Anna Sofia Hartling skriver i KForum den 24 april bland annat:

”Engelskpåvirkningen af dansk har været til debat i mange år, og lige nu er det et überaktuelt emne efter at både De Konservative og Dansk Folkeparti, i marts måned og med kort tids mellemrum, har foreslået indførelsen af en sproglov som bl.a indebærer at fremmedord (det vil i praksis langt overvejende sige ord fra engelsk), der er på vej ind i dansk, skal forsøges erstattet af fordanskninger. 

Når jeg lytter til de mange præ- og fuldblodsteenagere som jeg er i kontakt med, tvivler jeg en kende på at de vil lade deres engelskimpulser tæmme af en lov.”

Läs vidare här!

Finland,  Sverige, Island och Norge har samtliga språklagar. Finland antog sin första egentliga språklag år 1922. Denna lag fastställde finska och svenska som jämställda nationalspråk och skyddade individens språkliga rättigheter vid kontakt med myndigheter. En enhällig riksdag i Sverige antog en språklag 2009. Därefter antog Island och Norge liknande språklagar. Mig veterligt förekom det inte någon opposition mot antagandet av en språklag vare sig i Island eller Norge.

När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår viktigaste uppgift att se till att Sverige antog en språklag och vi engagerade oss mycket aktivt i frågan – se ”Kampen för en svensk språklag”. Vi utarbetade t.o.m ett utkast till språklag 2006 , som går betydligt längre än den som senare antogs.

Varför har inte Danmark antagit någon språklag? Har danska språket en starkare ställning gentemot engelskan än isländskan, norskan och svenskan? Det finns inget som tyder på det. Problemet tycks i stället vara att vissa partier i Danmark förvandlar frågan till en partipolitisk fråga, varvid vissa andra partier slår bakut och inte vill ge de förstnämnda partierna äran av att ha tagit initiativ till en språklag. Dödläget permanentas. Språkförsvarets kampanj underlättades av att nätverket var partipolitiskt neutralt och att ingen med fog kunde hävda att vi var knutna till något bestämt parti. Sådana försök har i och för sig gjorts, men de har alltid slagit slint.

Svenska språket står över klasserna och partierna. Om jag och kungen någon gång skulle stöta på varandra och behöva samtala, skulle vi inte ha några som helst problem med att kommunicera med varandra.

För övrigt bör en dansk språklag i första hand reglera danskans status. Inflödet av rena anglicismer är bara ett symptom på engelskans expansion på danskans bekostnad. Redan en diskussion om behovet av en språklag höjer det språkliga medvetandet.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)