbyte kan de nordiska länderna skapa en framtid där alla språk, stora som små, kan få plats att blomstra. Språkdeklarationen representerar ett viktigt steg mot att säkerställa att de nordiska språken fortsatt är en levande del av vår gemensamma kultur, men det behövs mer.

Det kan inte finnas en mer passande plats för att hålla en debatt om språk, identitet och framtid. "Veröld - hús Vigdísar" hyllar Islands första kvinnliga president Vigdís Finnbogadóttir, som under hela sin karriär har visat visionärt ledarskap i att stärka små språk och främja multikulturalism och språklig diversitet. 

Om du frågar representanterna för den unga generationen, så är det inte bara viktigt att bevara alla våra nordiska språk, allt från östgrönländska, samiska, nynorska, isländska och färöiska till svenska, danska, norska och finska, utan även att utbyte av kultur och språk förstärks mellan länderna, och att det görs “på ett roligare sätt“. 

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visste du att ett slangord som ”ball” har använts så länge som svenskan har funnits, och ytterst kommer från asaguden Balder? Det framkommer i senaste avsnittet av Språket i P1. Men vi får också veta att ordet numera inte är så ballt hos yngre generationer. Programmet tar också upp många andra slanguttryck som använts av äldre generationer men som numera anses föråldrade, som skiva, fräsig och lattjo. Det senare ordet kommer från romani, liksom många andra slangord. Ett exempel på det, och som inte tas upp i programmet, är ordet tjej. Det var länge slangbetonat, men har gått motsatt väg mot andra gamla slangord och förekommer ju numera i normalprosa. I SAOB står att ordet är belagt i svenskan sedan 1800-talet och kommer från romanins ord čhai, som går tillbaka till det indiska språket prakrit, där chāva- betyder djurunge. (I romani finns även den maskulina motsvarigheten čhavo– pojke.) 

I Språket förra veckan handlade det om slangord som används av yngre generationer, och som man kunde gissa var det i princip bara ord på engelska. Det är så klart en effekt av internet och socialal medier. Man kan inte undgå att tycka att det är trist, och dessutom mer fantasilöst – att skapa inhemska slanguttryck verkar mera kreativt än att bara imitera det man hör på nätet.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)