Till Akademibokhandeln och Tukan förlag

För kännedom till Språktidningen, Språkförsvaret och SvD-Språkspalten

På Akademibokhandelns hylla för gratulationskort o.d finns en bok med titeln ”Du är grym”, utgiven av Tukan Förlag.

Den borde avlägsnas från hyllorna och sortimentet. Att använda ordet ’grym’ i en positiv mening, som dessvärre tycks ha blivit vanligt i en yngre generation, är ett sätt att förvanska språkbruket som överskrider en gräns.

Synonymer till ’grym’ är: Hårdhjärtad, hård och elak, kärlekslös, cynisk, obarmhärtig, omild, känslolös, hjärtlös, sårande, utan förbarmande/medlidande, obeveklig, skoningslös, omänsklig, brutal, barbarisk, tyrannisk, sadistisk, bestialisk, inhuman, drakonisk, blodtörstig, mordisk, kannibalistisk, rovgirig, vild, rå och okänslig. (Norstedts svenska synonymordbok 2009)

Exempel? Krig, tortyr, dödsstraff, mord, misshandel, våldtäkt, Förintelsen, tyranni, djurplågeri, … …

Enligt akademiska språkvetare (jag nämner inga namn) är det helt normalt att språk och språkbruk förändras. Förvisso har även många ord ändrat innebörd genom århundradena. Det sker också i vår tid, ibland på sätt som innebär risk för missförstånd eller gör språket fattigare. Mycket måste vi finna oss i, om än under protest.

Men att använda ordet ’grym’ i en uppskattande mening borde inte få passera.

Ett annat ord, som i grunden uttrycker något negativt, är ’hemsk’. Det har – i sin form av adverb – sedan länge kommit att användas som förstärkning av något positivt, exempelvis ”det var hemskt roligt att träffa dig”.

Som adjektiv har det synonymer som fasansfull, fasansvärd, fasaväckande, förskräcklig, ohygglig, gräslig, skrämmande, demonisk …  osv.

Men kan någon tänka sig att säga ”Du är hemsk” i en uppskattande mening? (Jag har ett minne av att jag redan i mellanstadieåldern, på tidigt 1960-tal, läste en artikel om språkbruk som bland annat argumenterade mot att använda ordet ’hemskt’ med förstärkande innebörden till något positivt. Jag undviker det själv.)

Jag vet. Jag är – ur akademiska språkvetares synvinkel – vad man, föraktfullt, kallar ’språkpolis’. Jag har emellertid i hela mitt vuxna liv haft språket som verktyg, såväl professionellt som privat. Jag har skrivit allehanda texter – faktaartiklar, kåserier, festvisor, recensioner, promemorior, remissyttranden, böcker, en doktorsavhandling. Sedan drygt femton år tillbaka är jag översättare. Auktoriserad translator. Jag har skrivit, redigerat och språkgranskat böcker. Sedan sex år tillbaka leder jag språkkaféer för invandrare och gör mitt bästa för att vägleda bland svenskans alla nyanser av synonymer, homonymer, homofoner och idiomatiska uttryck.

Vad är det värt? Ingenting ur språkvetares perspektiv. Språkbruket förändras, oavsett vad jag tycker. Nu har jag i alla fall framfört och argumenterat för en liten åsikt.

 Anders Schærström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

benny (Vladivostok)

13 november 2024 08:57

Det är just den här typen av inlägg som gör att seriös språkvård inte tas på allvar.

 

Tjalle

16 november 2024 19:28

Finns det ett vykort med texten ”Du är kverulant!”? Det skulle jag köpa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...