Som en komplettering till mitt inlägg i måndags om svenskarnas USA-fixering vill jag citera Johanna Frändén i Aftonbladet som skriver om samma ämne i en krönika. Hon är född 1981 och menar att svenskar i hennes generation kan vara de som mest "marinerats i USA". Hennes tes är att den generationen var de första att åtnjuta kabel-tv och den sista att bli vuxna utan internet, vilket gjorde att amerikansk tv formade deras förståelse av världen, och hon räknar upp en rad amerikanska tv-serier hon följde som ung, vilket gjorde att hon som gymnasist "visste allt om freshman och sophomore year och om amerikanska studentföreningar med grekiska namn" men inte hade en aning om vad som väntade när hon själv skulle börja på universitetet. Hon ställer det i kontrast till att ungdomar numera lyssnar på koreansk pop och tittar på japansk anime (tecknad film).

Frändén är numera bosatt i Frankrike och har tidigare bott i Spanien, och menar att "det amerikanska är så klart närvarande här, men i Spanien handlar utlandsbevakningen också om Latinamerika, och i Frankrike är den såriga relationen till den afrikanska kontinenten ständigt närvarande". Hon nämner också att Svd:s Anders Q Björkman påpekat att den 29 oktober ägnade Aktuellt hela programutrymmet åt USA, och att femton artiklar om USA-valet förra tisdagen låg först på alla nyhetssajter, före nyheten att den tilltänkta EU-kommissionären Jessika Roswall frågades ut i EU-parlamentet. Hon konkluderar med att vi "behöver avprogrammera oss från idén att Stockholm är en förort till New York. Eller åtmnstone då och då rikta blickarna någon annanstans".

Hela krönikan kan läsas här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till Akademibokhandeln och Tukan förlag

För kännedom till Språktidningen, Språkförsvaret och SvD-Språkspalten

På Akademibokhandelns hylla för gratulationskort o.d finns en bok med titeln ”Du är grym”, utgiven av Tukan Förlag.

Den borde avlägsnas från hyllorna och sortimentet. Att använda ordet ’grym’ i en positiv mening, som dessvärre tycks ha blivit vanligt i en yngre generation, är ett sätt att förvanska språkbruket som överskrider en gräns.

Synonymer till ’grym’ är: Hårdhjärtad, hård och elak, kärlekslös, cynisk, obarmhärtig, omild, känslolös, hjärtlös, sårande, utan förbarmande/medlidande, obeveklig, skoningslös, omänsklig, brutal, barbarisk, tyrannisk, sadistisk, bestialisk, inhuman, drakonisk, blodtörstig, mordisk, kannibalistisk, rovgirig, vild, rå och okänslig. (Norstedts svenska synonymordbok 2009)

Exempel? Krig, tortyr, dödsstraff, mord, misshandel, våldtäkt, Förintelsen, tyranni, djurplågeri, … …

Enligt akademiska språkvetare (jag nämner inga namn) är det helt normalt att språk och språkbruk förändras. Förvisso har även många ord ändrat innebörd genom århundradena. Det sker också i vår tid, ibland på sätt som innebär risk för missförstånd eller gör språket fattigare. Mycket måste vi finna oss i, om än under protest.

Men att använda ordet ’grym’ i en uppskattande mening borde inte få passera.

Ett annat ord, som i grunden uttrycker något negativt, är ’hemsk’. Det har – i sin form av adverb – sedan länge kommit att användas som förstärkning av något positivt, exempelvis ”det var hemskt roligt att träffa dig”.

Som adjektiv har det synonymer som fasansfull, fasansvärd, fasaväckande, förskräcklig, ohygglig, gräslig, skrämmande, demonisk …  osv.

Men kan någon tänka sig att säga ”Du är hemsk” i en uppskattande mening? (Jag har ett minne av att jag redan i mellanstadieåldern, på tidigt 1960-tal, läste en artikel om språkbruk som bland annat argumenterade mot att använda ordet ’hemskt’ med förstärkande innebörden till något positivt. Jag undviker det själv.)

Jag vet. Jag är – ur akademiska språkvetares synvinkel – vad man, föraktfullt, kallar ’språkpolis’. Jag har emellertid i hela mitt vuxna liv haft språket som verktyg, såväl professionellt som privat. Jag har skrivit allehanda texter – faktaartiklar, kåserier, festvisor, recensioner, promemorior, remissyttranden, böcker, en doktorsavhandling. Sedan drygt femton år tillbaka är jag översättare. Auktoriserad translator. Jag har skrivit, redigerat och språkgranskat böcker. Sedan sex år tillbaka leder jag språkkaféer för invandrare och gör mitt bästa för att vägleda bland svenskans alla nyanser av synonymer, homonymer, homofoner och idiomatiska uttryck.

Vad är det värt? Ingenting ur språkvetares perspektiv. Språkbruket förändras, oavsett vad jag tycker. Nu har jag i alla fall framfört och argumenterat för en liten åsikt.

 Anders Schærström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)